Inköpsbloggen

En inspirationskälla för professionella inköpare

Sourcing via dropshipping: strategier och tips

Sourcing via dropshipping

Om du jobbar med sourcing, logistik, inköp eller exempelvis driver en e-handelsverksamhet har du säkert kommit i kontakt med termen “dropshipping”. Denna typ av sourcing är idag knappast ny men har haft en banbrytande och nästintill revolutionerat dagens e-handel.

“Dropshipping” beskrivs ibland som ett paradigmskifte som bidragit till och skapat förutsättningar för uppstickare att utmana många av de stora detaljhandelsföretagen.

Startskottet för dropshipping skedde kring 2007 då AliExpress med sina låga priser och stora utbud, tog både den amerikanska och europeiska marknaden med storm. Framgången berodde bland annat på dropshipping. Vid den tiden var dropshipping fortfarande nytt men det tog inte lång tid förrän andra entreprenörer och e-handlare vidareutvecklade AliExpress koncept.

Idag har dropshipping nästan blivit en förutsättning för att startups, med lågt eller inget riskkapital, lyckas inom e-handeln. Det finns till och med e-handelsföretag som bygger hela sin affärsmodell kring dropshipping. Till denna grupp hör flera internationella framgångsrika företag som Furniturebox (ursprungligen en svensk startup), Wayfair, Zappos m.fl.

Men trots att konceptet har använts framgångsrikt av vissa e-handelsbolag i i mer än 10 års tid  är det fortfarande en outforskad inköpsstrategi för många företag. I detta gästinlägg kommer vi därför att belysa dropshipping lite närmare. Jacob Bartoletti, inköpare med erfarenhet av både strategiskt- och taktiskt inköp och mannen bakom skapawebbkraft.se, förklarar vad dropshipping är och vad det finns för möjligheter att tjäna pengar på det.

Vad är dropshipping?

Dropshipping är en modell eller strategi inom Supply Chain Management (SCM) som innebär att lager och distribution helt, eller delvis, sköts av leverantören i fråga. Enkelt förklarat innebär det att handlaren fokuserar enbart på marknadsföring och försäljning. De sålda varorna levereras direkt från leverantörens varulager till kunden.

Så kallade “dropshippers” utgör med andra ord en mellanhand mellan kund och leverantör. De förmedlar i princip enbart ordern mellan kund och leverantör och tar ut ett visst, vanligen procentuellt, påslag.

Efter att en vara sålts ombesörjer leverantören logistiken och säkerställer att leveransen sker i enlighet med vad som avtalats. I vissa fall och i olika utsträckning hanterar leverantören även närliggande tjänster såsom kundsupport, fakturering, reklamationer etc.

Man kan likna dropshipping vid försäljning av jultidningar. Säljaren knackar dörr, marknadsför och sköter försäljningen. Efter att en artikel har sålts, får säljaren provision på såld vara och vidarebefordrar ordern till leverantören som säkerställer leveransen till kund.

För- och nackdelar med dropshipping

En av de mer självklara fördelarna med dropshipping är de låga inträdesbarriärerna som kommer av att lagerhållning och logistik sköts av leverantören. Att applicera dropshipping ligger därmed nära till hands för den som med små medel vill förverkliga en affärsidé online. Det finns dock fler och i vissa fall mer raffinerade strategier för den som överväger att testa dropshipping. Se längre ned i artikeln.

Fördelar med dropshipping

  • Låga inträdesbarriärer genom att e-handlaren slipper lager-, logistik- och inköpskostnader. Indirekta inköpskostnader uteblir eller tenderar typiskt att vara lägre än då logistikflödet hanteras in house. Affärsresor för relationsbyggande insatser, produktutveckling, design, modifikationer av produkter etc är exempel på indirekta inköpskostnader.
  • Eftersom det inte förekommer några initiala investeringskostnader är det enkelt att komma igång med sin e-handelsidé. Allt som behövs är att starta en blogg eller hemsida. Detta är givetvis lika lätt för konkurrenterna. Men lyckas man tidigt att sälja produkter till en skara följare via en blogg eller nischad webbplats (snarare än en webbutik) kan man bygga upp stora marknadsföringsmässiga fördelar. Man kan snabbt nå en exklusiv och nischad målgrupp samtidigt som man hindrar konkurrenterna. Läs höga inträdesbarriärer.
  • Konceptet medför generellt även sänkta indirekta kostnader som till exempel personalkostnader (kundtjänst, service etc.) samt indirekta material- och administrationskostnader.
  • Både leverantör och e-handlare kan fokusera på sin respektive kärnverksamhet. E-handlaren behöver inte oroa sig för paketering eller logistik och leverantören slipper lägga resurser på marknadsföring och försäljning. Var och en gör det de är bäst på!
  • Med dropshipping går mycket snabbare att fasa in och ut nya artiklar än i den traditionella detaljhandeln eftersom den fysiska produkten inte är något annat än koder och bilder. Dropshipping passar även ypperligt för kortare kampanjer som till exempel Black Friday, Halloween, Alla Hjärtansdag. I den traditionella detaljhandeln är det inte ovanligt att inköp för en kampanj planeras 6 till 12 månader i förväg.
  • Mer förutsägbar avkastning. Det är enkelt att räkna på förväntad avkastning. Varje produkt som säljs via dropshipping ger mer eller mindre exakt den förväntade avkastning som avtalats med leverantören.
    I den traditionella varuhandeln gör kringkostnader det svårt att bedöma den faktiska vinsten av en såld produkt. Faktorer som lageromsättningshastighet, reklamationsärenden samt produktens volym, hållbarhet m.m. gör kalkylen relativt komplicerad. Med dropshipping är det enklare att ta fram sortimentsstrategier och bestämma vilka produkter som ska bytas ut. Det spelar ingen roll om det är en stor resväska eller en liten tandborste som säljs. Det enda viktiga är att hålla reda på är den faktiska provisionen som betalas ut per produkt.

Nackdelar med dropshipping

  • Lägre vinstmarginal. Dropshipping innebär generellt sett att vinsten per såld vara är lägre än vid traditionell varuhandel. Men allt beror på vilka nyckeltal man väljer att applicera. Vinstmarginalen per såld vara är lägre vid dropshipping men slår man ut hela företagets vinst per produkt kan det omvända gälla eftersom den totala vinsten ofta är större med dropshipping (på grund av lägre kostnader än vid traditionell varuhandel).
  • I princip alla marknader där dropshipping förekommer kännetecknas av hög grad av konkurrens. Det går snabbt att kopiera och sälja produkter som konkurrerande företag erbjuder sina kunder. Många av de produkter som leverantörer erbjuder via dropshipping är dessutom standardiserade, icke-nischade eller patentskyddade artiklar. Givetvis förekommer dropshipping även för mer nischade artiklar men det är inte lika vanligt.
  • Med dropshipping blir det svårare att behålla kontrollen över hela logistikflödet vilket i förlängningen kan leda till svårigheter att bygga ett långsiktigt hållbart varumärke. Det gäller såväl produktkvalitet såväl som kundservice i form av leveranstider, kundtjänst, returer etc. Det går förstås att argumentera för precis det motsatta. Eftersom det är svårare att säkerställa kvalitet i form av leveranstider och service är dropshipping ett säkrare alternativ än att administrera logistiken på egen hand.
  • Antalet leverantörer som jobbar med dropshipping i Sverige är begränsat och många e-handlare väljer trots det att sourca via dropshipping från utlandet. De långa ledtiderna och risken för förseningar som det kan leda till är faktorer som gör att många e-handlare väljer att lagerhålla sina egna artiklar istället.

Hur kan dropshipping användas?

Testa marknaden 

Etablerade företag har möjlighet att minimera sin risk genom att testa nya produkter med hjälp av dropshipping. Artiklar som visar sig sälja bra via dropshipping kan senare köpas in i större kvantiteter och på egen hand lagerhållas och säljas för att på så vis optimera vinstmarginalerna.

Det är inte ovanligt att e-handlare testar marknaden med ett fåtal snarlika produkter för att i ett senare skede använda attribut (färg och design) för de produkter som säljer bäst på egenskapade produkter. Dessa marknadsförs typiskt under eget varumärke.

Optimera sortimentsstrategier och produkthierarki

Framgångsrika detalj- och partihandlare jobbar vanligen med raffinerade sortimentstrategier för att styra försäljningen till de produkter som genererar mest vinst. Här kan dropshipping fylla en central roll för att lyckas.

En vanlig strategi är att mappa in produkter i en produkthierarki som kan ha 3-4 olika nivåer. Den lägsta nivån, inom detaljhandeln ibland kallad för “instegsnivån”, ger minst kundfördelar men har även det lägsta ut-priset. Den högsta nivån har det högsta ut-priset men även flest kundfördelar.

Exempel

Tänk dig att du som konsument vill köpa en skruvdragare. Du letar på internet och hamnar i en webbutik som säljer skruvdragare. Genom att ge dig tre olika alternativ kan handlaren styra och stimulera ditt köpbeslut genom att presentera för dig följande alternativ:

  • Skruvdragare A: No-name, billig och dålig.
  • Skruvdragare B: Eget-varumärke, prisvärd, endast något dyrare än Skruvdragare A och med duglig funktionalitet och kvalitet.
  • Skruvdragare C: Känt varumärke, dyrt men avsedd för den proffessionella marknaden.

