Inköpsbloggen

En inspirationskälla för professionella inköpare

Bloggarkiv mars 2015

Outsourcing av kategoristyrt inköp

I resonemanget kring vilka aktiviteter som ska outsourcas kretsar frågan ofta kring vad som är kärn- respektive stödkompetens. Kärnkompetensen behålls på hemmaplan, medan stödkompetensen gärna outsourcas. I sammanhanget benämns kärnkompetensen ibland strategisk kompetens, därför att den är sådan förmåga som gör företaget konkurrenskraftigt. Vi kan sedan ställa oss frågan om inköp är en strategisk kompetens. De flesta svarar nog ja, eftersom vi i läroböcker och på kurser fått lära oss att bra inköp handlar om att tänka strategiskt. Men här börjar tankevurpan. Bara för att man kan tänka strategiskt innebär det inte att denna förmåga är en, för företaget, strategisk kompetens. Det vill säga att man blandar ihop individens kompetens med företagets kompetens.

Harvardprofessorn Michael Porter väcker blandade känslor i inköparkretsar. Många inköpare dyrkar honom för det strategiska verktyget fem-krafter som är oumbärligt vid leverantörsmarknadsanalyser. Men lärobokens sidor om värdekedjeanalys bläddrar vi snabbt förbi – sådana sanningar vill man ju inte höra. För här nedgraderar Porter inköp och anskaffning till stödaktiviteter, att likställas med HR, redovisning mm. Följaktligen skulle inköp kunna vara en stödkompetens som kan outsourcas lika lätt som löneadministration, reskontra mm.

Diskussionen om vad som ska outsourcas handlar emellertid inte bara om uppdelning i kärn- och stödkompetens. De finns många andra aspekter som måste beaktas, men det finns tveklöst en rad situationer när inköp kan utföras mer effektivt i outsourcad form än under eget tak. Ett sådant område är vissa indirekta köp. De karakteriserar sig av att spenden är ganska låg eller så är inköpsfrekvensen låg. Det vill säga att det blir relativt sett kostsamt för företaget att ha medarbetare med strategisk kompetens. Istället blir det mer effektivt att dela denna kostnad med andra företag. Och det verkar som detta bildat en trend mot att outsourca inköp.

Per Finnhammar belyser trenden mot inköpsoutsourcing i en ny intervju. Bland annat lyfter han fram hur leverantörspartners tar över hela kategorilivscykeln för indirekta köp. Det vill säga att man tar över hela sourcingprocessen från ax till limpa. Med den här metodiken menar Per att man får tillbaka tre till fem gånger pengarna över en treårsperiod. Den här formen av outsourcing har nått långt i USA, eftersom man är mer riskbenägen där och nu kommer trenden starkt även i Europa.

Slutligen kan man ställa sig frågan om trenden är ett resultat av teorin eller om teorin bevisar trenden. Bara den som provar får reda på svaret.

Se hela intervjun med Per Finnhammar nedan eller ladda ner ett white-papper om outsourcing av kategoriinköp.

.

Leverantörsmångfald – Strategi eller politik

Leverantörsmångfald är ett begrepp som har funnits runt om i världen i många år. I USA är det till och med så viktigt att mångfaldsprogram sponsras av myndigheter, och man stiftar lagar som tvingar fram mångfald. I sammanhanget syftar mångfald på att företagen ska kontraktera leverantörer som ägs eller drivs av olika minoritetsgrupper.

Det som en del ser som en politisk pålaga är för andra en strategi. Ta exempelvis det amerikanska försäkringsbolaget Chubb, de skriver på sin hemsida:

De som uppfattar mångfald som enbart moralregel eller samhällsmål missar en viktig poäng. Medarbetarmångfald måste ses som en konkurrensfördel och affärsmöjlighet. Därför gör Chubb mångfald till en prioritet och strävar efter en inkluderande och mångfaldig arbetsstyrka.”

Chubb närmar sig här ett viktigt begrepp – inklusion. I inköpssammanhang betyder inklusion att man strävar efter en leverantörsbas som i högre grad representerar de sociala strukturer som finns i samhället, därför att man menar att den stödjer samhällets välfärd och därmed förbättrar tillgången på arbetskraft. Det vill säga att med en diversifierad leverantörsbas förbättras det ekonomiska välståndet. Inklusion kan därför sägas vara mångfaldens inköpsprocess.

Hur ser det ut i Sverige? Att anställa medarbetare från olika minoritetsgrupper är inget nytt. Ett välkänt företag i sammanhanget är t.ex. hamburgerkedjan Max. Och det finns många fler. Svårare blir det att räkna upp företag som går i bräschen för leverantörsmångfald. Visst, det finns många fina ord i policyer, men svårare är det att hitta konkreta exempel på genomförande. I fjol startade IFS emellertid ett pilotprojekt för inkludering av minoritetsägda leverantörer i myndigheters inköpsprogram. Det är ett intervjuprojekt med syfte att studera hur inköpare och upphandlare ser på leverantörsmångfald. Resultatet från den studien kommer att bli ett viktigt inlägg i debatten.

Slutligen är frågan vilken väg begreppet leverantörsmångfald kommer att ta i Sverige. En sak är säker – den har kommit för att stanna. Men kommer den att behöva gå vägen via politisk pålaga, eller kommer svenska företag och organisationer att inse att det faktiskt är en inköpsstrategi och konkurrensfördel? Risken finns att mångfalden fastnar i det traditionella inköpets effektivitetshets. Många tycker att det är tillräckligt svårt att påvisa nyttan med traditionellt inköp. Hur ska man då kunna visa på fördelar med leverantörer som har svårt att nå stordriftsfördelar? Därför kommer det att behövas både mod och retorik för att påvisa att man faktiskt kan förbättra samhället via förädlingskedjan, och att samhället kommer att belöna med en bättre förädlingskedja.

  • Ladda ner White paper

  • Verktyg för spendanalys

    Vill Du få kontroll över din inköpsvolym? Behöver Du ett verktyg för spendanalys?
    Spendency