| Blogginlägg

Osthyvelsprincipen som inköpsstrategi

När företag och offentliga organisationer ska spara pengar är det allra vanligaste att de tar fram osthyvelsprincipen. Helt enkelt att alla måste spara lika mycket. Det känns rättvist, demokratiskt och enkelt att förklara. Varför inte tillämpa den på inköp? Låt alla leverantörer spara lika mycket.

Även om denna strategi inte finns beskriven i inköpslitteraturen är det faktiskt ganska många som provat den. De bygger upp en retorik som handlar om att alla leverantörer ska spara lika mycket, oavsett förutsättningar. Detta kommuniceras sen på olika sätt. Men finns det någon som nått framgång?

Nyligen intervjuades den kände företagsledaren Percy Barnevik, där han gav sin syn på inköps bidrag till lönsamhet. Överlag har han en positiv inställning till inköp, men just osthyvelsprincipen får sig en känga. Lyssna här:

Mitt i prick! Besparingsretorik i leverantörsled kan inte bygga på något slags rättviseargument. Den är typen av argument är bara en dålig ersättning till bristande analys. Att man inte kan eller orkar analysera var och hur det finns besparingspotential, samt att ta sig tid att arbeta aktivt med leverantörsbasen. Istället kommer den, som Percy Barnevik säger, att försämra leverantörsrelationerna. Resultatet blir sämre än om man inte hade gjort någonting alls. Osthyvelsprincipen kan därför klassas som en av inköparnas värsta fallgropar. Undvik den!

En grupp yngre kollegor lutar sig över en laptop.

Att sjösätta en kategoristrategi

| Artikel

En av de största utmaningarna i kategoristyrningsarbetet är implementering och realisering av kategoristrategierna. Det är lätt att en kategoristrategi bara blir ett fint dokument hos inköpsavdelningen i stället för att genomsyra organisationens förändringsarbete och åstadkomma resultat. Det finns många orsaker till att det blir så. Den här artikeln fokuserar på några praktiska faktorer i själva överlämningen från arbetet med att ta fram en kategoristrategi till hur den ska omsättas i handling. Det handlar om involvering, beslut, relevans och kommunikation.