Varför räcker inte garderoben?

På de allra flesta företag tillhandahålls arbetskläder till medarbetarna. Specialsydda med fräcka färger och finesser skapas identitet i dessa produkter som oftast är helt kundunika. Bara ett aber – de ska tvättas – det behövs alltså ett extra lager som ska cirkulera hos tvätteriet.

Matematiken borde vara enkel: Låt oss säga att det finns 1000 medarbetare som behöver arbetskläder och att de byts 2 gånger per månad, dvs det går åt 2000 plagg per månad. På tvätteriet tar det i genomsnitt 3 dagar att tvätta plaggen. Dvs utöver de plagg som medarbetarna bär behöver tvätteriet ha 2000 plagg / 30 dagar / 3 dagar = 200 plagg. Totalt behöver inköparen köpa in 1200 plagg. MEN, den som räknar så här kommer att gå allvarlig bet; plaggen kommer aldrig att räcka.

Exemplet låter trivialt, men det är egentligen en komplicerad historia som hör hemma i returlogistik (reverse logistics). Samma problemformulering kan man finna vid alla former av upparbetning, inte bara tvätt, utan även renovering och reparation reservdelar. Ett annat område är återanvändning av emballage.

Tillbaka till grundfrågan – varför räcker inte plaggen? Jo, det finns flera problem. För det första tvättas de inte ett och ett, utan i en stor omgång. Tvätteriet måste alltså först invänta att man har tillräckligt stor volym smutstvätt – låt oss kalla väntelagret för råvarulager. På samma sätt tenderar medarbetare att hämta plagg på måndagar, vilket gör att det behövs ett färdigvarulager på kundsidan. När medarbetarna sedan lämnar in smutstvätt kommer det ojämnt vilket stör tvätteriets produktionsplanering. Allting hänger ihop och i värsta fall uppstår den fruktade Pisksnärteffekten, dvs systemet kommer i självsvängning. Men även om den uteblir kommer lagren att behöva mer plagg än vad man tror, pga osäkerheterna i systemet samt partiformningen.

Går det att räkna ut det totala behovet på ett enkelt sätt? Jo, man kan i viss mån använda de traditionella metoderna för lagerberäkningar och få ett svar; men de tar inte hänsyn till svängningseffekterna i systemet. Ett annat problem är att det behövs statistik, vilket inte alltid finns.

Intressant är att ingen av de stora logistikböckerna tar upp den här problematiken. Jag ställde därför frågan till en av Sveriges främsta logistikprofessorer Stig-Arne Mattsson. Men inte ens han hade något bra svar. Det finns förvisso vetenskapliga artiklar om problemet, men det är ändå konstigt att ett så trivialt problem inte ges mer utrymme. Eller går vi och väntar på att någon ska lösa den gordiska knuten?