I fallet ovan har handlaren höga marginaler på Skruvdragare A och B men utan C kan det bli svårt för dig som kund att förstå vilken produkt du behöver för att ta ett köpbeslut.

Problemet uppstår i den traditionella varuhandeln som ”tvingas” köpa in den dyra skruvdragaren C men som endast behövs för att driva försäljningen av A och C. Med dropshipping blir denna typ av sortimentsstrategi mycket billigare. Artiklar som säljer dåligt eller sällan kan alltså erbjudas kunden via dropshipping och utan höga inköps- och lagerhållningskostnader. På så vis stimuleras försäljningen av egna varumärken där handlaren har höga marginaler. Vinsterna i detaljhandeln kommer idag i stor utsträckning från försäljning av egna varumärken.

Erbjuda ett brett sortiment och vinna konkurrensfördelar

Med dropshipping kan man precis som i föregående strategi komplettera sitt sortiment med artiklar som huvudsakligen syftar till att driva försäljning av de artiklar som man på egen hand lagerhåller och säljer med goda marginaler. Med ett brett sortiment kan man enkelt attrahera olika kundgrupper (exempelvis både proffessionella aktörer och amatörer). Med marknadsföring och smarta prissättningsmodeller kan man därefter styra kunden till de produkter som genererar störst vinst.

Merförsäljning, en guldgruva för dropshippers

Många av de e-handelsplattformar som finns att välja på idag kommer med funktionalitet för att hantera merförsäljning. Eftersom dropshippers inte behöver lagerhålla produkterna som marknadsförs i webbutiken kan de i princip alltid erbjuda kunden en rad merförsäljningsprodukter för varje artikel som kunden lägger i varukorgen.

Inkludera produkter med låg volym

En annan vanlig strategi är att använda dropshipping för artiklar som genererar låga volymer. De är helt enkelt inte tillräckligt lönsamma för att lagerhålla jämfört med andra lagerhållna produkter. Denna typ av artiklar hör oftast till det högre prisspannet. Trots att provisionen vid dropshipping kan vara låg kan det vara lönsamt att erbjuda denna typ av produkt via dropshipping i sin webbutik.

Slutord

De låga inträdesbarriärerna innebär att entreprenörer och startups med mindre erfarenhet och kapital kan hitta en ekonomisk och lukrativ nisch. Samtidigt innebär dropshipping även att mer väletablerade företag kan effektivisera sina sortimentsstrategier och nå ut till en större kundgrupp än genom den mer traditionella handeln.

Trots att dropshipping inte längre är nytt, är det troligt att det kommer att bedrivas i större utsträckning och mer raffinerat än vi tidigare sett.

Det finns studier som visar på att dropshipping i USA fortsätter att växa både vad gäller lönsamhet och omsättning. Stora internationella aktörer som Amazon förbereder sin etablering i Sverige. Amazons plattform används idag flitigt för dropshipping och det ska bli spännande att se dess påverkan på den svenska marknaden.

För mer information om e-handel, dropshipping och digital marknadsföring besök Jacob Bartolettis företagsblogg på skapawebbkraft.se. Där finns bland annat tips på hur du startar en egen webbshop gratis och vad du behöver tänka på för att förverkliga din e-handel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Läs mer om inköpsstrategi


Elinköp, vad bör du som inköpare tänka på?

Att köpa in el

Foto: Alex Iby från Unsplash

Elinköp dvs. inköp av el skiljer sig på många sätt från andra inköpskategorier. En säregenhet är att marginalen till elleverantören står för en mycket liten del av den totala kostnaden. Denna påverkas av en mängd olika faktorer som en inköpare behöver vara medveten om för att förstå vilka hen kan påverka. Och varje faktor kan inköpsmässigt hanteras på olika sätt. Att köpa in el kan upplevas krångligt och ändå finns det väldigt lite skrivet om det. Med denna artikel vill vi bena ut de viktigaste faktorerna som, rätt hanterade, kan leda till stora besparingar och andra fördelar för verksamheten. Författaren, Jonas Bergquist, har lång erfarenhet av olika strategiska roller inom inköp och djup kompetens inom inköp av energi. Han har bland annat varit Global Category Manager för Energi på Sandvik där han byggt upp en gemensam energihantering mellan flera länder och energislag.

Elinköp – en introduktion

Kategoristyrning vågar vi påstå är en grundförutsättning för strategiskt inköpsarbete inom alla kategorier och medför många fördelar. Förutom besparingar och bättre resultat, får organisationen bättre koll på sin spend och det blir lättare att arbeta tvärfunktionellt (läs gärna mer om kategoristyrningens olika fördelar här).

I likhet med andra kategorier, är det en god idé att ha ett tvärfunktionellt kategoriteam som hanterar energiområdet eftersom frågor som riskhantering, miljö och produktion kan påverkas av hur elen köps in.

Däremot skiljer sig inköp av el på många andra sätt från andra inköpskategorier. Det som bland annat särskiljer elinköp från andra sorters inköp är att marginalen till leverantören står för en mycket liten del av den totala kostnaden. I vissa fall uppgår marginalen till mindre än en procent. Det blir därför relativt ointressant att konkurrensutsätta leverantörerna, istället är det andra områden som blir avgörande för att kunna påverka den totala kostnaden. Med denna artikel vill vi bena ut de viktigaste faktorerna som, rätt hanterade, kan leda till stora besparingar och andra fördelar för verksamheten.

En avancerad hantering av organisationens elinköp kan kräva en del internt arbete för att komma igång, ett arbete som på sikt kommer att bli mindre resurskrävande, men med god kontroll och utdelning som följd.

Vi kommer här att fokusera på elinköp i Sverige, men principerna gäller i stor utsträckning även för andra energisorter som t.ex. naturgas. Och principerna går att applicera på andra, främst europeiska, marknader.

Den totala elkostnadens olika delar

För att få klarhet i vilka delar man som inköpare kan påverka behöver man förstå vilka delar den totala elkostnaden består av.

Grovt förenklat kan man dela in elkostnaden i följande beståndsdelar som var för sig inköpsmässigt kan hanteras på olika sätt:

  1. Nätkostnaden, dvs. anslutningsavgiften till elnätet
  2. Förbrukningen, dvs. antalet kilowatt (kW) och tidpunkten då dessa förbrukas
  3. Priset för förbrukningen (i kr/kW)
  4. Skatter och avgifter.

Varje ovan nämnda område är omfattande och skulle förtjäna en egen artikel som denna. Jag tänkte här nöja mig med att ge en övergripande bild av varje område. För en mer omfattande beskrivning av den svenska energimarknaden finns bra information på bland andra Energimyndigheten. Elmarknadshandboken i sin tur innehåller en mycket användbar ordlista.

1. Nätkostnaden

Detta är avgiften till elnätsföretaget som verksamheten betalar för den anslutning man har. Nätägandeföretag som Vattenfall Eldistribution eller Ellevio m.fl. har monopol på elnätsleveransen i ett specifikt geografiskt område, vilket gör att de inte kan konkurrensutsättas. Däremot kan man se över de abonnemang man har, vilken kapacitet (antal Ampere) anslutningarna har osv.

Icke fördelaktiga abonnemang kan leda till att man antingen betalar för mycket eller i annat fall får betala övertrasseringsavgifter. Om det gäller större industrier med en energikrävande produktion, rekommenderar vi att se över produktionsplaneringen för att undvika ”peakar”, dvs. perioder då elförbrukningen tillfälligt är hög.

2. Förbrukningen

Kostnaden som verksamheten betalar för elförbrukningen är beroende av mängden kilowatt som förbrukas men är även en direkt konsekvens av när elen förbrukas eftersom priset på el varierar mellan olika tidpunkter på dygnet och året.

Vi belyser närmare själva elpriset i nästa avsnitt men förenklat sett är elpriset högre på morgonen och eftermiddagen samt lägre på natten och helgen. Likaledes är elpriset högre vintertid än sommartid. Priserna kan kortsiktigt till och med vara negativa på grund av ett tillfälligt överskott av förnybar el.

Med vetskapen om detta, finns möjlighet att optimera sin förbrukning på olika sätt. Varje verksamhet som konsumerar el har en viss profil för hur elförbrukningen är fördelad över dygnet och året. Man kan till exempel påverka sin profil genom att förlägga energikrävande processer nattetid. Om organisationen har flera verksamheter kan man konsolidera sina volymer och förbättra den totala profilen genom att hantera de olika profilerna/siterna gemensamt i en och samma portfölj. Stora användare kan ta en dialog med leverantören för att minska variationen och kostnaden, där det är en fördel med god prognostisering av sin förbrukning.

Att minska den totala förbrukningen genom att implementera energibesparande åtgärder är inte bara bra för miljön utan även för kostnaden (mer om detta i avsnittet Energieffektiviseringar).

3. Priset

Själva elpriset är det mest komplexa i sammanhanget och som tidigare antytt är det flera variabler som påverkar det slutliga priset. Att kontrollera faktorerna som påverkar priset och optimera dem blir allt viktigare ju större förbrukningen är eller ju känsligare organisationen är för prisvariationer. Har organisationen en högre förbrukning än 10 GWh kan det vara läge att börja titta närmare på en mer avancerad modell för hur priset för förbrukningen sätts.

