| Blogginlägg

I gränslandet mellan skalfördelar och kombinationsfördelar

Fjolåret bjöd på ett par inlägg om inköpskombinatorik och volymrabatter. Dessa är företeelser som har mycket gemensamt, men det finns även grundläggande skillnader. Volymrabatterna handlar om att uppnå lägre priser och transaktionskostnader genom skalfördelar. Kombinatoriken är istället inriktad på att kombinera olika varor och tjänster för att på det sättet vinna vissa fördelar. Denna skillnad är lätt att glömma bort, och det är den som man faktiskt måste känna till för att kunna skilja agnarna från vetet.

Som tidigare beskrivits följer volymrabatterna ofta en ganska förutsägbar hyberbel funktion, där priset nästan alltid sjunker med stigande volym. Kombinatoriken fungerar inte alls på samma sätt. Här finns ofta något slags optimal punkt, därefter stiger priserna. Detta beror på att det bara är lönsamt att kombinera till en viss gräns. Ungefär så här kan man visualisera skillnaderna:

kombinationsfordelar_vs_volymfordelar

I strävan efter färre leverantörer är det många inköpare som söker leverantörer med sortimentsfunktion, dvs att kombinera många produkter för att minska transaktionskostnader. Man kan jämföra det med att gå till snabbköp istället för speceriaffär. Vi kan även kalla det sortimentskombinatorik. I dessa s.k. stapelkategorier spelar inte inköpspriset så stor roll. Transaktionskostnaderna dominerar över inköpspriserna. Man kan alltså lugnt acceptera att betala överpris för att få sortimentsfunktionen. Men snabbköpskonceptet fungerar inte när man rör sig ut i Kraljics matris. I många branscher är det istället specerikonceptet som dominerar. Leverantörerna specialiserar sig, differentierar sig från konkurrenter och skapar sin egen nisch. Då blir det svårt att tvinga fram kombinationsfördelar, men volymfördelarna lever kvar.

Byggbranschen är kombinatorikens Mekka. Den ger nästan oändligt antal möjligheter att kombinera olika entreprenadformer. Byggprojekt byggs upp i komplicerade strukturer, där man friskt blandar utförande-, total-, generalentreprenader, varuleveranser mm. Men varje sådant kombinatoriskt upplägg är unikt. Det är alltså inte en fråga om att söka sortimentsfunktioner. Här handlar det snarare om att finna den optimala kombinationen av olika leverantörskompetenser och samtidigt ta hänsyn till geografiska förutsättningar. Det är alltså mer en fråga om  kompetenskombinatorik än skalfördelar. Här är det mycket lätt att gå bort sig, dvs att ta med sig det traditionella volymtänket. Att tro att ju mer kompetenser man blandar desto kostnadseffektivare blir det.

Gränsen mellan skalfördelar och kombinationsfördelar är inte klockren. Därför behöver man veta när den är passerad. Just att gå från skalfördel till kombinationsfördel är det största riskmomentet. Därmed inte sagt att den inte får passeras. Det viktiga är att kombinatoriken inte skenar iväg. Att låta sig bedras av volymivriga förespråkare.

Bild uppifrån på lastfartyg med containrar.

Försörjningsstabilitet – inköps bidrag till robusthet

| Artikel

Försörjningsstabilitet är en av de faktorer som bygger en organisations robusthet, dvs. förmåga att hantera störningar i omgivningen. Det handlar om att skapa stabila försörjningskedjor av varor och tjänster. Inköp spelar en viktig roll i det arbetet när det gäller att hantera valet mellan en och flera leverantörer, geografi och relationen med våra leverantörer.

Ett gäng skyskrapor sedda underifrån.

Robusthet – att klara omvärldskriser

| Artikel

Att skapa robusthet innebär att vi agerar på det som vår analys visar. Det är inte ett arbete som görs en gång – det är något som måste ske regelbundet som en naturlig del av verksamheten. Omvärlden förändras och det gör även vårt företag eller vår organisation. Det är det som robusthet handlar om – att hantera förändring.  Bäst är om vi kan agera innan det händer något!

Drönarbild på en person (surfare?) som befinner sig ensam på ett stort öppet hav.

Risk- och sårbarhetsanalyser – en introduktion

| Artikel

Risk- och sårbarhetsanalyser hjälper oss att skapa robusta, hållbara, effektiva, välfungerande organisationer och företag. När världen blir mer komplex blir förmågan att identifiera, värdera och åtgärda risker och sårbarhet alltmer viktigt. För vi vet att saker kommer att hända som är utanför vår kontroll. Det som är avgörande för vår framgång är vår förmåga att hantera dem. Och för att hantera riskerna måste vi veta vilka de är, vilka som påverkar oss mest och hur motståndskraftiga vi är.