Ett kärt debattämne är frågan huruvida vi ska köpa standardprodukt eller skräddarsydd produkt. Men världen är inte svart eller vit, det finns ett spektra därimellan, vi kan kalla det kundanpassningar.
Det vanliga är att inköparen försöker dra organisationen mot massproducerade produkter, eftersom vi blivit fostrade i att styckpriset för dessa är lägre. Vi tar gärna in termer såsom COTS, hyllvaror, leverantörsstandard etc. Helst av allt vill vi få köpa fordistiska produkter, utan någon som helst variation. Men är det alltid standard som ger lägst kostnad? Ta exempelvis investeringar med en livslängd över 10 år; för dessa bli produktpriset bara en mindre del av hela livscykelkostnaden, dvs det extra det kostar att få en skräddarsydd produkt kan snabbt återbetala sig i lägre driftskostnader eller högre produktivitet.
Som de flesta känner till så blev Fords fall att konkurrenterna blev effektiva på att kundanpassa och skräddarsy, man kunde få anpassade bilar till nästan samma pris som standardiserade. Så är det även idag; det finns leverantörer som nischar in sig på att leverera billiga och skräddarsydda lösningar. Man använder sig av koncept såsom modularisering, snabbt omställningsbar produktion mm. Men visst finns det fordister kvar för de som söker lägst enhetspris.
Det finns förstås en del befogad kritik mot skräddarsydda produkter. Den största består i att skräddarsytt är behäftat med fler barnsjukdomar. Eftersom kundkretsen är liten så finns det inte samma tryck på leverantören att åtgärda repetitiva fel. Likadant kan det vara med service och reservdelshållning; incitamentet är litet när kundantalet är lågt. Dessa är anledningar till att många kunder skyr ’one off’, bastardprodukter och liknande.
Ser man på frågan inköpsanalytiskt så finner man sannolikt Taylor i Kraljicmatrisens vänsterfält (standard och hävstång), medan Tailor återfinns i högerfälten (flaskhals och strategisk). En ännu djupare analys av det här slaget är den berömda Kamannkuben. Dirk-Jan Kamann ser även Taylor-Tailor-dimensionen ur ett köparmarknadsperspektiv.
Hur lång tid ska vi teckna ett avtal på, är en rätt vanlig fråga. Svaret är att det beror på. Avtalslängden är inte bara ett val ”av gammal vana”, utan det är ett strategiskt val som påverkar både relationen med leverantören och din verksamhets flexibilitet. Här ger vi dig några konkreta tankar kring vad det beror på, och en enkel checklista som hjälper dig nästa gång du tecknar ett avtal.
Hur man än vrider eller vänder på det så har President Trumps utspel kring tullar påverkan på inköp. Och det är oavsett tullnivå. Om vi räknar konservativt kommer även de nya tullarna på 20% mot EU innebär stora utmaningar för de svenska företag som vill behålla sin konkurrenskraft på den amerikanska marknaden. I många leverantörskedjor…
Under de senaste åren har vi sett en tydlig trend inom inköp där inköpsorganisationers fokus har förändrats. Inköp har gått från att fokusera på transaktioner och kostnadseffektivitet till att alltmer betrakta inköp som en strategisk funktion med potential att bidra till utveckling och långsiktigt värde. I sin utvecklingsmatris beskriver Van Weele de olika utvecklingsstadier som…