Man kan försöka att konkurrensutsätta olika elhandelsföretag men det är inte här de största besparingarna görs på sikt, eftersom elhandelsföretagen påverkar kostnaden i liten utsträckning (uppskattningsvis mellan en och fem procent av det totala priset). Det kan dock finnas olikheter i de tjänster som elhandelsföretagen erbjuder, vilket kan vara en utvärderingsparameter att ta hänsyn till. En tjänst som skulle kunna påverka priset är i de fall elhandelsföretaget bedriver aktiv portföljhantering.

Prissättningen av el

Den nordiska elhandeln har två delar. El med fysisk leverans handlas på Nord Pools elbörs där de s.k. spotpriserna sätts varje dag, timme för timme. Förenklat sett kan man säga att detta är det ”riktiga” elpriset. På Nasdaqs kraftbörs, kan aktörer handla finansiella kontrakt och genom handel i finansiella kontrakt kan man säkra sig mot framtida prisvariationer per månad, kvartal och år (upp till 10 år). Båda är handelsplatser för elproducenter och elhandelsföretag. Då den nordiska elmarknaden är nära sammankopplad med elmarknaderna i övriga Europa påverkas vårt elpris även av vad som händer där.

Varje dag och timme har ett unikt spotpris på el i ett visst prisområde i Sverige (och i övriga länder). Exempelvis har Stockholmsområdet normalt sett ett högre pris än norra Sverige osv. Dessa priser är volatila och sätts dagen innan.

Det går också att prissäkra in i framtiden, vilket baseras i grunden på finansiella hedgekontrakt med olika start- och sluttider för framtida spotpriser. Dessa kan sägas vara en överenskommelse om priset för el för en framtida leverans. Priserna handlas kontinuerligt under dagen med varierande priser. Om man köper ett hedgekontrakt, prissäkrar man den delen av sin konsumtion, dvs. man låser priset för den mängd kW man köper. Det går även bra att sälja ett kontrakt man köpt likt man gör med aktier och man gör då ett finansiellt resultat (vinst eller förlust).

Här kan du läsa mer om de olika aktörerna på elmarknaden.

Risk och riskpolicy

För att hantera elpriser på ett mer strukturerat sätt behöver man först definiera vad man anser vara risk gällande priserna. Det man då först behöver ta ställning till är det som organisationen anser vara risk respektive inte (dvs. den riskneutrala positionen). Detta brukar sammanfattas i en riskpolicy.

Om verksamheten tål en hög prisvolatilitet, är det fullt möjligt att ha ett 100 procent rörligt pris. Vill man istället kunna budgetera priset mer precist kan det vara ett bättre alternativ att låsa priserna inför året. I en aktiv portföljhantering är det vanligt att man tillåter ett visst spann av variation, dvs. att delar av priset är låst medan andra delar kan variera.

Principen om att ha en strukturerad portfölj som grundar sig på företagets syn på risk handlar om att skapa en förutsägbarhet i priserna samt att minska riskerna för negativa överraskningar med höga elpriser. Principen illustreras nedan:

Elinköp: Med och utan riskpolicy

Aktiv portföljhantering

Det är känt att elinköp kan ha en stor påverkan på verksamhetens kostnader, speciellt för industrier. Priserna är dessutom volatila och det är inte ovanligt med en prisvariation på mellan 20 och 30 procent över tid. Det är återigen när i tiden som hedgarna görs som avgör elpriset. Det vill säga, lyckas man ”tajma” marknaden på ett bra sätt kommer elpriset att bli lägre än snittet. Om en organisation handlar el för 100miljoner SEK per år, kommer varje procent som man lyckas tajma bättre (eller sämre) än marknadssnittet vara värt en miljon SEK jämfört med om man inte hanterar det proaktivt (och landar på marknadssnittet). Se nedan:

Elinköp: Bättre tajmade prislåsningsbeslut

Det finns olika åsikter om det verkligen går att över tid slå marknaden eller inte, men icke desto mindre påverkar varje procent den faktiska kostnaden. Vi skulle rekommendera att inte försöka hantera detta själv utan att i stället vända sig till externa specialister t.ex. elleverantören eller specialiserade energihandelspartners. Dessa har tillgång till realtidsinformation och innehar särskild kompetens inom området.

Vikten av att mäta resultat

Att mäta och följa upp resultatet är som bekant en del av ett bra inköpsarbete, vilket är extra viktigt här. Principen är att mäta det faktiska resultatet jämfört med den valda modellen, dvs. den riskneutrala positionen. Detta kan vara krångligt men tjänsteleverantören brukar kunna vara behjälplig. Om man tar hjälp av leverantören för att beräkna är det dock viktigt att leverantören i förväg är transparent med formeln för beräkningen samt löpande ger tillgång till dataunderlaget. Det är också viktigt att stämma av att formeln är korrekt.

När det gäller priset finns det många detaljer utöver dessa, men förhoppningsvis har ovanstående avsnitt gett er en grundläggande orientering och förståelse för varför det är viktigt att hantera detta på ett strukturerat sätt. En förväntan om att varje år överträffa marknaden med ca 5 procent kan vara en bra ambition.

4. Skatter och avgifter

Det finns ett antal skatter och avgifter kopplade till energi såsom energiskatter, utsläppsrätter, avgifter till svenska kraftnät m.m.

Viss typ av verksamhet har rätt till lägre eller ingen energiskatt, men det är inte alltid helt enkelt att veta vad som gäller. Om man har en betydande förbrukning kan det vara värt att uppdatera sig på de skatteregler som gäller för verksamheten. Vattenfall har tagit fram en användbar guide (”Energiskatten 2019”) som du kan ladda ner här.

Övriga avgifter som man behöver betala inkluderar avgifter för elcertifikat, i syfte att stimulera utbyggnad av el från förnybara energikällor (sol, vind, viss vattenkraft och biobränslen) samt vissa myndighetsavgifter (elsäkerhets-, nätövervaknings- och beredskapsavgifter).

Utöver dessa skatter och avgifter finns andra politiskt bestämda pålagor som påverkar prissättningen på den nordiska elbörsen. Det gäller till exempel handelssystemet med utsläppsrätter inom EU.

Värt att notera är att det finns olika finansiella stöd att få om man väljer att ha egen produktion av energi från förnybara källor. Den sortens regler skiljer sig avsevärt mellan olika länder. Det finns även andra typer av skattelättnader man kan ansöka om. I Tyskland kan man till exempel få stora skattelättnader om en site är ISO 50001 certifierad.

Utöver dessa beståndsdelar, finns det andra faktorer som kan påverka den totala kostnaden. Vi talar om energieffektiviseringsåtgärder samt effekten av egenproducerad el. Därutöver nämner vi ett par ord om de miljövärden som kan skapas genom energiköpet. Vi behandlar dem i nästa avsnitt.

Övriga faktorer att beakta

1. Energieffektiviseringar

Man kan försöka påverka eller minska sin förbrukning genom energieffektivisering. Det kan röra sig om processoptimeringar i fabrik, installation av LED-lampor på kontor, byte av kompressorer, fläktsystem, värme/kyla m.m. Möjligheten att införa sådana energibesparande åtgärder kan påverkas av olika faktorer som till exempel om verksamheten äger sin fastighet eller inte.

Vissa åtgärder ger en bättre utdelning per investerad krona än andra vilket brukar variera eftersom förutsättningarna är så olika. Vi skulle rekommendera att börja med att identifiera de största energiförbrukarna och göra en energikartläggning, för att sedan ta ställning till vad som är lämpligt att gå vidare med och inte.

2. Egen produktion av el

Att börja producera sin egen el har blivit mer och mer aktuellt i och med de förnybara alternativen, där det finns olika bidrag att ta hänsyn till. Solceller har dessutom blivit billigare i inköp och större anläggningar har en återbetalningstid på cirka 10 år med en livslängd på cirka 30 år. Det går även att samverka med etablerade producenter som erbjuder olika lösningar för att man ska slippa ta investeringen själv.

3. Miljövärden

Inom kategoristyrt inköp pratar man om värdeskapande inom leverantörskedjan, vilket inte behöver vara monetära värden. Energi och miljö går hand i hand. Valet av energislag påverkar miljön och energieffektiviseringar används som ett sätt att verka för miljön osv. Genom energiinköpet kan betydande miljövärden skapas för verksamheten. Det rör sig om val av energislag, användning av förnybara källor som man kan köpa av elleverantörerna, införande av energieffektiviseringsprogram m.m.

Ett tvärfunktionellt samarbete kring energiförsörjningen där avdelningar för inköp, marknad, facility management, miljö samt produktion finns representerade är en bra bas för att skapa icke-monetära värden så som miljöprofileringar, interna optimeringar (i t ex. produktionen), investeringar med bra ROI m.m.

I ett bredare sammanhang

Fram tills nu har vi framförallt belyst inköp av el på den svenska och till viss del nordiska elmarknaden. Men ungefär samma principer gäller för andra energislag med tillräckligt likvid börshandel. Många av principerna gäller även på andra geografiska marknader. De mest utvecklade elmarknaderna finns i Europa och till viss del även USA, där naturgasen är mer likvid än elen. På mindre likvida marknader, eller vid låga volymer, går det ofta att skapa enklare prislåsningsmodeller, där det exempelvis kan vara möjligt att låsa 25 procent av volymen i taget oberoende av exakt volym i kWh.

