Under hösten har flera delar i EU:s klimatpaket Fit for 55 godkänts. En av delarna är gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, även kallad CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). CBAM innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU.
CBAM trädde i kraft i EU den 13 juni 2023 och kan ses som en vidareutveckling av den nuvarande handeln med utsläppsrätter. CBAM innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU. Importörer av CBAM-varor är skyldiga att rapportera inbäddade utsläpp i varorna från och med 1 oktober 2023. CBAM kommer att tillämpas fullt ut från och med 1 januari 2026 men redan idag ska rapporteringen ske kvartalsvis.
Övergångsperiod från 2023 till 2025, skarpt läge från 2026
Under perioden mellan den 1 oktober 2023 och den 31 december 2025 pågår den så kallade övergångsperioden där importörer är skyldiga att kvartalsvis rapportera inbäddade utsläpp i importerade CBAM-varor, men utan skyldighet att köpa och lämna över certifikat motsvarande utsläppen. Den första rapporteringsperioden för CBAM är 1 oktober 2023 till 31 december 2023, och rapporteringen ska vara tillgänglig den 31 januari 2024.
När CBAM är fullt tillämpat kommer företag som importerar varor inom de aktuella kategorierna från länder utanför EU att behöva köpa CBAM-certifikat för att täcka de utsläpp av växthusgaser som varorna har genererat under produktionen utanför EU.
Vilka kategorier omfattas av CBAM?
De kategorier som omfattas av CBAM är för nuvarande järn och stål, cement, gödningsmedel, aluminium, el samt vätgas. De aktuella kategorierna och varorna finns specificerade utifrån KN-nummer i bilaga 1 och 2 till CBAM-förordningen som publicerats på EU:s webbplats (det finns även information på Regeringskansliets webbplats).
För inköp innebär detta så klart en förändring. Företag som köper in varor som omfattas av CBAM kan komma att få betydande merkostnader när CBAM implementeras. Kostnaden för varor köpta av befintliga leverantörer kommer med stor sannolikhet att öka. I detta läge är det även viktigt att påminna sig om att detta gäller alla leverantörer inte bara de i tier 1. De Tier 2 leverantörer som omfattas av CBAM kommer att behöva justera sina priser för att ta höjd för ökade kostnader, vilket så klart kommer att påverka inköp indirekt.
Vad kan inköp göra redan idag?
För att inköp ska vara redo för dagen då CBAM är fullt implementerat, bör man redan idag se över sin leverantörsbas för att förstå hur de inbäddade utsläppen i varorna påverkar varornas pris för att kunna göra ändamålsenliga avvägningar mellan kostnad och koldioxidutsläpp. Allt för att säkerställa att prismodellen är hållbar och att det inte uppstår oväntade kostnader som påverkar företagets lönsamhet negativt. I en del fall kan det så klart även vara lönsamt för inköp att se över den globala värdekedjan och flytta inköpen till leverantörer inom EU (dvs. reshoring).
Ett första steg för inköp att få grepp om detta är att göra en CBAM-analys av sin spend för att se var och om CBAM kommer att skapa ökade kostnader framgent. Detta innebär oftast att inköp behöver se över sin spendanalys med ett CBAM-fokus för att säkerställa att inköp har full koll på sin leverantörsbas. Nästa steg för de företag som påverkas är att skapa en CBAM-strategi för att fånga upp potentiella kostnader och i vissa fall då även skapa en strategi för att flytta inköp till leverantörer som är mer ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Det kan också vara en idé att utnyttja sin position för att förbättra leverantörens klimatavtryck och på så vis skapa en mer hållbar leverantörskedja. Att hela tiden ha fokus på totalkostnad (TCO) är också en framgångsfaktor.
I en kommande bloggpost kommer vi att gå igenom hur EFFSO har gått till väga hos våra kunder och närmare beskriva vilka aktiviteter som vi ser som fundamentala.
