Idag kom så äntligen den svenska utgåvan av ISO 26000, vilket är ett par veckor efter den internationella. Det var redan 2005 det började pratas om en standard för CSR-frågor. Standarden skulle egentligen blivit klar 2008, men de 450 experterna som deltagit verkar ha haft mycket att diskutera. Nåväl, bättre sent än aldrig.
Standarden kommer främst att bli ett stöd för oss att ta fram uppförandekoder, vilka är en form av leverantörspolicyer med krav om socialt ansvarstagande. Men standarden är inte helt enkel, det räcker nämligen inte att säga typ ”leverantören ska följa ISO 26000”, ty alla krav är bör-krav, dvs det är frivilligt att uppfylla dem. Istället måste man metodiskt gå igenom de 100-sidorna standardtext och identifiera vilka krav som är viktiga.
Det går inte att certifiera sig mot standarden, vilket säkert gör att många kommer att möte den med skepsis. Den är heller inte ett ramverk för ledningssystem. Se den istället som en enhetlig terminologi och på sikt kanske en enhetlig kravställning. Den är verkligen välbehövlig, eftersom vi idag har en hel djungel av varierande krav som brukar ställas på socialt ansvarstagande.
Hela standarden bygger på sju grundprinciper (§4):
Dessa skall hanteras genom identifikation av ansvar och intressenter (§5). Vidare ställs krav inom sju ämnesområden (§6):
Köp standarden hos SIS för 1255 kronor + moms + frakt:
ISO 26000
Läs mer om standarden i boken Vårt gemensamma ansvar, på något av följande alternativ:
Köp pappersbok på Adlibris för 335 kronor (inkl moms)
Köp E-bok på Adlibris för 297 kr (inkl moms)
Låna gratis som E-bok på ett bibliotek
OBS Terminologin i detta inlägg har utgått ifrån den engelska versionen. Den svenska versionen kan innehålla andra termer.
Vid implementering av kategoristyrning läggs det tid på att utbilda och träna kategoriteamets medlemmar men det som ofta missas är styr- och beslutsgrupper. De får sällan utbildning eller stöd i sina roller. För att kategoristyrning ska fungera fullt ut behöver de ha kunskap och förståelse, i kombination med förmåga, för att agera på ett sätt som driver arbetet framåt på ett bra sätt.
Alla vi som arbetar med inköp har väl muttrat över att vi inte får gehör för inköp och inköpsutveckling, varken i verksamheten eller uppåt i organisationen. Åsikten är att inköp bara är något som ska fungera som ett stöd för verksamheten. Det är få organisationer som fullt ut har insett vad inköp kan bidra med…
De flesta organisationer som inför ett kategoristyrt arbetssätt för att öka inköpsfunktionens bidrag till organisationens mål brottas med vad en kategoriledare är. Är det en fast tjänst eller är det en projektspecifik roll? Jag ska här försöka att dela med mig av mina tankar. För att göra en lång historia kort så citerar jag Nalle…