SQAP är ett samlingsnamn för de processer som drivs för att säkra kvalitet hos leverantörsbasen före, under och efter introduktionen av en ny produkt eller tjänst.
SQAP har fått starkt fotfäste i telekomindustrin då företag som t.ex. Ericsson använder det. Snarlikt till SQAP är det, i bilindustrin, mer utbredda PPAP. Verktyg och processer som brukar inga i SQAP är bland annat;
8D problemlösning är ett praktiskt sett att administrera problemuppföljningen med leverantören. 8D står för Eight Disciplines Problem Solving och är en metod som blivit populär genom sin enkelhet. Trots att det heter 8D och är 8 discipliner så är det 9 steg. Här är de:
D0: Planering.
D1: Etablera team
D2: Definiera problemet
D3: Containment (tillfällig problemstoppare)
D4: Identifiera och verifiera rotorsaker samt escape points
D5: Välj och verifiera permanenta åtgärder för att stoppa problemet
D6: Implementera och validera åtgärder
D7: Exekvera förebyggande åtgärder (så att inte problemet kan återuppstå senare)
D8: Gratulera teamet till bra genomförd problemlösning.
FMEA (failure modes and effects analysis) är en systematisk och dokumenterad metod för att identifiera och undvika potentiella feltyper från en produkt eller process genom att ställa enkla frågor. De frågor vi ställer oss är;
PPAP är en kvalitetsdisciplin mot leverantörsbasen som syftar till att säkerställa att varje leverantör har förstått och korrekt applicerat de kvalitetsverktyg/krav som kunden ställer. PPAP används bland annat av Volvo och Scania i Sverige samt Ford och GM globalt.
Alla processer innehåller variation. Variation kan uppstå i processen av flera olika faktorer som t.ex. maskinkapabilitet, dåligt kalibrerade instrument, luftfuktighet eller till och med sjukdom. Variationen leder ofta till lägre kapacitet eller försämrad kvalitet. Statistisk processtyrning (SPS eller SPC) är ett verktyg för att kontrollera och styra processen med hänsyn till dessa variationer. Den enklaste varianten är control charts.
Gage R&R är ett verktyg för att hantera kvalitetsbedömning. Gage R&R är mycket användningsbart där kvalitetsbedömning inte är helt svartvit. Då kan vi använda Gage R&R för att synka så att alla kontrollanter ser samma problem på samma sätt.
Företag med mycket manuell inspektion brukar fira stora segrar med hjälp av Gage R&R, då det hjälper till att både stoppa problem och överkvalitetsproblem. Praktiskt sett innebär det att varje medarbetare för bedöma ett stort urval produkter utefter om de är OK eller inte. När alla medarbetare gör detta kan vi utvärdera flera saker, bland annat;
För att framgångsrikt lyckas med SQAP krävs både nära samarbete med leverantören som med de olika delarna av den egna organisationen. Mycket liknande, om än lite mer informellt, upplägger för SPTT. Oftast sammanfattar företag all sin förväntan på leverantören i en leverantörskvalitetsmanual, Supplier Quality Assurance Manual. I dessa går det att finna alla mallar och processer som leverantören behöver kunna och använda.
Jonas Svanäng
Försörjningsstabilitet är en av de faktorer som bygger en organisations robusthet, dvs. förmåga att hantera störningar i omgivningen. Det handlar om att skapa stabila försörjningskedjor av varor och tjänster. Inköp spelar en viktig roll i det arbetet när det gäller att hantera valet mellan en och flera leverantörer, geografi och relationen med våra leverantörer.
Att skapa robusthet innebär att vi agerar på det som vår analys visar. Det är inte ett arbete som görs en gång – det är något som måste ske regelbundet som en naturlig del av verksamheten. Omvärlden förändras och det gör även vårt företag eller vår organisation. Det är det som robusthet handlar om – att hantera förändring. Bäst är om vi kan agera innan det händer något!
Risk- och sårbarhetsanalyser hjälper oss att skapa robusta, hållbara, effektiva, välfungerande organisationer och företag. När världen blir mer komplex blir förmågan att identifiera, värdera och åtgärda risker och sårbarhet alltmer viktigt. För vi vet att saker kommer att hända som är utanför vår kontroll. Det som är avgörande för vår framgång är vår förmåga att hantera dem. Och för att hantera riskerna måste vi veta vilka de är, vilka som påverkar oss mest och hur motståndskraftiga vi är.