Kompetens

Eftersom elinköp är ett relativt komplext område är det nödvändigt att man skaffar sig kunskap om man avser att göra en mer sofistikerad hantering.

Det kan vara klokt att använda extern specialistkompetens. Det kan röra sig om elhandelsbolag eller specialiserade konsultföretag som vet vad som händer på marknaden generellt, har kunskap om marknadens olika mekanismer och som har koll på faktorer som vattennivåerna i magasinen, kolpriserna i Tyskland m.m.

Om man vänder sig till externa specialister, och i de situationer det finns ekonomiska drivkrafter i avtalen som t.ex. prestationsbonusar eller annan form av ersättning per omsättning, är det viktigt att man säkerställer att hanteringen görs med verksamhetens intresse i fokus. Säkerställ även att mätmodellerna är transparenta, robusta och i förväg definierade.

Slutord

Inte nog med att energi är en spännande bransch under stor förändring. Även inköpsmässigt är det ett mycket intressant område att hantera eftersom det berör så många olika perspektiv, allt från kostnader till miljö. Dessutom finns det ofta stora värden att bidra med till organisationen. Och ju större förbrukning verksamheten har, desto intressantare blir det att fokusera på energiinköp. Här är några generella avslutande råd:

  1. För att påverka nätkostnaden kan det vara bra att se över verksamhetens elnätsanslutning, både för att undvika att betala för mycket i onödan eller i annat fall betala övertrasseringsavgifter.
  2. Vid energikrävande produktion, se över produktionsplaneringen för att undvika peakar då elförbrukningen tillfälligt är hög.
  3. Oavsett storlek på verksamheten och förbrukningen, gör en energikartläggning för att identifiera de största interna energiförbrukarna och föreslå lämpliga energieffektiviseringar.
  4. Om förbrukningen av el är hög bestäm vad ni har för strategi vad gäller elprisets fluktuationer i en s.k. riskpolicy. Etablera sedan ett anpassat sätt att hantera elpriserna på utifrån hur ni ser på er prisrisk, samt försök att prislåsa vid rätt tillfällen så att ni får ett så lågt pris som möjligt.
  5. Vid komplexare hantering och optimering av elpriser som t.ex. hedging, kan det vara klokt att vända sig till externa specialister, men se till att ni är överens om beräkningsmodellerna och har löpande tillgång till dataunderlaget.
  6. Se eventuellt över möjligheten att bli er egen elproducent. Här finns olika bidrag att ta hänsyn till.
  7. Glöm inte heller bort att då och då konkurrensutsätta er elleverantör för att säkerställa att marginalen förblir låg. Och om elleverantören aktivt ska hantera er portfölj, se till att den har rätt incitament.

Vill du att din verksamhet ska bli bättre på elinköp, eller kategoristyrning generellt? Vi på EFFSO kan hjälpa er med allt från strategi till genomförande och uppföljning.  Här hittar du mer information om EFFSO och de tjänster du kan få hjälp med. Eller kontakta oss så berättar vi mer!

Om Jonas Bergquist, författare

Jonas Bergquist har lång erfarenhet av olika strategiska roller inom inköp och djup kompetens inom inköp av energi. Han har bland annat varit Global Category Manager för Energi på Sandvik där han byggde upp en gemensam energihantering mellan flera länder och energislag. Han har också erfarenhet från att etablera ett kategoristyrt inköp för energi som konsult här på EFFSO för en offentlig förvaltning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Att utveckla kategorianpassade strategier

De flesta inköpsfunktioner har ambitionerna att arbeta strategiskt men många saknar genomtänkta strategier för sina kategorier. Att utveckla och implementera kategorianpassade strategier är en komplex process som skiljer sig mellan olika kategorier och branscher. Men vi vet också att de som lyckas väl med sin strategiprocess levererar betydligt bättre resultat. Resultat i form av sänkta kostnader, lägre kapitalbindning samt större kundnytta. Större trovärdighet och inflytande på företaget är ytterligare positiva effekter. Det har vi skrivit om i tidigare inlägg.

Fredrik Azmani har lång erfarenhet av kategoristyrning. I ett inlägg från december 2018 delade han med sig av sina tankar om rollen som kategoriledare. i första delen skriver han om kategorianpassade strategier, och om vikten av att som kategoriledare hela tiden hålla sig väl underrättad om allt som berör kategorin. Informationen kan hämtas in på olika sätt, det viktiga är att informationen delas och används internt för att löpande utvärdera strategierna. Ett sätt att göra det på är att gå efter den så kallade ”Global Sourcing Excellence”-metoden som beskrivs i del två. 

Kategorianpassade strategier

Ha koll på dina marknader

”Begreppet strategi kan definieras som den riktning som inköparen önskar driva sin affär eller inköpskategori. För att kunna utveckla strategier räcker det inte med att ha god kunskap om sina kategorier. Kategoriledaren behöver ha full insikt i de marknader som berör kategorierna. Hen måste exempelvis veta vilka marknader de mest strategiska leverantörerna befinner sig på, hur mycket spend som rör sig inom området samt vilka produkter som är mest kostnadsdrivande.

Klassificering av leverantörer

Vidare krävs kunskap om kategorins leverantörer och deras produkter. En kategoriledare behöver kunna klassificera dessa. Det finns olika välkända kvalificeringsmetoder som är anpassade efter produktportföljen. Viktigt är även att förstå deras komplexitet och svårighetsgrad, konkurrenssituation samt den ekonomiska, geografiska och sociopolitiska situationen m.m.

Löpande omvärldsbevakning

Sedan behöver man konstant hålla sig informerad samt vara på ständig jakt efter information och nyheter som på ett eller annat sätt kan påverka företagets kategorier, marknader och leverantörer. Det kan röra sig om naturkatastrofer, politiska oroligheter, sociala situationer, oroligheter på den ekonomiska marknaden, leverantörer som går i konkurs, andra som blir uppköpta etc. Det leder till att man snabbt kan identifiera olika situationer som kan uppstå och de risker som kan påverka den aktuella marknaden. Till exempel kan omfattande störningar som kan påverka produktionen identifieras i god tid och man kan snabbt kan sätta igång alternativa aktiviteter för att lösa situationen.

Den sortens information kan med fördel sparas i en Risk Management databas. Arbetet påbörjas oftast av inköp men leds sedan av företagets Supplier Quality Assurance (SQA) ingenjörer.

Med rätt marknadskunskap kan man även omvandla nya situationer och händelser till möjligheter och därmed få en positiv effekt på KPI:erna.

Behovet av att löpande hålla sig à jour medför att arbetet med att skapa och implementera kategorianpassade strategier egentligen aldrig tar slut. Mitt bästa tips är att varje dag börja dagen med läsning och genomgång av e-nyheter från olika mediaföretag. Annan nyttig information kan även snappas upp genom dagliga kontakter och samtal med de viktigaste strategiska leverantörerna.

Ha koll på dina leverantörer

När den generella informationen kring kategorin är insamlad inleds processen med att utvärdera och eventuellt välja nya leverantörer. Det kan man göra genom att aktivt applicera den så kallade Global Sourcing Excellence metoden som jag har lärt mig och haft stor nytta av. Många av de engelska begreppen är översatta till svenska men för er som inte känner till det finns en komplett ordlista på Tools.

Global Sourcing Excellence-metoden

  • En easy supplier self assessment (egenbedömning) innebär att man begär att leverantörerna själva lämnar in uppgifter. Det kan röra sig om miljö- och andra certifikat de uppfyller, kvartalsrapporter, organisationsändringar m.m.
  • En supplier risk assessment (leverantörsriskbedömning) görs ofta av företagets SQA ingenjörer som besöker leverantörer på plats och utför en leverantörsrevision. De studerar alla riskfaktorer som skulle kunna äventyra leveranser till företaget. Sådana faktorer kan bestå av personalens välmående, miljöpåverkan, förekomsten av barnarbete eller andra negativa sociala förhållanden. En lista på samtliga funna riskpunkter bör alltid upprättas och följas upp. Denna åtgärdsplan bör innehålla datum då samtliga punkter ska vara åtgärdade.
  • Genom en leverantörsrevision och besök i fabriken (supplier audit) samlar man in ytterligare information. Man studerar produktionslinor, tar del av existerande lösningar som kan nyttjas, noterar kommande investeringar men även känner av pulsen. All data som bedöms ha ett värde lagras i en databas och delas med resten av organisationen.
  • Ett sätt att upprätthålla god kontroll över leverantörernas finansiella status är att begära utdrag direkt från dem eller från olika kreditupplysningsföretag. Det görs genom en supplier financial rating (finansiell leverantörsvärdering).
  • Supplier performance management (leverantörsprestationsmätning): I ett välorganiserat företag  jobbar man aktivt med att samla in data om leverantörernas beteende. Ett tvärfunktionellt samarbete är nödvändigt för att säkerställa att man sammanställt och delat med sig av all data. Med hjälp av denna utvärderas t ex. leveransprecision, produktkvalitet, pris och villkor, graden av samarbete med FoU och andra avdelningar.

