Idag var jag på Daniel Knudsens seminarium om nyckeltal inom inköpsområdet. Utgångspunkten för seminariet var Maslows behovstrappa anpassad för inköp. Angreppssättet har stora likheter med Monczkas och van Weeles S-kurvor, dvs behovet av nyckeltal beror på hur utvecklad inköpsverksamheten är.
Under seminiariet var det många idéer och förslag kring nyckeltal som bollades upp i luften och jag lät dessa landa i mitt anteckningsblock såsom olika användningsområden. Jag kom fram till tre huvudsakliga användningsområden för nyckeltal: uppföljning, beslut och relationer. Många nyckeltal kommer att passa i flera av kategorierna och strävan bör vara att finna nyckeltal som kan användas på så många sätt som möjligt. Så här ser min användarkategorisering ut:
Beslut fattas av såväl företagsledning som inköpsorganisation, som stöd för dessa beslut kommer man att behöva relevanta och tillförlitliga nyckeltal. Besluten kan exempelvis röra val av leverantör, inriktning och strategi eller hur inköp och anskaffning ska organiseras. Man kan helt enkelt säga att nyckeltalen blir indata i en beslutsstödsmodell.
Uppföljning är nödvändigt för att såväl beställarsida som leverantörssida ska kunna se att utstakad väg följs. Exempelvis vill vi se att vald strategi fungerar eller att förbättringsprojekt går i rätt riktning. I viss mån kan uppföljningen även användas för att skapa morötter, exempelvis bonusprogram.
Relationer med leverantörer är det område som av hävd är omgärdat med många nyckeltal. De flesta nyckeltalen återfinner vi i parternas avtal samt underliggande avrop och liknande styrvariabler. Nästan helt ofrånkomligt är att använda nyckeltal för att reglera ersättningen till leverantören. På motsvarande sätt kan ersättning till beställaren för eventuella skadeståndsanspråk regleras med vitesmodeller och liknande. Vi kommer också att återfinna en del sällan-nyckeltal som triggar händelser såsom hävning, tvist omförhandling etc.
Powerpoint:
Nyckeltalsanvändning
