Leverantörskvalitetsindex

Nästan alla inköpsorganisationer mäter prestanda hos sina strategiska leverantörer. Det som karakteriserar mätningarna är att man tar fram ett antal enskilda mätetal, utan någon särskild koppling till varandra. Exempelvis mäts leveransprecision, ledtid, reklamationsfrekvens, var och en för sig. Men de har egentligen koppling till varandra – längre ledtid kan ge bättre leveransprecision osv.

Det som också karakteriserar leverantörsmätningar är att man intresserar sig för mätetal som mäts i gränssnittet mellan köpare och leverantör. Det beror på att de är lätt tillgängliga. Man kan ofta hämta dem från det egna inköpssystemet.

Begreppet leverantörskvalitetsindex (LKI) har börjat sprida sig. Nu läggs i och för sig olika betydelse i ordet. En del menar att det är synonymt med de nämnda enkla mätetalen för leverantörsprestanda, medan andra har börjat utveckla begreppet till något betydligt mer avancerat och vidsträckt. Dels försöker man finna fler mätetal uppströms i förädlingskedjan och dels bygger man en viktad indexmodell, där olika mätetal läggs samman till ett viktat index. Detta är en utmaning. För att finna tidigare mätetal måste man ha en ganska samarbetsinriktad relation med den leverantör som ska indexeras. Den måste vara beredd att dela med sig av de uppgifterna, samtidigt som inköparen inte missbrukar dem i förhandlingssyfte. Att väga ihop mätetal i olika enhetssystem är också utmanande. Man måste ha bra modeller för omräkning.

Leverantörskvalitetsindex av avancerad sort får helt andra syften än de konventionella. De kan inte användas för att jämföra leverantörer utan enbart att jämföra varje leverantör med sig själv. Varje leverantör har ett unikt index. Syftet blir att skapa ett relationsunikt och komplext mätetal för leverantörsutveckling och -förbättring.

Här följer ett exempel på hur man kan ta fram ett komplext LKI för en leverantör av varutillverkande karaktär:

1. Skissa upp förädlingskedjan. Vilka är de viktigaste parterna i sammanhanget?

2. Tänk fram så många möjliga mätetal som möjligt. Klassificera dem efter de olika parterna eller gränssnitten?

3. Välj mätetal och viktning efter följande principer:

• Ge större betydelse till kundnära mätetal.
• Fråga leverantören vilka mätetal som den kan ge ifrån sig.
• Balansera de olika mätetalsområdena.
• Välj kvantitativa mätetal, framför kvalitativa.
• Beakta datakällornas tillförlitlighet.
• Tänk utanför ”boxen”.
• Med färre mätetal blir arbetsinsatsen mer fokuserad.
• Vikta intuitivt, i fokusgrupp eller med enkät.
• Ta hjälp av preferensmatris eller AHP för att vikta.

4. Bestäm omvandlingsskalor genom att dels ta reda på vad som är rimliga ytterlägen på mätetalsskalan och dels vilka mål som finns på kort och lång sikt. I omvandlingsskalan är det lämpligt att sätta noll poäng på det mätvärde som kan betraktas som det lägsta acceptabla. Vid sjuttio procent av poängen ligger mätetalet som är mål på ett års sikt. 100% poäng läggas vid målen om två till tre år.

Sen är det bara att sjösätta: med en viss frekvens uppdateras styrkortet. Beroende på hur viktig relationen är så väljs frekvens månatligen, kvartalsvis, halvårsvis eller årsvis.

Powerpoint med mer material

Excel med beräkningsexemplet ovan