| Blogginlägg

AQSCI-pyramiden

I vintras belyste bloggen några av inköparens minnesramsor. En akronym som uteblev var AQSCI. Kanske berodde det på att den inte trängt in i språkbruket bland Sveriges inköpare. Internationellt är den däremot vida känd och använd. Var och varannan inköpare och inköpsorganisation verkar följa AQSCI. Så vad är det?

Ytterst utgör AQSCI de fem grundelementen som bildar ramverket för företagets inköpsstrategier. De ställer upp affärskrav för vad som ska köpas, hur och av vem. Kraven formas utifrån företagets affärsstrategier och övriga kommersiella behov. De är även rangordnade och bildar en slags behovshierarki. Därför kallas modellen ibland AQSCI-pyramiden.

De fem kravområdena är  i korthet:

A. Leveranssäkring (Assurance) handlar om att ställa upp krav som säkerställer att varor och tjänster verkligen blir levererade. Det kan handla om krav på leverantörer eller vilka risker man är beredd att ta. Det vill säga faktorer som påverkar tillgången kort- eller långsiktigt. I regulatoriska branscher tar man även in vissa lagkrav här.

Q. Kvalitet (Quality) utgör riktmärken för kvaliteten på det som ska köpas in. Det kan både handla om produktkvalitet eller organisationell- och processuell kvalitet. Exempelvis ledningssystem, mätsystem etc.

S. Servicenivå definierar tillgänglighet i form av ledtider, lagernivåer, svarstider etc. Det vill säga olika former av mätetal för hur snabbt olika varor och tjänster kan levereras.

C. Kostnader (Cost) behandlar alla kostnadsmål och sådana kommersiella parametrar som är nära förknippade med kostnader. Det kan exempelvis vara betalningsvillkor, ansvarsbegränsningar etc.

I. Innovation sätter upp riktlinjer för utveckling av produkter, processer, leverantörer eller marknader. Det vill säga alla förbättringar som syftar till att sänka kostnader eller skapa andra konkurrensfördelar.

Finessen med den här modellen är att skapa en gemensam nämnare för en tvärfunktionell inköpsverksamhet. Det kan förvisso ta ett tag för en organisation att diskutera sig fram till vad vart och ett av de fem elementen innehåller för krav. Men väl framme menar man att man har en grundbult som intressenter, grindvakter och soldater ställer upp på. Kraven är dock levande. De kommer att ändras och förfinas.

I förlängningen kan AQSCI-kriterierna användas för en rad mer praktiska göromål. Några exempel som ibland nämns är:

  • Utforma kravspecifikationer
  • Göra leverantörsutvärderingar
  • Forma inköpsstrategier
  • Utarbeta förhandlingstaktik
  • Planera och hantera risker

Sammanfattningsvis är det en i grunden enkel modell, som kan skapa mycket värde i en tvärfunktionell inköpsorganisation. Den är väl värd att få lite större utrymme i det svenska inköpsväsendet!

Powerpoint med bildmaterial

En man och två kvinnor sitter och arbetar vid ett bord i ett grönt konferensrum.

Professionalisering av inköp

| Blogginlägg
3 minuter

Inköp är en profession; dagens krav på kunskaps- och kompetensmässigt djup och bredd gör det svårt att hantera alla utmaningar om man enbart har det som sidouppgift. Dessutom utvecklas den nödvändiga inköpskompetensen bäst i ett sammanhang som har fokus på just inköp. Alla kan köpa – eller? I många företag och organisationer råder en allmänt…

En man sitter vid ett skrivbord.

Ny som CPO: 100 dagar av snabba vinster eller början på en förändringsresa?

| Blogginlägg
9 minuter

100-dagarsinitiativ har närmast blivit standard när en ny inköpschef (CPO) kliver på jobbet. Tanken är lockande, visa snabbt vad du går för genom att leverera omedelbara resultat. Många sådana 100-dagarsinitiativ innehåller bra inslag: definiera värdeskapande tidigt, synka med ekonomichefen (CFO) och säkra några quick wins. Men visst finns det en baksida. Genom pressen att vilja…

När kostnader skenar – tre sätt för inköp att ta kontroll

| Blogginlägg
9 minuter

När marknaden förändras snabbt hamnar inköp ofta i centrum. Priser stiger. Leverantörer vill omförhandla. Interna budgetar pressas. Samtidigt behöver verksamheten fortfarande leveranser, kvalitet och stabilitet. Då är det lockande att gå direkt på leverantörerna med önskemål om prisjusteringar. Det kan vara rätt. Men om alla kostnader och alla leverantörer behandlas på samma sätt finns risk…