Den samlade bilden förenklar insikten i leverantörens prestationshantering, harmoniserar utvärderingsområden, klargör prestationsmål och hanterar leverantörsresultat från olika intressenter, såväl interna som externa. Till dessa kan man då snabbt och enkelt rapportera och återkoppla förbättringar av leverantörernas prestanda när och där det behövs.

Här på Tools kan du läsa mer om leverantörsbedömning. Där hittar du även mallar för leverantörsbedömning.

Val av leverantör

Valet av leverantör genomförs oftast tillsammans med andra medarbetare från inköpsorganisationen. Med bra fakta kan var och en hjälpa till med för- och motargument. Strategin här är att skapa en så kallad prioriterad leverantörslista med leverantörer som har klarat samtliga kontrollpunkter.

För att minimera risker bör man, enligt Kraljics Matris, ha i åtanke att välja minst två leverantörer per produktområde/kategori, så kallad dual sourcing. Särskilt när det gäller strategiska leverantörer med strategiska produkter. Under förutsättning att kostnaden inte blir orimligt hög, då två leverantörer oftast innebär dubbla uppsättningar av produktionslinor, dubbla verktyg, personal m.m. I dessa fall rekommenderas att ta fram ett business case där man utvärderar risker kontra kostnader.”

Slutord

Vägen till ett lyckat inköpsarbete går via bra kategoristrategier. Enkelt uttryckt ska kategoristrategin svara på frågorna: Vad? och Varför? Medan de aktiviteter som behövs för att omsätta strategin i praktiken, ger svaret på frågan: Hur? Vi på EFFSO har identifierat tre nyckelområden som underlättar framtagandet av värdeskapande strategier. Det är enighet kring nyckelbegrepp inom organisationen, linjering av strategin med företagets övergripande mål samt kvalitet rakt igenom processen. Att, som Fredrik Azmani, veta vad man behöver omvärldsbevaka och att göra det löpande för att sedan agera på informationen är ett lysande exempel på kvalitet i processen. Sedan kommer innehållet i en kategoristrategi att variera beroende på kategorins karaktär eller den bransch som företaget verkar inom. Därför måste processen vara tillräckligt flexibel för att hantera samtliga inköpskategorier. Lycka till!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Att välja spendanalyssystem

Har du i ditt arbete identifierat ett behov av spendanalyssystem? Men du vet inte vilket system som bäst passar dina behov? Något förenklat kan man säga att det finns två typer av system. De lite större och mer detaljfokuserade, samt de mer flexibla och lättanvända verktygen. I valet mellan olika system är det viktigt att tänka igenom vad behovet är utifrån era mål och era processer. Det viktigaste är att ha ett spendanalysverktyg som faktiskt används för att identifiera och driva förändring – för det är ju bara de system som används som levererar resultat.

En viktig del i ett modernt faktabaserat inköpsarbete är att veta hur företagets/organisationens inköpsmönster ser ut, det som kallas spendanalys. En spendanalys bygger på att identifiera vad vi köper från vem ur ett leverantörsmarknadsperspektiv. Spendanalysen ger oss som inköpare sedan möjlighet att identifiera vägar att uppnå bättre resultat genom att i vårt inköpsarbete dra bättre nytta av leverantörsmarknaden.

 

Ett stöd i vårt inköpsarbete

Ett spendanalysverktyg ska hjälpa oss med några saker:

  • Hantera kategoriträd – skapa och ändra
  • Identifiera leverantörer – slå ihop dubbletter och konsolidera grupper
  • Kategorisera spend – kategorisera, dela upp leverantörers spend och ändra kategorisering
  • Presentera kategorisering – visualisera och ladda ner resultat av kategoriseringen för vidare bearbetning
  • I många fall vill vi också kunna koppla spend till avtalssituation vilket innebär att systemet också ska kunna hantera avtal.

Den lösning vi väljer bör alltså kunna hantera de här sakerna på ett effektivt sätt med kvalitet.

En del företag/organisationer försöker hantera spendanalysen i egenutvecklade lösningar som bygger på olika typer av kalkylprogram, databaslösningar eller BI-verktyg. Risken är att lösningen blir väldigt personberoende, och utvecklingen av lösningen blir begränsad. Ofta brukar de här lösningarna också vara ganska arbetskrävande vid uppdatering och kategorisering av ny spend vilket begränsar användningen.

Istället finns det skäl att titta på ett system som och ger möjlighet till ökad funktionalitet och som underlättar arbetet.

 

Olika typer av spendanalyssystem

Något förenklat kan man säga att det finns två huvudinriktningar på system:

  • Det detaljfokuserade systemet som möjliggör kategorisering och uppföljning ner i minsta detalj.
  • Det flexibla och logiska systemet som underlättar förståelse och användning.

Det detaljfokuserade systemet

Det detaljfokuserade systemet kräver vanligtvis mer resurser för att leverera användbara resultat. Det är också mer komplext vilket gör det mindre flexibelt och lättanvänt. Det förutsätter att vi fångar upp information ner på artikelnivå, vilket i sin tur kräver att vi har den informationen tillgänglig i våra inköpssystem för alla typer av inköp. Det är inte ovanligt att de är en mer eller mindre integrerad del av ett större inköps- och/eller affärssystem.
Den här sortens system är värdefulla i detaljanalyser inom avgränsade områden men fungerar mindre bra när det gäller att identifiera, analysera, prioritera och följa upp ur ett bredare perspektiv.

 

Det flexibla och lätthanterade systemet

Det flexibla och lättanvända systemet är mer inriktat på att identifiera och analysera sammanhang på en högre nivå än artikel/produkt. Det gör att vi inte behöver samma detaljeringsnivå på indata, vilket i sin tur förenklar arbetet. Ofta är det så intuitivt byggt att det är lätt att anpassa strukturer och innehåll även för de som inte är experter.
Tanken bakom spendanalyssystem är att de ska hjälpa oss i vårt förändringsarbete med fokus på att identifiera, analysera, prioritera och följa upp. För att göra det behöver man inte ner i varje detalj, det detaljfokuserade arbetet kommer i den fördjupade analysen och uppföljningen av de områden man väljer att prioritera. Det här sättet att arbeta är i linje med metodiken för kategoristyrning.

 

Valet av spendanalyssystem

I valet mellan de två typerna av system är det viktigt att tänka igenom några saker:

  • Vad behöver vi utifrån våra mål?
  • Vad behöver vi utifrån våra processer?
  • Vad har vi för mognad och förmåga att använda det vi kan få ut av systemet?
  • Vilka resurser är vi beredda att avsätta för att hantera systemet?
  • Har vi tillgång till, och kontroll över, vår egen data?

En organisation med en mycket hög inköpsmognad, statiska behov, ett heltäckande inköpssystem och interna systemresurser kan dra stor nytta av ett detaljfokuserat system.
Men en organisation i utveckling där det inte finns ett fullt ut använt inköpssystem och där de interna resurserna är begränsade har ofta större nytta av ett mer flexibelt och lätthanterat system.
Exemplen är många på företag som investerat mycket pengar i stora och komplexa systemlösningar bara för att några år senare inse att systemet slukade mer resurser än vad det genererade resultat.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att även de mer flexibla och lätthanterade systemen får en allt högre funktionalitet i takt med att teknik som till exempel Artificiell Intelligens utvecklas.

Det viktigaste är att ha ett spendanalysverktyg som faktiskt används för att identifiera och driva förändring för, återigen, det är bara de system som används som bidrar till resultat.

Läs här hur du får ut den fulla effekten av ditt spendanalyssytem!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Vad gör en kategoriledare, egentligen?

Vad gör en kategoriledare i en etablerad inköpsorganisation och vad gör hen inte? Vill man förstå det behöver man ha en övergripande bild av inköpsorganisationen, en insikt i vilka andra inköpsroller där finns samt hur de förhåller sig till varandra. Givetvis behöver det även finnas en väl definierad inköpsprocess. Författaren, Fredrik Azmani, har lång erfarenhet av kategoristyrning. Han kommer här att beskriva rollen som kategoriledare utifrån sitt perspektiv och sin erfarenhet från verkligheten, där teori möter praktik. Här är Fredriks egna ord.

När teorin krockar med verkligheten

”Jag har gått många ekonomikurser och utbildningar i inköp som oftast ger en bra teoretisk förståelse. Jag har jobbat i stora företag med stora organisationer där, verkligheten, när teorin appliceras i praktiken, ofta blir mer annorlunda än man trott. Det kan bero på många faktorer såsom att organisationen inte är rätt bemannad eller mogen för att bedriva inköp på hög nivå. Eller att den inte är rätt organiserad vilket ofta resulterar i att medarbetare inte känner till vad olika roller innebär, vem som får göra vad och var gränslinjerna går. Detta kan resultera i att man tappar fokus på det väsentliga med inköp. Inköpsorganisationen hamnar på en sekundär plan där andra grupper styr och tar beslut som inköp får hantera som ett genomförandeorgan. Inte som den verkliga beslutsfattare som den behöver vara.

För att en kategoriledarroll ska fungera på ett smidigt sätt behöver två saker vara på plats. En inköpsprocess som reglerar hur inköp ska fungera. Och en organisation där rollerna tydligt definieras och kommuniceras.

