Jag har funderat på det ständiga tragglet hur de köpta produkterna ska kategoriseras. Självfallet har jag redan slagit ihop produkter av likartad karaktär i kategorier och skapat mitt spendträd (spendstruktur):
Eftersom min uppdragsgivare inte har så många kategorier tyckte jag det var lämpligt att göra mitt eget träd istället för att utgå ifrån stora standardiserade trädstrukturer som exempelvis CPV.
Att urskilja stort och smått har jag också gjort genom den traditionella paretoanalysen och 20/80-regeln. Jag tyckte det räckte att välja ut 80-segmentet, fler segment blir bara komplicerat.
Nu kommer jag till det mest spännande och det är hur jag ska bedöma inköpskategoriernas egenskaper och därefter fastställa portföljstrategier. Det finns en rad skolor och modeller att välja bland. Kraljic är förstås en klassiker att snegla på, men varför inte välja någon annan grundmodell, Persson eller Kamann verkar ha intressanta infallsvinklar.
Förslag till hjälpmedel
Kategoristyrningsverktyg
Produktsegmentträd
Det är tuffa tider i många branscher och i takt med det märker vi på EFFSO hur kraven på snabba kostnadsminskningar ökar. Ofta vänds blicken då mot inköp och vad som kan göras med kostnaden för inköpta varor och tjänster. Men flera av våra kunder vittnar om en utmaning i att ställa om från den…
Vid implementering av kategoristyrning läggs det tid på att utbilda och träna kategoriteamets medlemmar men det som ofta missas är styr- och beslutsgrupper. De får sällan utbildning eller stöd i sina roller. För att kategoristyrning ska fungera fullt ut behöver de ha kunskap och förståelse, i kombination med förmåga, för att agera på ett sätt som driver arbetet framåt på ett bra sätt.
Alla vi som arbetar med inköp har väl muttrat över att vi inte får gehör för inköp och inköpsutveckling, varken i verksamheten eller uppåt i organisationen. Åsikten är att inköp bara är något som ska fungera som ett stöd för verksamheten. Det är få organisationer som fullt ut har insett vad inköp kan bidra med…