Inköpsbloggen

En inspirationskälla för professionella inköpare

Bloggarkiv januari 2012

Arjan van Weele på svenska

I flera månader har det gått rykten om att Arjan van Weeles världsberömda bok Purchasing and Supply Chain Management ska publiceras på det svenska språket. Det är också många som på olika sätt hört av sig till bloggen i denna fråga. Därför kan det vara på sin plats att bekräfta ryktet. Jo, sanningen är att förlaget Studentlitteratur under en längre tid arbetat med en översättning. Den förväntas publiceras om ungefär en månad.

Man kan fråga sig varför intresset är så stort för en bok vars innehåll redan är känt? Svaret får man nog söka i läsarnas behov av att läsa en så otroligt känd författare tolkad i ett språkbruk och terminologi som ligger närmare det svenska yrkeslivet. För även om nästan alla inköpare och blivande inköpare behärskar det engelska språket är det en större upplevelse att få läsa på ett språk som ligger närmare de egna tankarnas språk.

Inköpsbloggen fick provläsa ett par sidor av den svenska utgåvan och redan i dessa sidor kan man märka skillnader. De blytunga engelska meningarna, vars längd vida överskrider det vi är vana vid i svenskt språkbruk, är uppdelade i flera mindre och lättlästa meningar. Vidare är ord och uttryck i linje med det svenska språk som inköpare, ekonomer, jurister, logistiker, kvalitetsutvecklare m.fl. använder sig av. Samtidigt inser man att det måste vara utmaning för översättarna att fånga upp de nyanser som finns i de olika språken. Ta exempelvis nyansskillnaden mellan engelskans ’efficiency’ och ’effectiveness’. Hur kommer den att uttryckas i den svenska översättningen? Det omvända har vi i svenskan när vi talar kvalité och kvalitet*. Vilket av dem menar det engelska språket när det skriver ’quality’?

Arjan van Weeles första bok gavs ut i början av 90-talet och den aktuella utgåvan är den femte. Böckerna är så pass spridda, lästa och refererade att man kan säga att van Weele faktiskt format en hel generation av yrkesverksamma inköpare. Han följer noggrant utvecklingen på inköpsområdet. Nya rön och trender bevakas och belyses. Därför kan man inte bara nöja sig med att ha läst trean eller fyran. Vill man ligga i inköps frontlinje är femman ett måste. Vidare gör bredden på hans böcker att de passar för ganska många sorters inköpare. Han belyser offentlig upphandling, industriellt inköp, tjänstesektorn, detaljhandeln, kategoristyrning, kvalitetsledning och socialt ansvar för att nämna några viktiga områden.

Primärt är boken en kursbok som passar för högskolor och yrkesutbildningar. Men förutom att täcka många olika områden har den en varierande karaktär som vidgar dess användningsområde. I vissa delar beskriver van Weele, med akademisk precision, olika teorier och forskningsresultat. I andra delar presenterar han praktikfall som berättar om hur teorierna har applicerats i praktiken. Vidare exemplifierar han arbetssätt med ett stort antal verktyg, diagram, illustrationer etc, vilket ibland mer liknar en handbok. Detta gör att boken även fungerar fint som referensverk på en arbetsplats.

Alla ni som är otåliga – hav tålamod! I dessa väntans tider kan ni passa på att se och höra Arjan van Weele när han besöker Göteborg och Stockholm den 8 och 9 februari (länk öppnas i nytt fönster).

Ni som aldrig läst van Weele kan, i väntan på den svenska utgåvan, provläsa kapitlet om marknadsstrukturer och leverantörsmarknadsundersökningar på det brittiska förlagets hemsida (2.06 MB öppnas i nytt fönster).

 

*kvalité avser den produktkvalité som brukaren förväntar sig att produkten ska ha. Kvalitet avser i vilken grad som den förväntade produktkvalitén uppfylls. Analogt kan detta tillämpas på kvalité och kvalitet i organsiationer, processer, tjänster etc.

Integration av försörjningskedjan

Det senaste seklet har visat en tydlig outsourcingtrend. Många gånger har det varit den mänskliga intuitionen som lett till att man börjat köpa istället för att producera själv. Men vi ska också tacka stora teoretiker, som exempelvis Ronald Coase. En del företag har dock fått så korta värdekedjor att de har svårt att upprätthålla sin konkurrenskraft på grund av att kedjan inte blir tillräckligt effektiv. Ledtider blir för långa, stora lager krävs och produktutvecklingen haltar, för att nämna några områden där vissa fått problem i konkurrensen mot andra.

