Svindlerier

Enbart svindelformen bluffaktura påstås omsätta miljarder i Sverige (exklusive ett stort mörkertal). Vidare finns det massvis av andra former av svindleri några lagliga, men de flesta helt olagliga, några exempel:

• Nigeriabrev
• Pyramid- och nätverksförsäljning
• Piratkomponenter
• Delägarskapserbjudanden
• Kedjebrev
• Ponzibedrägerier
• Bluffannonser
• Betalsamtal, betalfax
• Välgörenhetsbluffar

Man kan kategorisera svindlerierna i tre huvudkategorier:

• Låtsas sälja något medan man tar kontant betalt för inget alls
• Leverera varor eller tjänster av lägre kvalitet eller kvantitet än vad köparen trodde att han betalade för.
• Övertala folk att köpa något de inte vill ha eller behöver köpa.

När det gäller svindlerier riktade mot företag så söker svindlarna ofta efter den svagaste länken. Detta innebär att man primärt angriper mindre företag, filialer eller dotterbolag där kontrollsystemen ofta är underutvecklade. Svindlarna letar ofta efter personer i periferin som av olika praktiska skäl fått förhöjda befogenheter. Man passar ofta på i semestertider när personalbrist och vikarier försvagar kontrollsystemen.

En del företag tycker det är för dyrt att utveckla kontrollsystemen och sticker istället huvudet i sanden och låtsas att man aldrig blir lurade. Det finns dock bot utan att det behöver kosta enorma summor, några tips:

Inköpsorganisationen måste helt enkelt vara välorganiserad. Delegering av firmateckningsrätt och attesträtt måst vara glasklart, likväl processen från avtalstecknande till betalning. I synnerhet måste alla som utför operativt inköp vara drillade i vilka regler som gäller och vilka hot som finns avseende svindlerier. Likaså måste personer som inte har någon behörighet att befatta sig med avtal eller pengar tränas i att alltid säga ”Jag är inte behörig att lägga order…”. Genom att ha tydligt utpekade avropsavtal för alla vanliga småköp så behöver inte personalen lockas in i att shoppa runt. Det måste finnas en välkommunicerad inköpspolicy som sätter upp regler för gåvor och gästfrihet.  Policyn pekar också ut hur personalen kan rapportera in svindlerier eller bestickningsförsök.

Hantera telefonförsäljning. Såväl inköpare som annan personal bör ha som vana att aldrig lägga order per telefon, i synnerhet om säljaren är okänd. Man bör också vara försiktig med säljare som lägger an en aggressiv ton eller på olika sätt försöker prata runt ett tydligt ”nej”. Be att få deras fulla namn, telefonnummer etc om de vägrar så bör man dra öronen åt sig. Be att få ett skriftligt anbud.

Fakturor måste granskas och rannsakas i minsta detalj. Se till att de inte är affärsförslag eller proformor. S.k. trevägskoppling är den säkraste metoden att kontrollera fakturor; dvs order, godsmottagning och faktura kopplas ihop. Ännu säkrare är metoden om man kan koppla mot ramavtal, artikelregister eller på förhand godkända leverantörer. Undvik förskottsbetalning med mindre än att det finns fullgod säkerhet från en bank.

Annonsinköp måste ske med största möjliga professionalitet. Handla primärt bara med kända medier som du gjort affärer med. Skaffa verifierade upplagesiffror. Studera tidigare utgåvor.

Välgörenhet: Gå aldrig med på att ge gåvor direkt, be alltid att få tänka på saken, ty en riktig välgörenhetsorganisation kommer att välkomna din insats oavsett tidpunkt. Kolla att det är en riktig välgörenhetsorganisation. Var extra noggrann så att man inte tagit ett namn som är snarlikt en äkta välgörenhetsorganisation. Kontrollera att kontonummer etc verkligen tillhör välgörenhetsorganisationen. Om välgörenheten bygger på att du ska köpa något så kontrollera hur stor andel som går vidare till välgörenhet. Sänk inte garden vid jul eller naturkatastrofer!