| Blogginlägg

Marknadsentropin ökar…

Nästan varenda inköpspolicy innehåller någon form av uppmaning att reducera leverantörsbasen. Det kan vara en direktuppmaning eller indirekt; exempelvis att man ska sträva efter att endast köpa av prioriterade leverantörer. På pappret låter det enkelt, men i praktiken är det desto svårare. Inköparen arbetar som regel med en dynamisk leverantörsmarknad som helst vill leva sitt eget liv.

I ett tidigare inlägg behandlades leverantörsstrukturen för de leverantörer som man faktiskt gör affärer med. Utanför den egna leverantörskretsen finns dock en gigantisk flora av leverantörer. Dess struktur är i ständig förändring utan att vi egentligen kan göra så mycket åt den. Marknadstrukturen kännetecknas av ordning eller oordning. Låt oss därför använda begreppet ”entropi”. Entropi är ett sätt att mäta oordningen i ett system. Begreppet skapades 1865 av ångteknikern Rudolf Clausius. Därefter har det spridit sig till andra områden som organisationslära, psykologi och informationsteori.

En naturlag (inom naturvetenskapen) är att entropin i ett system ökar spontant. Det vill säga att naturen strävar efter oordning. Kan denna naturlag även gälla för marknadssystem?

Blickar man bakåt kan man konstatera att konsumenter var mer märkestrogna förr. Man hade sitt favoritfabrikat som man alltid höll sig till. Nu vill konsumenter (och andra slutanvändare) prova alla märken. Man vill också ha många olika modeller att välja mellan. Några vill ha billiga standardprodukter medan andra söker dyra, skräddarsydda produkter. Konsumenterna är också mer förändringsbenägna. Detta skapar en marknad för nischprodukter och specialisering. Variantrikedomen får också spridning långt ner i värdekedjan. Nischade företag köper av andra nischade, medans standard köper standard och så vidare. Produktdifferentiering och småskalighet har blivit affärsstrategernas modeord. Marknadens fragmentering och dynamik är därmed faktum.

Förr i tiden såg många företag det som en möjlighet att sprida risk genom att slå ihop många olika typer av verksamheter. Ta exempelvis företag som ASEA och AGA. De blandade sina produktportföljer med allt från vitvaror till kärnkraftverk. Så gör inte deras efterföljare. Nu vill ägare och investerare hellre att man renodlar portföljen, eftersom det skapar en mer renodlad riskbedömning. Vi ser alltså leverantörer som har en mer renodlad produktportfölj. Detta gör företagen mindre och fler. Istället dyker det upp nya mellanled som på olika sätt integrerar olika produktportföljer. Marknadsentropin ökar.

Värdekedjan förr och nu

Naturlag eller inte – det finns mycket som pekar på att entropin på marknaden ökar, oavsett vi vill det eller inte. Vad är motmedlet? Självfallet ska vi hålla kvar vid våra policyer som strävar mot konsolidering av leverantörsbasen. Men det räcker inte. Vi måste organisera oss för att hantera en större och mer komplex leverantörsbas. Inköpsverksamheten måste bli effektivare. Den måste kunna hantera fler leverantörer per inköpare. Fler orderrader och fakturor till lägre administrativ kostnad. Större dynamik för att hantera marknader som strävar efter oordning. Detta är inte bara dagens utmaning utan även framtidens. Det finns inget som tyder på att entropin skulle minska.

Powerpoint med bildmaterial

Man ser ryggarna på en kvinna och en man som står framför en white board med data på.

Mål och nyckeltal – verktyg på vägen mot visionen

| Artikel
7 minuter

Mål finns i alla organisationer. De utgår från organisationens uppgift och ambitioner, och hjälper oss att styra verksamheten i önskvärd riktning. De påverkar vårt agerande och våra prioriteringar. I den bästa av alla världar bryts de övergripande målen ner i tydliga och konkreta mål på alla nivåer. Men ofta uppstår problem – till exempel när vi blandar ihop mål och medel. I den här texten ska försöker Per-Arne Jonsson att reda ut begreppen och ge några tips om hur du kan arbeta praktiskt.

Närbild på en arm som håller i en penna och som skriver på ett papper.

Hur du väljer avtalslängd – strategi framför slentrian

| Artikel
5 minuter

Hur lång tid ska vi teckna ett avtal på, är en rätt vanlig fråga. Svaret är att det beror på. Avtalslängden är inte bara ett val ”av gammal vana”, utan det är ett strategiskt val som påverkar både relationen med leverantören och din verksamhets flexibilitet. Här ger vi dig några konkreta tankar kring vad det beror på, och en enkel checklista som hjälper dig nästa gång du tecknar ett avtal.

Så kan inköp möta utmaningen med höjda tullar

| Blogginlägg
7 minuter

Hur man än vrider eller vänder på det så har President Trumps utspel kring tullar påverkan på inköp. Och det är oavsett tullnivå. Om vi räknar konservativt kommer även de nya tullarna på 20% mot EU innebär stora utmaningar för de svenska företag som vill behålla sin konkurrenskraft på den amerikanska marknaden. I många leverantörskedjor…