Det flesta strategiska inköpare arbetar med sortimentsstrategier, kategoristrategier, varugruppsstrategier, försörjningsstrategier, anskaffningsstrategier eller leverantörsstrategier. Strategierna definieras inom ramen för organisationens verksamhetssystem och då i synnerhet processen för sortimentsstyrning. Exempelvis kan en sortimentsstyrningsprocess se ut på följande sätt:
Process för sortimentstyrning
De flesta organisationer väljer att arbeta med en eller flera strategimodeller, varav några vanliga är Kraljic, Boston eller relationssegmentering. De flesta modeller bygger på någon form av matris, ofta i formatet 2×2. Sortimenten positioneras i modellen och därefter arbetar inköparteamet vidare med en detaljerad strategi. Kort beskrivning av strategimodeller följer nedan:
Denna modell bygger på att leverantörer delas in i olika segment, de tre huvudsegmenten brukar vara strategiska partners, samarbetsinriktade affärsrelationer och transaktionsinriktade affärsrelationer:
Relationssegmentering
Där strategiska partners är den yttersta formen av samarbetsinriktad relation. Dessa relationer är långsiktiga och tillitsbaserade med gemensam utvecklings-, risk- och vinstfördelning. Med dessa bedrivs löpande gemensamma processförbättringar.
Samarbetsinriktade relationer är medellånga relationer där leverantörerna involveras i den egna utvecklingen eller särskilda leverantörsutvecklingsprogram.
Transaktionsinriktade relationer som är kortsiktiga avtalsrelationer som endast uppfyller företagets behov. Dessa bygger ofta på beslut från gång till gång genom konkurrensutsatt upphandling.
Respektive sortiment kan sedan delas in efter grad av samarbetsinriktad eller transaktionsinriktad relation, exempel:
För många inköpschefer och strategiskt ansvariga är balansen mellan att bygga struktur och att skapa resultat avgörande för att få gehör i ledningen. Svaret är naturligtvis: Ja tack, bägge delar. I den här texten ger jag några tankar kring hur de hänger ihop och hur synen på inköpsorganisationens roll påverkar. Inköpsfunktionens roll Något förenklat kan…
Det finns olika sätt att finansiera en central inköpsfunktion. Varje sätt har sina för- och nackdelar. Frågan om hur finansieringen ska lösas hänger i hög grad ihop med frågan om hur man ser på inköpsfunktionens uppgift. Den här texten ger några tankar kring de olika finansieringsmodellerna.
Mål finns i alla organisationer. De utgår från organisationens uppgift och ambitioner, och hjälper oss att styra verksamheten i önskvärd riktning. De påverkar vårt agerande och våra prioriteringar. I den bästa av alla världar bryts de övergripande målen ner i tydliga och konkreta mål på alla nivåer. Men ofta uppstår problem – till exempel när vi blandar ihop mål och medel. I den här texten ska försöker Per-Arne Jonsson att reda ut begreppen och ge några tips om hur du kan arbeta praktiskt.