En övergripande inköpsprocess

Samtliga inköpsorganisationer bör ha en inköpsprocess som är anpassad efter de produkter och marknader man arbetar med, med dess olika krav och behov. Inköpsprocesserna bör vara lättillgängliga inte bara för inköpsorganisationen utan även för interna kunder och intressenter. Den övergripande generiska inköpsprocessen kan beskrivas enligt följande modell:

Följande kontrollpunkter (KP) är nödvändiga samt bör följas och efterlevas vid olika typer av inköp och investeringar:

  • KP1 Godkännande av inköpsbehov: Att inköpsaktiviteter initieras utifrån rätt behov i organisation och av rätt personer.
  • KP2 Inköpsbeslut och leverantörsval: Att investeringar och beställningar hos en leverantör görs på ett transparent och rätt sätt som följer interna riktlinjer.
  • KP3 Ordergodkännande: Att inköpsorder och avtal med leverantör godkänns på rätt sätt.
  • KP4 Inleverans av material: Att varor och tjänster matchas med det som beställts i order och avtal.
  • KP5 Fakturamatchning: Att endast fakturor som matchar order och mottagna varor och tjänster betalas, samt att dessa fakturor granskas och attesteras av personer med rätt delegeringar.

Processen som beskrivs ovan avser inköp med kategoristyrningsansvar anpassad till olika inköpsorganisationer med olika inköpsprocesser. Den kan appliceras på både den privata samt den offentliga sektorn.

Exempel på en inköpsorganisation

De flesta bolagen har en inköpsorganisation och en inköpsgrupp som leds av en inköpschef. Merparten av företagets inköpsarbete hanteras inom inköpsorganisationen och all kontakt för behovsägare inom ett företag med leverantörer bör gå via den.

Gruppen består av en inköpschef/direktör, kategoriledare, strategiska inköpare, projektinköpare och produktionsinköpare. Gruppen ansvarar för att samordna allt inköp.

Kategoriledarens ansvar omfattar optimeringen av den totala spenden i inköpsportföljen som berör kategorierna. Ansvaret inbegriper även att tillhandahålla skräddarsydda strategier, ramavtal och riktlinjer framtagna för att genomföra samtliga inköp och bedriva inköpsverksamheten under berörda kategorier.

Så här kan en inköpsorganisation se ut:

Kategoriledare i en inköpsorganisation

Läs mer här om de olika rollerna.

En kategoriledares viktigaste ansvarsområden

En kategoriledare ansvarar för det mer övergripande inköpsarbetet inom kategorin vilket omfattar i huvudsak följande:

  • Analysera den totala spenden per kategori/subkategori. För att kunna göra detta är det viktigt att ha tillgång till system som snabbt kan leverera data på hur pengarna spenderas, de största leverantörerna, hur avtalen efterlevs, uppföljning av leveranser, kostnadsutveckling, villkor m m.
  • Analysera spendhistoriken tre år bakåt, nuläget och hur man vill att spenden ska utvecklas under de kommande två till fem åren (och vissa fall för hela ”produktens” livscykel).
  • Framtagning av strategier samt implementering av dessa, mäta resultat samt leverera input om hur strategierna kan påverka olika affärsplaner.
  • Se till att samtliga medarbetare i inköpsorganisationen tar del av samt följer strategierna och säkrar att dessa efterlevs.
  • Leda eller stötta större upphandlingar inom kategorin samt säkerställa att samtliga projekt följer inköpsstrategierna.
  • Äga och koordinera leverantörsrelationer, leverantörsutveckling samt ansvara över företagets Supplier Relationship Management program.
  • Följa leverantörsmarknaden, dess utveckling, inhämta nyheter, bevaka risker samt sprida information om nya teknologiska lösningar, alternativa leverantörer m m.
  • Optimera Total Cost of Ownership (TCO) för kategorin.
  • Alltid hålla stort fokus på kostnadsdrivande områden samt alltid försöka hålla kontroll över dessa och arbeta aktivt på att finna potentiella effektiviseringar som kan leda till signifikanta besparingar.
  • Att alltid tänka ”Eliminate waste and create value”. Som kategoriledare har jag alltid haft för vana att nästan varje morgon logga in i olika spendanalysverktyg, se hur spenden utvecklar sig, försöka förstå de påverkande faktorerna, förstå vad man har gjort bra och vad man kan göra bättre.

De problem och risker man möter när man medvetet eller omedvetet bortser eller avviker från att följa dessa normer är att man tappar fokus på kostnaderna. Det i sin tur kan ha förödande konsekvenser för kategorierna.”

/Mvh Fredrik Azmani

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Spendanalyssystem, så får du ut den fulla effekten

Det behövs en bra struktur i grunden och ett aktivt internt arbete för att få ut de önskade effekterna – och mer därtill – av ett spendanalyssystem. Det behöver inte ses som en administrativ börda! Att ha koll på sina siffror är en central del i ett modernt faktabaserat inköpsarbete som siktar på att skapa värde.

Läs vidare för de bästa tipsen på vad du kan göra för att få ut full effekt av ditt spendanalyssystem.

Matcha dina höga förväntningar

Precis som så många andra inköpsfunktioner har ni investerat i ett spendanalyssystem. Ni räknade med att systemet skulle hjälpa er att få en överblick och insikt som ni tidigare inte hade. Det skulle hjälpa er i diskussionerna internt på företaget. Ni skulle få faktabaserade underlag för både strategiska kategorisatsningar och uppföljning.

Men så har det kanske inte blivit – informationen i systemet känns inaktuell, kategoriträdet upplevs inte anpassat till verksamheten, kategoriseringen verkar inte stämma. Inte konstigt att systemet används allt mindre i ett sådant scenario.

Vad kan du göra för att systemet verkligen ska ge de fördelar som du tänkte dig från början? Nyckeln ligger i att etablera en grundläggande struktur och att aktivt använda systemet i inköpsarbetet.

Etablera en bra struktur och hållbara rutiner

Som i så många andra satsningar som involverar system är struktur, rutiner och tvärfunktionell involvering A och O:

  • Låt inköpsfunktionen utarbeta ett kategoriträd men se till att involvera övriga delar av företaget.
  • Anpassa nivån på kategoriseringen till syftet – en övergripande strategisk analys kräver ett mindre djup än om du vill använda systemet för mer detaljerad uppföljning.
  • Kategorisera spend, inte enbart leverantörer. Att enbart klassa leverantörer räcker inte eftersom många leverantörer levererar i flera kategorier.
  • Kvalitetssäkra kategoriseringen tillsammans med verksamheten.
  • Etablera tydliga rutiner och sätt av tid för regelbundna uppdateringar med ny grunddata. Låt inte gammal data leva kvar som en sanning om hur ert nuvarande inköpsmönster ser ut.
  • Anpassa såväl kategoriträd som kategorisering av spend utifrån nya förutsättningar och/eller ny kunskap.

Gör verktyget till en del av din vardag

För att systemet ska leva upp till era förväntningar behöver det bli en aktiv del av det löpande arbetet. Kompetens, kommunikation och ett genomtänkt arbetssätt spelar viktiga roller. Några tips på hur du kan göra verktyget till en del av din vardag:

  • Se till att den generella kunskapen om hur systemet kan användas i det dagliga arbetet finns hos många inom inköpsfunktionen. Men alla behöver inte vara experter. Om någon/några kan systemet på djupet kan de stötta andra i deras användning och även i arbetet kring systemet.
  • Skapa förståelse för systemet och dess möjligheter hos nyckelpersoner i de övriga verksamheterna i företaget.
  • Använd systemet aktivt och frekvent som ett självklart verktyg i kartläggning, analys och uppföljning.
  • Se till att alla inom inköpsfunktionen använder verktyget som en naturlig del i samtalen med övriga delar av företaget.
  • Om ni använder mallar för rapportering, anpassa dem så att ni kan använda diagram och tabeller direkt från spendanalyssystemet.

Spendanalyssystem, exempel på best practice

Det finns goda exempel på hur själva den aktiva användningen av spendanalysverktyg kan skapa mervärde utöver faktabas och bra analysgrund. Här är några verkliga situationer som vi stött på:

  • I ett företag med verksamheter på mer än 30 olika orter arbetar inköpsfunktionen i direkt samverkan med de olika enheterna genom att de arbetar tillsammans i verktyget. Det gör att de direkt kan identifiera möjligheter och avvikelser utan att behöva förbereda separata presentationer inför varje möte.
  • I en annan organisation har IT-chefen valt att använda spendanalyssystemet för sin egen uppföljning eftersom det är inriktat på verksamheten och dess förändring. IT-chefen upplever att de vanliga budgetuppföljningarna inte är tillräckligt inriktade på det funktionella perspektivet.
  • En inköpsavdelning som uppdaterar systemet varje månad med ny grunddata upplever att de får mer aktuell information i sina uppföljningar av de förändringar de driver. Förutom att de löpande har aktuell information, kan de lägga mindre tid på manuell kategorisering vid varje tillfälle.
  • I ytterligare en annan organisation har det tvärfunktionella arbetet inte bara bidragit till att skapa ett kategoriträd. De har även ändrat sin syn på leverantörsmarknadens möjligheter – från att leverera specificerade produkter till att leverera funktion.

