Vi nordeuropéer är starkt färgade av van Weeles inköpsskola, vilken i sin tur bygger på andra framstående européers teorier. Fundamentalt i den vanweelianska skolan är att betrakta inköpet utifrån olika ledningsnivåer; strategisk, taktisk och operativ; som också har olika tidsperspektiv. En annan central punkt är användandet av portföljanalyser och därtill hörande inköpsstrategier. Van Weeles syn på inköpsprocesser liknar mest den s.k. inköpslivscykeln som jag beskrev häromdan.
I Nordamerika är man färgade av Monczkas inköpsskola, vilken sällan nämns i Europa. Professor Robert Monczka formulerade sina teorier i slutet av 90-talet då han var verksam vid Michigan State University, därav har den fått namnet MSU-modellen. Monczka själv kallar modellen WCE eller Purchasing World Class Excellence Model.
I stödprocesserna finner man mätprocesser, IT-stöd, organisations- och kompetensutveckling. Dvs stödfunktioner som behövs för att effektivt rulla verksamheten och successivt förbättra den.
Jag tycker skillnaden i synsätt är tydlig, men i slutändan tror jag respektive sidors anhängare kommer att arbeta rätt likartat. Jag ska erkänna att jag själv är uppvuxen i van Weeles skola och därmed färgad av denna, men desto mer jag läser desto mer inspirerad blir jag av Monczkas synsätt. Jag tycker att Monczka har en bättre helhetssyn på inköpsprocesser i motsats till van Weele.
Powerpoint:
Effektivt inköp har utvecklats till en konkurrensfördel för företag. I detta blogginlägg förklarar vi vad Procurement Excellence innebär och hur vi på EFFSO kan hjälpa dig att nå det. Varje företag är beroende av sina leverantörer för att leverera produkter och tjänster av hög kvalitet, till rätt pris och i rätt tid. Men att hantera…
Vi på inköp ställs ofta inför situationer där vi upplever att det saknas konkurrens – verklig eller egenskapad. Hur ser de situationerna ut, och vad beror de på? Hur kan vi inköpare agera för att göra det bästa möjliga av situationen? Hur kan vi påverka – och hur kan vi ändra vårt eget beteende?
En av de största utmaningarna i kategoristyrningsarbetet är implementering och realisering av kategoristrategierna. Det är lätt att en kategoristrategi bara blir ett fint dokument hos inköpsavdelningen i stället för att genomsyra organisationens förändringsarbete och åstadkomma resultat. Det finns många orsaker till att det blir så. Den här artikeln fokuserar på några praktiska faktorer i själva överlämningen från arbetet med att ta fram en kategoristrategi till hur den ska omsättas i handling. Det handlar om involvering, beslut, relevans och kommunikation.