| Blogginlägg

Hållbara inköp kräver breda lösningar utan stuprörstänk

För några år sedan fick han förmånen att vara näringslivsrepresentant i Biogas Research Center. Här delar vår kollega Erik Hansson med sig av några generella lärdomar som han anser att inköpare kan dra från forskningscentrets arbete.

För några år sedan när jag arbetade på Scania fick jag förmånen att vara näringslivsrepresentant i Biogas Research Center. Biogas Research Center är ett nationellt kompetenscentrum vars syfte är att vara en stark, nationell kompetensbas som mynnar ut i industriellt och samhälleligt motiverad forskning om och utveckling av biogaslösningar.

Mitt bidrag till forskningsströmmen för att internationalisera biogaslösningar var att från användarperspektivet komma med input på hur biogasen kunde användas och marknadsföras utanför Sveriges gränser. Med i strömmen fanns representanter för olika delar av värdekedjan för biogaslösningar och några av Sveriges skarpaste forskare på området biogas, miljösystem och industriell symbios. Jag hade älskat att ta er med på resan på hur otroligt bra avfallsbaserad biogas är och hur många problem det löser, men i det här blogginlägget är fokus på de generella lärdomarna en inköpare kan dra från forskningscentrets arbete.

Inga universallösningar för hållbara inköp

För att hänga upp diskussionen på något tittar vi på en av Sveriges största utsläppare – transporter. I Naturvårdsverkets Transportstudie från 2019. hittar vi en graf som sätter fingret på varför rätt kravställning är A och O.

Potential för ett mer transporteffektivt samhälle

Potential för ett mer transporteffektivt samhälle. Källa: Naturvårdsverket.

Grafen visar hur Naturvårdsverket ser framför sig att Sverige når sitt mål om att sänka utsläppen från transportsektorn med 70 procent mellan 2010 och 2030. Det kommer att behövas existerande lösningar (biodrivmedel) i högre utsträckning, Sverige kommer att behöva satsa på elektrifierade fordon och framförallt kommer transporterna och fordonen behöva bli mer effektiva. Det finns ingen universallösning på problemet och att göra en upphandling baserat endast på en av dessa faktorer riskerar därför att inte bli den mest effektiva ur vare sig klimatsynpunkt eller totalkostnadsperspektiv.

Det kan lätt tyckas övermäktigt att ta sig an ett problem som är lika komplext som klimatkrisen, men det finns faktiskt några huvudsteg din inköpsorganisation kan följa för att påbörja resan.

Systemlösningar

För att snabbt återvända till biogasen, är biogas ett klassiskt exempel på en systemlösning. I Händelö i Norrköping finns tillverkning av kolsyra för diverse drycker. Man kan sticka ut hakan och hävda att det är en av de mest klimatsmarta produktionerna av läsk vi känner till, trots att den marginella nyttan av att gå från fossil kolsyra till förnybar inte är den största. Varför?

Jo, för att kolsyran är en del av ett större system. Lantbrukare kör in sina råvaror till ett etanolraffinaderi. Etanolraffinaderiet drivs delvis av ett närliggande värmekraftverk och den ånga och värme som blir över där. Denna används i flera steg innan den slutligen blir fjärrvärme i den närliggande staden. Raffinaderiet gör etanol av kolhydraterna och djurfoder som ersätter importerad soja av proteinerna. Avfallet görs sedan till biogödsel (som också ersätter importerat fossilt gödsel) och biogas. För att få en tillräckligt bra kvalitet på biogasen behöver restprodukter tas ut. En av dessa är kolsyran som blir till den klimatsmarta läsken.

Vad lär vi oss som inköpare av det här? Att nyckeln till att göra klimatsmarta inköp är att titta på hela systemet man är med i. Det handlar, som mycket annat inom inköp, om att veta mest om sin kategori och om de ingående aktörerna i den.

