Due diligence: Vad inköp kan lära av buddhistmunkar

Just nu kämpar många inköpsfunktioner med hur de ska tackla nya hållbarhetsmål och kraven på ökad transparens i leverantörskedjan. Genom att göra en sustainability due diligence får inköpsorganisationen koll på hållbarhetsriskerna i sin leverantörskedja. Här förklarar vi varför det är bra att göra en sådan så snart som möjligt. Och vad buddhismen har med det att göra.

Ett annat perspektiv än det vanliga

De flesta inköpsfunktionerna som försöker hantera de nya hållbarhetsmålen och de ökade kraven på transparens utgår från tanken om att göra rätt för sig och vara en god kraft för världen och samhället de verkar i. En buddhistmunk sa dock en gång att man inte kan skada andra utan att skada sig själv. Låt oss därför för en stund lägga åt sidan tanken på att försöka vara en moraliskt god aktör dvs. som vill göra rätt för sig och vara en hållbar och ansvarsfull aktör i sin värdekedja.

I det här inlägget tänker vi istället fokusera på hur organisationen – genom att göra en due diligence på hållbarhetsriskerna i sin leverantörskedja – kan undvika att skada sig själv. Vi lyfter primärt fram tre argument som är kopplade till detta. De nya lagkraven från EU, riskhantering kopplat till supply chain och ekonomiska incitament.

Nya lagkrav från EU

Inom en snar framtid kommer det nya lagkrav från EU. Lagkraven går ut på att vissa företag inom EU har skyldigheter både när det gäller faktiska och potentiella negativa effekter för mänskliga rättigheter och för negativa miljöeffekter. Det här avser både den egna verksamheten och företag i värdekedjan där det finns en etablerad affärsrelation.

Med andra ord gäller det att ha kunskap om vad som händer i sin leverantörskedja. Detta omfattar företag som har mer än 500 anställda och en global nettoomsättning på över 150 miljoner EUR. Ingår inte ditt företag i denna kategori? Andas inte ut än, för om du verkar inom en risksektor är tröskelvärdena betydligt lägre. Som risksektor nämns bland annat textilier, jordbruk, utvinning av mineraltillgångar. Då omfattas alla företag med mer än 250 anställda och 40 miljoner EUR i nettoomsättning.

Når ditt företag inte heller upp till dessa tröskelvärden kommer du inte att omfattas av denna nya lag. Åtminstone inte direkt. Men har du en kund som omfattas av det nya direktivet? Risken är då stor att kraven som ställs på dem kommer att skjutas bakåt i leverantörskedjan. Det kommer att tvinga dig och ditt företag att redovisa hur er leverantörskedja ser ut. För att kunna fortsätta vara en attraktiv leverantör gäller det därför att se till att kunna redovisa leverantörskedjan och visa på att den är hel och ren.

För mer information, läs ”Europaparlamentets och rådets direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937”.

Supply Chain risk management

Det finns en klassisk artikel inom supply chain risk som Andreas Norrman och Ulf Jansson skrev redan 2004: “Ericsson’s proactive supply chain risk management approach after a serious sub‐supplier accident”. Artikeln tar sitt avstamp i en olycka som drabbade en av Ericssons underleverantörer. Den beskriver hur Ericsson drabbades av enorma, negativa konsekvenser under de efterföljande åren.

För att undvika en liknande incident igen sattes ett proaktivt SCRM-arbete in där Ericsson kartlade sin leverantörskedja och tog med även sina underleverantörer. Ett liknande, gediget due diligence-arbete i leverantörskedjan kan både hjälpa till att identifiera liknande flaskhalsar och bidra till att organisationer börjar arbeta mer proaktivt med risker kopplade till dessa. I Ericssons fall gick försäkringskostnaderna ner i takt med att det proaktiva riskarbetet kom på plats.

För att ta ett mer nutida exempel kan vi nämna snöstormarna i Texas. När waferfabrikerna – som förser halvledarfabrikerna med värdefulla komponenter – drabbades av elavbrott efter en kraftig snöstorm och låga temperaturer dröjde det ett antal månader innan många försörjningskedjor blev påverkade. De proaktiva företagen, med bra koll på sin leverantörskedja, fick därmed ett försprång i kampen om material som följde och kunde därmed undvika försäljningsförluster. Ännu ett exempel på att det lönar sig att ha koll. Den som vet mest har bäst förutsättningar att klara oväntade händelser.

Ekonomiska incitament

Det finns också rena ekonomiska incitament i att arbeta med dessa frågor. På EFFSO:s CPO Round Table 2022 presenterade the Sustainable Procurement Pledge en undersökning som pekar på flera ekonomiska fördelar med att jobba med hållbarhet i sin leverantörskedja. Rena besparingar i kostnad har man mätt till mellan 9 och 16 procent. 78 procent av kunder säger sig föredra miljövänliga/hållbara produkter och tjänster. Och de är dessutom villiga att betala upp till 25 procent mer för dessa.

Man kan också väga in faktorer som risk för varumärket för företag som inte följer ESG-standarder och den minskade kapitalkostnaden som OECD pekar på i sin rapport ”Quantifying the costs, benefits and risks of due diligence for responsible business conduct” (juni 2016). Efter en sådan övning blir kalkylen plötsligt väldigt mycket till fördel för att arbeta med due diligence i sin leverantörskedja.

Här skulle vi även vilja rekommendera en läsning av Nike’s strategy to improve social and environmental conditions in its global supply chain”.

Till sist

Som ni märker finns det en rad skäl att jobba med due diligence i leverantörsledet om än bara för organisationens egen vinning. Det är nu dags att också gå tillbaka till punkten vi lämnade därhän i början. Det finns utöver det rent moraliska aspekter att ta hänsyn till om man vill ta ansvar för sin leverantörskedja. Den enkla moraliska betänkligheten kring om ens företag vill arbeta för att göra världen till en bättre plats eller inte. Kort och gott, inköpsorganisationer kan lära sig mycket av buddhistmunkar.

/Erik Hansson och Gabriella Hamner, managementkonsulter på EFFSO

PS: Med en inköpsdiagnos eller ett transformationsprojekt kan vi på EFFSO se till att ni har de verktygen ni behöver för att hantera risker i leverantörskedjan. Och i en potentialbedömning kan vi också väva in en riskanalys, kategori för kategori. Hör av er om ni vill veta mer!

Så kan inköpsfunktionen komma igång med hållbart inköp

I Sverige är de flesta av oss överens om att hållbarhet är något viktigt. Många av oss strävar efter att ta hållbara beslut privat. Samtidigt förväntar vi oss även att företag och organisationer ska ta ett stort ansvar när det gäller hållbarhet. Det effektivaste sättet att komma igång är att börja arbeta med frågorna –…

Hållbara inköp kräver breda lösningar utan stuprörstänk

För några år sedan fick han förmånen att vara näringslivsrepresentant i Biogas Research Center. Här delar vår kollega Erik Hansson med sig av några generella lärdomar som han anser att inköpare kan dra från forskningscentrets arbete. För några år sedan när jag arbetade på Scania fick jag förmånen att vara näringslivsrepresentant i Biogas Research Center….