Förutom de här konkreta exemplen har vi i flera fall sett att öppenheten i de tvärfunktionella dialogerna ökat. Och tack vare den regelbundna kvalitetssäkringen av spendkategoriseringen tillsammans med verksamheterna, har inköpsfunktionen ofta fått en ny tyngd i organisationen.

Vi är övertygade om att du, med en bra grundstruktur och med ett aktivt arbete som involverar många, kan få ut de effekter du önskade från spendanalysverktyget – och mer därtill. Spendanalysen är en viktig del av ett modernt faktabaserat och värdeskapande inköpsarbete.

Kontakta oss på EFFSO om du inte vet var du ska börja!

Full effekt av ditt spendanalyssystem

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hur ofta ska en spendanalys uppdateras för att vara relevant?

En spendanalys kan vara en resurs- och tidskrävande analys vilket medför att många företag endast genomför analysen som en engångsföreteelse. Gammal data lever kvar som en sanning om hur det nuvarande inköpsmönstret ser ut. Detta medför att spendanalysen blir en punktinsats och tappar ett av sina huvudsyften, att över tid kunna följa trender och analysera utvecklingen av spenden. Spendanalysen är dessutom ett ypperligt verktyg för att prioritera vilka kategorier och områden som organisationen ska prioritera. Ytterligare aspekter att ta hänsyn till är att både leverantörsmarknadens och det egna företagets behov av både produkter och tjänster förändras, vilket medför att en uppdatering av spendanalysen är ett måste.

Att genomföra en spendanalys från grunden är ett hantverk, framförallt om den genomförs efter konstens alla regler med datainsamling från olika källor, validering av data med intressenter, skapa ett kategoriträd och därefter genomföra den faktiska kategoriseringen. När man väl har gjort detta arbete en gång så bör man nyttja det vidare genom att fortsätta arbeta med spendanalysen och hålla datan uppdaterad.

Innan vi går in på uppdateringsfrekvens för spendanalysen behöver vi förstå om den aktuella organisationen behöver ett systemstöd för sin spendanalys eller om analysen ska göras i Excel. Typiska fördelar med att använda systemstöd i stället för Excel för att genomföra spendanalysen och hålla den uppdaterad är exempelvis;

  • Enkel hantering av stora datamängder
  • Enkel hantering av olika datakällor (ERP-system, kortlösningar)
  • Mindre risk att data blir förstörd eller korrupt
  • Undvika personberoende genom att alla regelverk finns sparade i systemstödet
  • Enklare och snabbare att uppdatera med ny data

Uppdateringsfrekvensen av spenddatan beror givetvis på hur spendanalysen ska användas men som ett minsta mått bör datan uppdateras en gång per kvartal, samt inför att kategoriprojekt ska genomföras. Realtidsuppdateringar är oftast inte nödvändigt då spendanalysen inte handlar om att övervaka specifika transaktioner. När det skapats bra processer för att uppdatera spendanalysen, särskilt med systemstöd, är det många företag som uppdaterar datan varje månad. Spendanalyser i Excel kan lätt bli omöjliga att uppdatera och hålla levande då de ofta saknar dokumentation av regler och därför blir personberoende. Med bra systemstöd finns dessutom oftast automatkategorisering vilket innebär att när ny data, för redan kategoriserade leverantörer importeras, kategoriseras dessa per automatik. I en excelbaserad spendanalys kommer en stor del av uppdateringen ske manuellt vilket medför att uppdateringen alltför ofta uteblir, då det är tidskrävande och komplicerat.

En sista aspekt att ha i åtanke är utse och säkerställa vem eller vilka som ansvarar för uppdatering av spendanalysdatan och klassificering av den nya datan. Organisationer som lyckades väl med detta involverar alltid ekonomi och finas för att extrahera ny data. För att sedan kategorisera den nya datan bör ansvarig inköpare/kategoriledare ansvara för sina respektive kategorier och klassificera sin spend.

Sammanfattningsvis behöver inköpsorganisationer bli bättre på att kontinuerligt uppdatera sina spendanalyser för att kunna använda analysen som underlag för att tillsammans med verksamheten kunna prioritera framtida fokusområden. Det är viktigt att avgöra om ni ska använda Excel, egenutvecklat systemstöd eller köpa in mjukvara. Detta för att säkerställa att spendanalysen uppfyller kraven på uppdateringsfrekvens, användarvänlighet och tillgänglig för organisationen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trendspaning

Många inköpare undrar vilken som blir nästa stora grej, med väsentlig påverkan på inköpsarbetet. Vi kanske kan läsa olika trendrapporter, men de bygger ofta på intervjuer och enkäter från olika inköpare, vilka utgår från sin vardagssituation. Vi får en bild av vad som är populärt just nu. Det brukar vara kategoristyrning, uppförandekoder, KPIer, inköpssystem etc., sådant som egentligen är skåpmat – inte några nyheter. Nej, för att hitta de verkligt nya trenderna så går det inte att söka med enkäter. Den verkliga trendspaningen finns istället i bloggar och sociala media. Här följer lite sådan spaning:

Beslutsstöd. Här är har ju revolutionen bara börjat. Det har redan innoverats en hel del i hur man samlar, analyserar och visualiserar spenddata. Men det finns fortfarande mycket att göra med att ta fram analysverktyg som kan förutsäga framtiden. En begränsning är fortfarande att få tillförlitliga data i realtid. Sakernas internet, telematik, RFID, appar mm automatiserar datainsamlingen, men å andra sidan kan de komplicera analysprocesserna pga. de stora datamängder som skapas. De stora datamängderna beror också på att vi blir allt skickligare på databerikning.

Artificiell intelligens (AI). De som fördjupat sig spendanalys har sprungit på begreppet NLP (natural language processing) vilket är en metod för att tolka spenddata som innehåller mänskligt språk. Vi kommer att se hur detta sprider sig ännu mer, för att skaffa sig insikter och effektivisera arbetskraftsintensiva arbetsuppgifter, t.ex. inom orderläggning och avtalsförvaltning. T.ex. kan man få stöd att undersöka lag-, etik- och avtalsefterlevnad, eller övervakning av leverans- och leverantörsprestanda. Vad som helst där det finns en databas med kvalitativ information som till synes kan verka ostrukturerad kan man använda NLP för att omvandla data till kunskap. Men för att använda AI krävs kunskap – inköparna måste skaffa sig starkare band till IT-avdelningen.

Stora databaser (big data) blir allt vanligare i inköpsverksamheten. De understödjer inköpsbeslut, bildar underlag för processer mm. Stora databaser kommer tillsammans med AI att revolutionera hastigheten och effektiviteten i försörjningskedjan. Kombinationen av datamängder och AI kommer att resultera i tidsbesparande och pengasparande.

Dataläckage och dataförluster. Vi läser i tidningarna om hur data läcker från myndigheter och företag. Undersökningar visar att väldigt många organisationer har läckt data. Andra utsätts för elakartade virus som förstör data. Men detta har ännu inte avspeglat sig i särskilt många leverantörsavtal. Det verkar snarare finnas en valhänthet om hur frågorna ska hanteras. Visst, vid köp av IT-tjänster finns många regleringar kring datahantering. Men alla andra köp? För även om en produkt inte innehåller någon mjukvara så har varje kund och leverantör mängder av stödsystem för att hantera logistik, spårbarhetskrav, eftermarknad etc. Därför kommer vi nog de närmsta åren att se många nya avtalsregleringar kring datahantering.

Indirekta köp vinner mer respekt framöver. Inköpskategorier som resor, hotell, fastighetstjänster har ju traditionellt fått lite uppmärksamhet, trots att de kan omfatta ganska mycket pengar. Problemet har varit att det är svårt att samla tillförlitliga data över spend, inköpsmönster, leverantörsprestanda mm., eftersom köpen ofta är decentraliserade och spretiga i sin karaktär. Men i takt med bättre analysverktyg så kommer det att gå att genomlysa och påverka dessa köp.

Agila processer kommer att öka som ett resultat av nya sätt att se på leverantörsrelationer. I den traditionella köpar-leverantörs-relationen sätter man upp ett statiskt avtal som förutsäger olika framtida händelser. Man skapar en statisk balans eller ibland obalans. Men detta synsätt är väldigt individualistiskt – det bygger på en vinstdelning mellan parterna. I en modern relation är fokus istället att hela förädlingskedjan ska stärkas. För att lyckas med detta måste man inta en mer flexibel hållning till processer och affärsvillkor.

Molnbaserat samarbete. Alla vet vi ju att kommunikation och öppenhet mellan köpare och leverantör skapar framgång. Genom att etablera ett molnbaserat nätverk kan köpare-leverantörs-samarbetet effektiviseras. T.ex. kan orderprocessen förbättras genom att materialflöden visualiseras på ett enhetligt sätt och på det sättet kan man skaffa sig bättre överblick över globala transporter. När leveranstider behöver ändras så är det lättare med full transparens i flödena.

Blockedja (block chain) applicerat på SCM. Alla känner ju till den digitala valutan Bitcoin som bygger på en databas som uppdateras så fort någon som är ansluten gör en transaktion. I Bitcoin är det applicerat på ett pengaflöde, men det kan lika gärna appliceras på en försörjningskedja. Tänk själv; när du beställer in din sushi så kan du i din app se var laxen fångats. Det kan appliceras på mycket, t.ex. efterlevnad av hållbarhetskrav eller säkerhetsrelaterad spårbarhet.

