| Blogginlägg

Leverantörsmångfald – Strategi eller politik

Leverantörsmångfald är ett begrepp som har funnits runt om i världen i många år. I USA är det till och med så viktigt att mångfaldsprogram sponsras av myndigheter, och man stiftar lagar som tvingar fram mångfald. I sammanhanget syftar mångfald på att företagen ska kontraktera leverantörer som ägs eller drivs av olika minoritetsgrupper.

Det som en del ser som en politisk pålaga är för andra en strategi. Ta exempelvis det amerikanska försäkringsbolaget Chubb, de skriver på sin hemsida:

De som uppfattar mångfald som enbart moralregel eller samhällsmål missar en viktig poäng. Medarbetarmångfald måste ses som en konkurrensfördel och affärsmöjlighet. Därför gör Chubb mångfald till en prioritet och strävar efter en inkluderande och mångfaldig arbetsstyrka.”

Chubb närmar sig här ett viktigt begrepp – inklusion. I inköpssammanhang betyder inklusion att man strävar efter en leverantörsbas som i högre grad representerar de sociala strukturer som finns i samhället, därför att man menar att den stödjer samhällets välfärd och därmed förbättrar tillgången på arbetskraft. Det vill säga att med en diversifierad leverantörsbas förbättras det ekonomiska välståndet. Inklusion kan därför sägas vara mångfaldens inköpsprocess.

Hur ser det ut i Sverige? Att anställa medarbetare från olika minoritetsgrupper är inget nytt. Ett välkänt företag i sammanhanget är t.ex. hamburgerkedjan Max. Och det finns många fler. Svårare blir det att räkna upp företag som går i bräschen för leverantörsmångfald. Visst, det finns många fina ord i policyer, men svårare är det att hitta konkreta exempel på genomförande. I fjol startade IFS emellertid ett pilotprojekt för inkludering av minoritetsägda leverantörer i myndigheters inköpsprogram. Det är ett intervjuprojekt med syfte att studera hur inköpare och upphandlare ser på leverantörsmångfald. Resultatet från den studien kommer att bli ett viktigt inlägg i debatten.

Slutligen är frågan vilken väg begreppet leverantörsmångfald kommer att ta i Sverige. En sak är säker – den har kommit för att stanna. Men kommer den att behöva gå vägen via politisk pålaga, eller kommer svenska företag och organisationer att inse att det faktiskt är en inköpsstrategi och konkurrensfördel? Risken finns att mångfalden fastnar i det traditionella inköpets effektivitetshets. Många tycker att det är tillräckligt svårt att påvisa nyttan med traditionellt inköp. Hur ska man då kunna visa på fördelar med leverantörer som har svårt att nå stordriftsfördelar? Därför kommer det att behövas både mod och retorik för att påvisa att man faktiskt kan förbättra samhället via förädlingskedjan, och att samhället kommer att belöna med en bättre förädlingskedja.

Man ser ryggarna på en kvinna och en man som står framför en white board med data på.

Mål och nyckeltal – verktyg på vägen mot visionen

| Artikel
7 minuter

Mål finns i alla organisationer. De utgår från organisationens uppgift och ambitioner, och hjälper oss att styra verksamheten i önskvärd riktning. De påverkar vårt agerande och våra prioriteringar. I den bästa av alla världar bryts de övergripande målen ner i tydliga och konkreta mål på alla nivåer. Men ofta uppstår problem – till exempel när vi blandar ihop mål och medel. I den här texten ska försöker Per-Arne Jonsson att reda ut begreppen och ge några tips om hur du kan arbeta praktiskt.

Närbild på en arm som håller i en penna och som skriver på ett papper.

Hur du väljer avtalslängd – strategi framför slentrian

| Artikel
5 minuter

Hur lång tid ska vi teckna ett avtal på, är en rätt vanlig fråga. Svaret är att det beror på. Avtalslängden är inte bara ett val ”av gammal vana”, utan det är ett strategiskt val som påverkar både relationen med leverantören och din verksamhets flexibilitet. Här ger vi dig några konkreta tankar kring vad det beror på, och en enkel checklista som hjälper dig nästa gång du tecknar ett avtal.

Så kan inköp möta utmaningen med höjda tullar

| Blogginlägg
7 minuter

Hur man än vrider eller vänder på det så har President Trumps utspel kring tullar påverkan på inköp. Och det är oavsett tullnivå. Om vi räknar konservativt kommer även de nya tullarna på 20% mot EU innebär stora utmaningar för de svenska företag som vill behålla sin konkurrenskraft på den amerikanska marknaden. I många leverantörskedjor…