| Blogginlägg

Är konsignationslager bara ett förhandlingstaktiskt utspel?

Jon Kihlmans artikel i Affärsvärlden om betalningsvillkor innehöll bland annat slutsatsen att för köparen fördelaktiga betalningsvillkor påverkar prislappen negativt. En närliggande frågeställning är den om konsignationslagers påverkan på priset.

Konsignationslager är ett kundförvarat lager som ägs av leverantören. Vid detta förfarande behöver kunden bara betala för varorna i den stund de tas ut från lagret. En variant på detta tema är s.k. ’omvänd konsignation’, eller kundägt leverantörslager, som är en motsats, dvs kunden äger en viss given mängd av leverantörens lager. Omvänd konsignation används till exempel i materialbemyndiganden.

Syftet med konsignationslager är förstås att minska kapitalbinding och kapitalkostnader. Man kan säga att konsignationslagret skjuter betalningar på framtiden, men på samma sätt som Kihlman beskrev problemet med betalningar så kommer konsignationskonstruktionen att få påverkan på priset. Förvisso kan parterna laborera med olika lagervärden i sina redovisningar och på detta sätt generera bokföringstekniska kostnadsfördelar, men frågan är om dessa skapar något verkligt mervärde.

Konsignationslager skapar ofta inlåsningseffekter, det blir svårt att byta leverantör, såvida inte avtalet medger en snabb avveckling av konsignationslagret. Därför är konsignation ibland påhejat av leverantörer som vill hålla kvar sin kund. Om de köpta produkterna är av sådan karaktär att vi kan och vill konkurrensutsätta med jämna mellanrum så bör vi absolut tänka oss för innan vi sväljer konsignationskonceptet.

Vem som tar inkuransrisken är en frågeställning som alltid uppkommer i samband med konsignation (eller omvänd konsignation). Parterna brukar avtala om vem som bär risken för inkurans och visst kan det kännas aptitligt att föra över denna risk på leverantören. Om produkten är så pass standardiserad att leverantören kan sälja den till andra kunder så bör det inte vara så svårt att få leverantören att ta inkuransrisken. Om produkten istället är kundanpassad så kommer kunden sannolikt att få bära inkuransrisken själv. Frågan kan hanteras även i avtal utan konsignation, exempelvis med en klausul om returrätt.

Närbild på två händer som skriver på en laptop.

Så förändrar AI make-or-buy-kalkylen inom IT-stöd för inköp

| Blogginlägg
8 minuter

Generativ AI förändrar make-or-buy-kalkylen i grunden. Det är en förändring som inköp måste förstå och förhålla sig aktivt till. I den här artikeln beskriver EFFSOs Rasmus Kjellén vad denna förändring faktiskt innebär för både systemlandskapet, TCO-kalkylen och inköpsorganisationens roll när den köper in systemstöd. SaaS är inte döende. Men för standardiserade nischprodukter är den traditionella…

En man och två kvinnor sitter och arbetar vid ett bord i ett grönt konferensrum.

Professionalisering av inköp

| Blogginlägg
3 minuter

Inköp är en profession; dagens krav på kunskaps- och kompetensmässigt djup och bredd gör det svårt att hantera alla utmaningar om man enbart har det som sidouppgift. Dessutom utvecklas den nödvändiga inköpskompetensen bäst i ett sammanhang som har fokus på just inköp. Alla kan köpa – eller? I många företag och organisationer råder en allmänt…

Närbild på en man i kostym som pekar på en laptop, i bakrunden ser man en perosn i grön tröja som sitter med i mötet.

Fem skäl att välja förhandlat förfarande i offentlig upphandling

| Blogginlägg
3 minuter

Förhandlat förfarande skapar större flexibilitet, bättre avtal och i många fall lägre pris. Ändå används det förhållandevis sällan inom offentlig upphandling. Rickard Andersson, med lång erfarenhet av förfarandet, delar här fem konkreta skäl till varför det kan vara rätt väg framåt. Det är ofta möjligt att använda förhandlat förfarande vid offentlig upphandling enligt LOU. Vi…