| Blogginlägg

”Det kostar 100.000:- att lägga upp en ny leverantör”

Detta påstående florerar på inköpsavdelningar i vitt skilda branscher. Det är nästan lika vanligt som påståendet att varje sparad inköpskrona är en vinstkrona. Förvisso varierar nämnd uppläggningsavgift från företag till företag, men det är ändå intressant att försöka analysera vad som menas, ty kostnaden för att lägga upp en leverantör i inköpssystemet kan inte vara mer än några hundralappar.

På vissa företag med höga säkerhetskrav finns kostsamma processer för leverantörskvalificering, Det krävs leverantörsrevisioner som tar tid och kostar multum. Men dessa processer gäller inte allt, utan bara säkerhetsklassade inköp. En mängd andra saker behöver inte följa dessa rutiner. Dessutom är det långt ifrån alla branscher som har dessa högt ställda säkerhetskrav.

Att byta leverantör anses vara kostsamt. Ingen vet egentligen vad det kostar, men av erfarenhet vet många att det innebär strul och extra kostnader. En marginell besparing äts snabbt upp av leverantörsbyteskostnaderna. Men leverantörsbytesargumentet gör sig bara gällande i vissa fall. Det är inte allmängiltigt.

Den argumentation som kanske är viktigast är det faktum att många organisationer brottas med en gigantisk leverantörsbas. Det finns strikta order att konsolidera och reducera leverantörsbasen. De vinningar som finns i detta är sänkta relations- och transaktionskostnader. Uppläggningsavgiften är det slagträ som används i den här debatten. Men frågan är om inte vissa agitatörer förenklat retoriken lite väl mycket. Det går inte att schablonisera de sänkta relationskostnaderna med en fast summa för alla nyuppläggningar. Ibland kan besparingen vara mycket större, medan den ibland helt uteblir. Den som läst på sin kraljicläxa vet dessutom att diversifiering ibland är nödvändigt. Hela argumentationen kan falla.

Argumentationen kring uppläggningsavgift får gärna fortsätta, men den behöver kompletteras med en nyanserad bild, där medaljens båda sidor visas, där nyuppläggning faktiskt kan motiveras. Vidare finns det nog att vinna på att lägga fram en mer pedagogisk retorik än att bara tala avgifter. 

 

7 goda vanor hos en framåtlutad inköpsorganisation

| Blogginlägg

Sedan den kom ut 1989 har Stephen Coveys ”Seven Habits of Highly Effective People” sålts i fler än 25 miljoner exemplar och översatts till över 40 språk. De sju vanorna som Covey fördjupar sig i är att vara proaktiv, börja med slutet i åtanke, börja med det viktigaste, tänka win/win, försöka först förstå och därefter…

Kvinna sitter framför en bärbar dator

Inköpare, titlar och arbetsuppgifter

| Artikel

Inom de flesta yrken anskaffar vi varor och tjänster. En del ”inköpare” är med redan då behovet uppstår medan andra sitter någonstans i en lång leveranskedja med små möjligheter att påverka behoven. Inköparens roll kan därför variera från att vara en person som definierar vad det är man ska köpa till annat såsom exempelvis att…

Fråga: centraliserat eller decentraliserat inköp?

Centraliserat vs. decentraliserat inköp

| Artikel

Centraliserad eller decentraliserad inköpsfunktion är en fråga som ofta dyker upp i diskussioner kring hur en inköpsfunktion bör byggas upp. I praktiken är det sällan möjligt att beskriva en organisation enbart med hjälp av begreppen centraliserat eller decentraliserat inköp. De flesta organisationer har någon typ av hybridstruktur med inslag av både centraliserat och decentraliserat inköp….