| Artikel

Statistisk processtyrning

Alla processer innehåller variation. Variation kan uppstå i processen av flera olika faktorer som t.ex. maskinkapabilitet, dåligt kalibrerade instrument, luftfuktighet eller till och med sjukdom. Variationen leder ofta till lägre kapacitet eller försämrad kvalitet. Statistisk processtyrning (SPS eller SPC) är ett verktyg för att kontrollera och styra processen med hänsyn till dessa variationer.

Det enklaste, men även mest kraftfulla, sättet att göra SPC är med hjälp av control charts. En control chart är i sin enkelhet ett rutnät med några linjer. Egentligen behövs inte så mycket mer systemkraft en detta. Det som ger control charts kraft är att det är ett levande dokument, som visuellt sitter bredvid maskinen och direkt låter operatören ta beslut efter en tydlig faktagrund.
När vi designar våra control charts så ritar vi in 3 linjer. Först ritar vi in det statistiska medelvärdet för den faktor vi vill mäta och följa. Sedan definierar vi upper & lower control limits – UCL och LCL (+/- 3 standardavvikelser från statistiska medelvärdet). Vi sätter sedan en mätfrekvens som tillåter oss att fånga upp avvikelser innan de blir för digra.
Sedan börjar vi använda control charts och vi tittar då efter två typer a variation i vår graf;
  • Normalvariation (common cause variation). Denna variation finns alltid i processen. Det anses som att man fifflar med processen om man försöker justera denna. Oftast gör det bara situationen värre. Man ska sällan gära något åt normalvariation.
  • Specialvariation (special cause variation). Denna variation skapas av någon abnormal händelse i processen eller processens inputs. Typiskt så sätter man regler för att identifiera när detta sker, som t.ex; ”mätpunkt ligger utanför någon av UCL eller LCL” eller ”8 punkter på raken ligger alla på ena sidan av statistiska medelvärdet”
Statistisk processstyrning är enkelt, men oerhört kraftfullt och alldeles för bortglömt.
Jonas Svanäng

 

En grupp yngre kollegor lutar sig över en laptop.

Att sjösätta en kategoristrategi

| Artikel

En av de största utmaningarna i kategoristyrningsarbetet är implementering och realisering av kategoristrategierna. Det är lätt att en kategoristrategi bara blir ett fint dokument hos inköpsavdelningen i stället för att genomsyra organisationens förändringsarbete och åstadkomma resultat. Det finns många orsaker till att det blir så. Den här artikeln fokuserar på några praktiska faktorer i själva överlämningen från arbetet med att ta fram en kategoristrategi till hur den ska omsättas i handling. Det handlar om involvering, beslut, relevans och kommunikation.

Bild uppifrån på lastfartyg med containrar.

Försörjningsstabilitet – inköps bidrag till robusthet

| Artikel

Försörjningsstabilitet är en av de faktorer som bygger en organisations robusthet, dvs. förmåga att hantera störningar i omgivningen. Det handlar om att skapa stabila försörjningskedjor av varor och tjänster. Inköp spelar en viktig roll i det arbetet när det gäller att hantera valet mellan en och flera leverantörer, geografi och relationen med våra leverantörer.

En framgångsrik start – fem viktiga fokusområden för en ny inköpschef

| Blogginlägg

I dagens dynamiska, för att inte säga turbulenta, företagsklimat spelar inköpschefen en central roll. Fokus på sänkta kostnader kontrasteras med starka incitament för att säkerställa en robust, effektiv och inte minst hållbar leveranskedja. Det senare kan till och med innebära ökade kostnader. Att som ny inköpschef lyckas att balansera dessa två motpoler kräver ofta en…