Jobba med rätt leverantörer

För att det ska vara praktiskt genomförbart att kunna hitta en bra systemlösning behöver man också jobba med rätt leverantörer. Detta gäller oavsett vilken kategori som är föremål för potentiella utsläppsminskningar. Leverantörer är generellt sett experter på just det de gör och i en bra leverantörsbas finns kompetensen att identifiera utsläpp och minska dem. Ett bra exempel kan vara kategorin IT-tjänster där det är lätt att tänka att det inte finns utsläppsminskningar att hämta. En studie från The Shift Project visar dock att de globala utsläppen från IT-tjänster faktiskt gått om flyget som utsläppskälla.

För att kunna ta tag i den kategorin blir det därför oerhört viktigt att välja leverantörer som har med sig det perspektivet när koden skrivs och platsen för serverhallar bestäms. Minst lika viktigt blir det också att ha rätt kapacitet och utnyttjande av sina tjänster. För att upprepa huvudpoängen; systemlösningen måste vara på plats och inköparen bör inte leta efter en universallösning.

Teknikneutrala krav

Detta leder oss in på vårt sista hur. IT-utsläpp påverkas av både kodspråk, serverplacering, utnyttjandegrad och uppdateringsfrekvens. Förväntas man som inköpare att kunna sätta sig in i den senaste utvecklingen av alla dessa faktorer? Hur ställer man i praktiken rätt krav på sin leverantörsbas för att uppnå goda klimatresultat och välja ut rätt leverantörer?

Den enskilt viktigaste faktorn för att uppnå utsläppsminskningar till rätt kostnad är att ställa teknikneutrala krav på sin leverantörsbas. Kraven kan vara så enkelt formulerade som ”baselinen för vår miljöspend är idag XX ton CO2-ekv. och vi önskar minska detta med xx procent”. Denna baseline bör förstås utgå ifrån en gedigen miljöspendanalys. Ett sådant krav gör att leverantörerna får jobba med ett systemtänk och att er inköpsorganisation kan välja ut rätt leverantörer att samarbeta med.

Detta krav kan också appliceras på alla kategorier och kommer att ha olika utfall i olika kategorier. Det gemensamma för dem alla är dock att leverantörerna själva gnuggar geniknölarna och kan komma med en lösning som vi inköpare kanske inte tänkte på från början. Dessutom kan organisationen också på ett enklare sätt väga kostnader mot utsläppsminskningar och välja rätt nivå för att nå sina mål.

De här områdena kan verka stora att ta tag i men de kommer att göra en betydande skillnad för organisationen, leverantörsbasen och planeten vid en lyckad implementering. Vill ni redan nu komma i gång med det här arbetet, hör av er till oss på EFFSO. Vi kan erbjuda både en genomlysning av organisationens förutsättningar och stöd för hållbara inköp i form av en strukturell analys. Vi kan även ta fram en miljöspendanalys för att identifiera var i leverantörsbasen utsläppen uppstår och på så sätt skapa en baseline för att börja sänka dem.

/Erik Hansson

Managementonsult på EFFSO

Källor

https://liu.se/nyhet/iei-cirkular-ekonomi-i-praktiken-pa-handelo

https://theshiftproject.org/en/article/lean-ict-our-new-report/

https://www.biogasresearchcenter.se/

https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/11/wwfivl-rapporttransp-1.pdf

Vindkraftspark

Sju tips till inköp för att möta kraven från CBAM

| Blogginlägg

Den 1 oktober 2023 trädde EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid, även kallad CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) i kraft. CBAM innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU. De kategorier som omfattas av CBAM är initialt järn och stål, cement, gödningsmedel, aluminium, el…

Windturbines sustainability

Vad är CBAM och varför måste inköp agera?

| Blogginlägg

Under hösten har flera delar i EU:s klimatpaket Fit for 55 godkänts. En av delarna är gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, även kallad CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism). CBAM innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU. CBAM trädde i kraft i EU den 13…

Bilväg under en tunnel

Bättre onboarding kan minska risk i leverantörsled

| Blogginlägg

I dagens globaliserade affärsvärld är hanteringen av risker i leverantörsbasen av avgörande betydelse för organisationers hållbarhetsarbete och framgång. Organisationer som vill fördjupa sitt samhällsansvar och säkerställa en etisk försörjningskedja måste aktivt hantera potentiella risker i leverantörsbasen. EU:s gröna giv och CSDDD Detta är något som EU har tagit fasta på i sin gröna giv vars…