Ökad transparens på grund av sociala media gör att företagen måste sätta ännu mer fokus på etiskt beteende. Visst, uppförandekoder har vi haft länge. Men de kommer att bli ännu vassare, ställa krav på flowdownklausuler och krav på revisioner av andraleds-, tredjeleds- och fjärdeledsleverantörer.

Texten i powerpoint

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Inköp som tjänst – låt en extern part ansvara för att leverera bestående resultat

Effektivisering av inköpsverksamheten pågår i de flesta företag och myndigheter och kan göras på många olika sätt. Fokus brukar framför allt vara direkt material och inköp kopplade till indirekt material och tjänster brukar få stryka på foten. Hur ska då en inköpsfunktion hantera indirektsidan som ofta får låg prioritet?

En möjlighet som många företag använder sig av internationellt, är att hantera inköp av indirekt material och tjänster genom att outsourca hela den delen, ibland kallat ”Inköp som tjänst” eller Purchasing as-a-Service (PaaS).

Inköp som tjänst innebär att man låter en extern part ta över helhetsansvaret för delar av inköpsfunktionens verksamhet, framförallt indirekta kategorier. Detta innebär att leverantören ansvarar för att leverera bestående resultat genom ett proaktivt kategoriarbete.

Att välja vilka kategorier som ska ingå i inköp som tjänst är en balansakt och kräver noggranna avväganden. Typiska kategorier att inkludera är konsulter, kontorsmaterial, resor, facility management och bemanningstjänster. Även kategorier som har tydlig beröring mot kärnverksamheten, exempelvis MRO och investeringar, kan hanteras men är mer tidskrävande och utmanade att hantera. Givetvis kan alla kategorier vara aktuella under rätt förutsättningar men att endast utgå från där det finns mest spend eller där störst besparing går att åstadkomma är inte ett heltäckande kriterier. Det är framförallt viktigt att säkerställa inom vilka kategorier en extern leverantör har förmåga att åstadkomma bättre resultat än den egna organisationen

Vad är fördelarna med inköp som tjänst?

När det gäller inköp av tjänst är nyttan framför allt reducerade kostnader genom att bearbeta inköpsvolymen på ett mer strukturerat sätt, kontinuerligt under 3-5 år. Dessutom uppnås förändringar ofta snabbare och en extern aktör har bättre tillgång till strukturkapital och specialistkompetens inom olika inköpskategorier.

För organisationer som inte aktivt arbetar med, eller över huvud taget har en inköpsorganisation för indirekt material och det finns en betydande volym kan stora besparingar oftast genomföras. Krav på en framtida Inköp som tjänst-leverantör bör vara:

  • En avkastning för kunden på 3-5 gånger investerat kapital (ROI), detta är ett riktvärde som bör åstadkommas under hela projektet
  • En kontinuerlig utveckling av arbetssätt och metodik inom inköp där processer och rutiner för kategoristyrning utvecklas och implementeras i den egna organisationen
  • Användning av modern infrastruktur och verktyg för besparingsuppföljning, e-sourcing och kontinuerlig spendanalys

Anledningen till att en Inköp som tjänst-leverantör kan generera högre besparingar än en intern inköpsavdelning är framför allt att stordriftsfördelar kan uppnås genom att erbjuda best-practice inom infrastruktur, processer och kategorikunskap.

En dedikerad leverantör av inköp som tjänst säkerställer att rätt resurser avsätts inför olika kategoriprojekt och testar marknaden oftare än vad motsvarande intern inköpsorganisation gör. Detta gör det möjligt att bygga en djupare kategorikunskap och förståelse för leverantörsmarknaden samt att nyttja detta till sina kunders fördel i varje förbättringsprojekt.

Utmaningar och förberedelser att tänka på inför valet kring Inköp som tjänst-leverantör

Innan ett inköp som tjänst-projekt kan starta igång krävs en genomarbetad förstudie för att säkerställa att valet görs utifrån rätt förutsättningar. Förstudien bör minst säkerställa:

  • Val av kategorier att inkludera
  • Estimat och verifiering av besparingspotential för respektive kategori
  • Kartläggning av nyckelintressenter som ska medverka
  • Planering för genomförandet av hela projektet

Utöver detta krävs att parterna kommer överens om betalnings- och affärsmodell, exempelvis hur ska besparingar beräknas? Ska det var kontrakterad besparing eller realiserad besparing, ska cost avoidance ingå? Denna del är oerhört väsentligt för att kunna avgöra, för båda parter, om lösningen är ekonomisk försvarbar eller inte.

I valet mellan att använda inköp som tjänst och att själv bygga upp en organisation för indirekt material är det fler och fler som väljer en outsourcad lösning för att skapa bestående och mer långsiktiga resultat.

En kommentar till Inköp som tjänst – låt en extern part ansvara för att leverera bestående resultat

  1. Pingback: Inköp som tjänst – låt en extern part ansvara för att leverera bestående resultat | Effso

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Spendanalys är så mycket mer än bara siffror

I veckan läste jag Inköpsbarometerns senaste undersökning om spendanalyser och i den framkom bl.a. nyttan att spendanalysen ”möjliggör en strukturerad diskussion med huvudintressenter”. Genast började jag fundera på hur man på bästa sätt går från siffror till ord. Förvisso kan jag ju visualisera siffror med tårtor och staplar, men hur förklarar jag det som visas och hur stimulerar jag den vänstra hjärnhalvan?

Spendanalys är lika mycket kvalitativt som kvantitativt arbete. Parallellt med att man hämtar och behandlar data från olika system måste man undersöka och dokumentera olika kringförutsättningar. Vilka är intressenterna? Hur förbrukas varor och tjänster? Vilka produktkvaliteter finns? Vilka servicenivåer behövs? Hur ser befintliga affärsrelationer ut, såväl avtalsmässigt som samarbetsmässigt?

En del vill tro att spendanalysen är ett projekt, men så är det inte. Spendanalys är en löpande verksamhet utan slut. År efter år kartlägger och analyserar man. I det löpande arbetet identifierar man förbättringar som kan leda till tidsbegränsade kategoriprojekt. Den löpande spendanalysen är en ständig dialog med olika intressenter om deras behov, medan kategoriprojekten innehåller arbete kring förändring. Detta gör att man både behöver samla information inom ramen för den löpande spendanalysen, såväl som de tidsbegränsade kategoriprojekten. Informationen behövs samordnas.

Information från spendanalys och kategoriprojekt bör samordnas i samma struktur som man valt för data i spendanalysen. Det allra vanligaste är att man väljer ett kategoriträd som struktur. Den samordnade dokumentationen kan därför läggas in i en s.k. outliner. Nedan har jag experimenterat med en freeware som heter KeyNote. I den kan man samla sin information i formen av ett kategoriträd. Det går att lägga in både text och bilder. Med snabba menykommandon kan man sedan dra ut en fullständig rapport i formen av ett worddokument som kan redigeras ytterligare.

Vilken typ av information är lämplig att samla i den här formen av databas? I princip kan man lägga in vad som helst, men man ska betänka att kategoriprojekt som senare föds ur spendanalysen kommer att bli väldigt detaljerade. Den här databasen bör alltså innehålla sådant som mer är av karaktären embryo till kategoriprojekten. Följande saker kan den exempelvis innehålla:

Kategoridefinitionen. Dvs. vilka varor och tjänster som finns i respektive kategori. Här kan det även vara viktigt att belysa avgränsningar. T.ex. om en varas kringtjänster ingår eller om de finns i en annan kategori.

Leverantörer. I vissa spendanalyser sorteras leverantörer in i kategorierna. Då är det viktigt att belysa vilka leverantörer som ingår.

Berikning. Det är populärt att berika spendanalysen med uppgifter från externa system. Ibland kan denna berikning läggas in direkt i spenddatabasen, men ibland får det göras genom handpåläggning, och då passar textformatet. T.ex. kan man lägga geografiska och demografiska uppgifter, kreditupplysningar, fraktuppgifter, koldioxidbelastning etc.

Intressenterna är spendanalysens huvudpersoner. Som inlägget inleddes så handlar spendanalysen bl.a. om att strukturera dialogen med intressenterna. Därför måste man förstå vilka de är, hur de ska bemötas, vad som är viktigt osv.

Förbättringspotentialer. I dialogen med olika intressenter uppkommer idéer om förbättringar som kan göras och de måste dokumenteras så att de inte glöms bort. Här finns embryon till kommande kategoriprojekt.

Ovan nämnda punkter berör främst dokumentation, men låt oss återvända till det viktigaste – dialogen. Svårigheten är att många intressenter tänker subjektivt och vill helst ha status quo. Det gäller att hitta något som får dem på kroken. Vad detta är varierar från fall till fall, och man får zick-zacka mellan ämnen för att hitta betet.

I bifogad fil har jag sammanställt områden och frågeställningar som kan diskuteras i intressentdialogen i sökandet efter förbättring och förändring.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  • Ladda ner White paper

  • Verktyg för spendanalys

    Vill Du få kontroll över din inköpsvolym? Behöver Du ett verktyg för spendanalys?
    Spendency