En del ser frågan om leverantörsintegration mest som en IT-fråga. Lyckas man bara koppla ihop kunders och leverantörers affärssystem så kommer det att gå som smort. JIT-leveranserna rullar in, sänker lager och höjer effektivitet. Det brukar imponera på leankoordinatorer och svartbältare. Men hur är det med produktutvecklingen? Den är väl inte bara en en IT-fråga? Nej, detta är den stora utmaningen och det tål att fundera både en och två gånger över vilka som är nycklarna till framgång vid leverantörsintegration som omfattar produktutveckling.

I förra veckan försvarade Robin von Haartman sin avhandling med titeln Manufacturing Capabilities: Expendable Commodities or Catalysts for Effective Supply Chain Management. En av de forskningsfrågor som Haartman ställt lyder (i svensk översättning):

”Gör intern produktionsförmåga att leverantörsintegration blir mer effektiv i form av förbättrad prestationsförmåga hos företaget?”

Frågan kanske förvånar. Det är väl leverantörens produktionsförmåga inköpare intresserar sig för, inte den egna? Men frågan är berättigad;

Robin von Haartman vid disputationen

Robin von Haartman vid disputationen

Haartman pekar på ett par forskare (Teece och Pisano) som menar att det är viktigt att utveckla intern förmåga för att kunna ta till sig teknik från externa källor. Vidare har Haartman genom enkäter och statistik påvisat att de företag som har hög intern kompetens får ut mer resultat ur sitt arbete med leverantörsintegration.

 

I avhandlingen förs begreppet absorptiv förmåga fram som en framgångsfaktor vid integrering av försörjningskedjan. Absorptiv förmåga syftar på förmåga att inse värdet av kunskap, kunna ta den till sig och omsätta den kommersiellt. Det kanske låter självklart att man behöver sådan förmåga. Men i praktiken kanske det inte är så självklart om man råkat outsourca alltför mycket av den egna kompetensen. Det är alltså en parameter som en inköpare bör beakta i sin köpa-tillverka-analys.

Avhandlingen innehåller många intressanta iaktagelser och slutsatser för de som är intresserade av integrationsfrågor eller outsourcing. Ett gediget arbete som kan läsas på KTH:s hemsida via denna länk.

Ett stort grattis till Robin von Haartman!

 

Besparingar del II

Före jul var bloggens tema mätetal för genomförda besparingar, något som kan vara ganska svårt att mäta. Ännu svårare är det att försöka mäta besparingspotentialer, dvs besparingar som inte är genomförda. För hur ska man kunna mäta detta? I bästa fall kanske man har lite prisuppgifter från någon annan inköpare, men annars famlar man i mörker. Mätetal som prisvarians kan förvisso vara ett sätt att visa vilka avtalsområden som fungerar eller inte. Transaktionskostnader är också hyfsat lätt att skjuta in sig på, men annars är man nog snarare hänvisad till inköpsteori än mätning.

Oavsett det går att mäta eller inte så är det en viktig uppgift för inköpsavdelningen att samla på sig initiativ och idéer till besparingar. Samlandet bör försiggå i vida kretsar, inte bara för att kunna samla upp många idéer utan även för att tidigt starta en förankringsprocess. Ett par vanliga metoder är förslagslåda och brainstorming.  Exempelvis finns det en inköpsavdelning som lät utöka sin besparingslista till att innehålla tre sektioner: möjliga, möjliggjorda och genomförda besparingar, där den första delen avsåg idéerna. En helt annan inköpsavdelning har något som de kallar ”jaktkort”. I dessa jaktkort dokumenterar de alla fakta kring besparingsinitiativet och låter sakta en genomförandeplan växa fram. Exakt hur besparingsjaktkorten ser ut förtäljer inte historien, men man skulle kunna tänka sig något i följande stil:

Projektkort för inköpsbesparingar

Just att dokumentera och underbygga besparingsprojekten är egentligen mer intressant än att försöka gissa hur stor besparingen kommer att bli, för tyvärr visar det sig att en del projekt är för svåra att genomföra.

Det gäller också att försöka identifiera vilka hästar man ska satsa på. Därför är det viktigt att klassificera besparingsprojketen (precis som vid alla annan typ av idégenerering). Nedanstående fyrfältsmatris är ett sätt att klassificera. Det intressanta med den här matrisen är att den inte innehåller kvadranter, utan parallelltrapetser. Särskilt intressant är diagonalen som kan dras med olika lutning och olika höjd. Diagonalen kommer att utgöra gränsdragningen för de besparingsprojekt man väljer att satsa på för stunden. Tar projekten slut kan man i ett senare skede flytta den nedåt. Den här analysmetoden används vid Skanska.

Klassificering av besparingar inom inköp

 Powerpoint med bildmaterial

  • Ladda ner White paper

  • Verktyg för spendanalys

    Vill Du få kontroll över din inköpsvolym? Behöver Du ett verktyg för spendanalys?
    Spendency