| Blogginlägg

Gränsdragningslistor

Gränsdragningslista är ett snabbt och enkelt sätt att beskriva en leveransomfattning, i synnerhet då det rör sig om ömsesidigt tillhandhållande av tjänster. Bruket av dessa listor uppstod först inom fastighetsunderhåll och byggentreprenader, men har successivt spridit sig till andra områden som omfattar handel med tjänster.

Den förmodligen allra vanligaste formen är den som finns i många lokalhyresavtal, där parterna behöver reglera vem som gör vad med avseende på det berörda fastighetsunderhållet. Exempelvis kan den se ut på följande sätt:

Gränsdragningslista fastighetsunderhåll

Gränsdragningslista fastighetsunderhåll

I den här formen är gränsdragningslistan ganska otvistig. I ansvaret ingår såväl utförandet som kostnaden för utförandet.

De enkla gränsdragningslistorna har utvecklats och kan omfatta fler parter än bara köpare och säljare. Ett annat fenomen är att man börjat dela upp ansvaret att utföra och vem som ska bära kostnaden. Detta ser man ofta i byggentreprenadavtal i vilka man hänvisar till så kallade krysslistor. Exempelvis kan en krysslista se ut på följande sätt:

Krysslista entreprenad

Krysslista entreprenad

Det är här det börjar bli vanskligt och den här typen av gränsdragningslista blir ofta föremål för tvist. Det största problemet ligger i hur betalningen ska regleras, vilket i sin tur beror på hur avtalets ersättningsmodell ser ut. Tvisten ligger ofta i det som beställaren ska betala och det som leverantören ska leverera. Här blir det tvist om ersättningen ingår i klumpsummor, löpande räkning eller något á-pris. Det kan också bli tvist om det omvända och då handlar det kanske mer om avsaknaden av ersättningsmodell. Vidare vill leverantörer ofta göra ett overheadpåslag på fakturor som ska gå vidare; det kan vara acceptabelt men analogt så bör en beställare få göra detsamma. Listan med tvister kan göras lång.

Att använda dessa lite mer avancerade gränsdragningslistor är ofta ett snabbt och effektivt sätt att komma framåt i olika typer av tjänsteinköp. Som belysts ovan gäller det dock att se upp. När listan är färdigkryssad bör man ta ett nytt varv och göra textförtydliganden i kommentarskolumnen, helst genom kopplingar till pris- och ersättningsmodeller.

Exempel entreprenadgränsdragningslista

En man sitter vid ett skrivbord.

Ny som CPO: 100 dagar av snabba vinster eller början på en förändringsresa?

| Blogginlägg
9 minuter

100-dagarsinitiativ har närmast blivit standard när en ny inköpschef (CPO) kliver på jobbet. Tanken är lockande, visa snabbt vad du går för genom att leverera omedelbara resultat. Många sådana 100-dagarsinitiativ innehåller bra inslag: definiera värdeskapande tidigt, synka med ekonomichefen (CFO) och säkra några quick wins. Men visst finns det en baksida. Genom pressen att vilja…

En man och två kvinnor sitter och arbetar vid ett bord i ett grönt konferensrum.

Professionalisering av inköp

| Blogginlägg
3 minuter

Inköp är en profession; dagens krav på kunskaps- och kompetensmässigt djup och bredd gör det svårt att hantera alla utmaningar om man enbart har det som sidouppgift. Dessutom utvecklas den nödvändiga inköpskompetensen bäst i ett sammanhang som har fokus på just inköp. Alla kan köpa – eller? I många företag och organisationer råder en allmänt…

Närbild på en man i kostym som pekar på en laptop, i bakrunden ser man en perosn i grön tröja som sitter med i mötet.

Fem skäl att välja förhandlat förfarande i offentlig upphandling

| Blogginlägg
3 minuter

Förhandlat förfarande skapar större flexibilitet, bättre avtal och i många fall lägre pris. Ändå används det förhållandevis sällan inom offentlig upphandling. Rickard Andersson, med lång erfarenhet av förfarandet, delar här fem konkreta skäl till varför det kan vara rätt väg framåt. Det är ofta möjligt att använda förhandlat förfarande vid offentlig upphandling enligt LOU. Vi…