Vikten av att tala samma språk

Hur ofta fastnar man inte i diskussioner om ordens betydelse? Både inom och mellan företag tjafsar man om vad orden betyder. Tjat, irritation och ibland regelrätta tvister. Och någon patentlösning finns inte, för problemet är att inget mänskligt språk ger en helt säker kommunikation, man måste bara försöka göra det bästa av situationen.

Att enas om gemensamt språk är ett sätt att förbättra kommunikationen, och här finns några olika metoder. Exempelvis kan man se inköpsorganisationer som skapar en terminologidatabas på sitt intranät. Man väljer ut ett mindre antal ord som är vanliga och väsentliga i inköpsverksamheten. De förklaras och förtydligas. Ofta handlar det om mellan 20 och 50 ord. Det viktiga är alltså inte mängden av ord, utan kvaliteten i förklaringarna. I förlängningen kan intranätet få en wiki-funktion så att medarbetarna blir delaktiga i terminologiutvecklingen.

Företagsöverskridande terminologi blir en ännu större utmaning, för hur ska man få alla företag att tala samma språk? ISO-standarderna är en bra källa till strömlinjeformning. Till exempel innehåller standarderna för kvalitets- och projektledning många bra begreppsförklaringar. Och för några år sedan fick inköparna sin egen standard CWA15896. Men man kan ju inte plöja igenom alla standarder när man söker en ordförklaring. Dessutom saknas det många ord i standarderna. Det skulle alltså behövas en inköpsordbok på svenska. Det finns på andra språk, så det är på tiden att påbörja en inköpsordbok på det svenska språket. Sagt och gjort. Jag sållade fram de 500 vanligaste orden i inköparkretsar. De fick bli startskottet till att etablera en enhetlig inköpsterminologi – Inköpsordboken 1.0.

Ladda ner Inköpsordboken 1.0 från denna länk.