Jag läste boken Strategic Supply Management; principles, theories and practice (Cousins et.al.), i vilken man beskrivit hur utvecklad en inköpsavdelning kan vara eller inte vara. Författarna har tagit fasta på fyra nyckeltal; inköpskompetens, intern integration, strategisk planering och status. Genom att mäta olika nivåer på dessa har de sedan konstaterat att det huvudsakligen finns fyra typer av inköpsavdelningar; strategisk, celebritet, outvecklad och kapabel inköpsavdelning:
Senare har Tassabehji och Moorhouse utvecklat det här resonemanget och ställt graden av kompetens mot graden av internt stöd och integration. Förutom att de visat ovan nämnda kategorier så utvecklar de resonemanget kring olika typer av inköpare och inköpsavdelningar:
Vådan av att ha en inköpsavdelning med såväl låg kompetens som svag intern förankring inser vi alla, men är båda svaga kanske vi inte behöver inköpsavdelning alls. Det mest intressanta i den här studien är celebritetsinköpare och frustrerade inköpare. Om vi tittar på celebritetsinköparna först så är dessa inköpare med låg kompetens som höjs till skyarna och har ledningens fulla stöd. Men vad händer? Man kommer inte att ha förmåga att göra speciellt innovativa affärer om ens göra några alls. Den strategiska förmågan är urusel vilket långsiktigt kommer att leda till sämre lönsamhet. De frustrerade inköparna å andra sidan, har all kompetens och affärsmässig uppfinningsrikedom, men har blivit dömda till kameral återhållsamhet för att inte störa verksamheten. Konsekvenserna är lika illa här, affärer och strategier kommer i skymundan. Även om kompetensen finns så kommer den inte till sin nytta. Kompetensen kommer dessutom att fly företaget för intressantare uppdrag.
Vad kan vi dra för slutsats av det här resonemanget? Jag skulle vilja säga att det finns två vägar: Antingen har vi kompetenta strategiska inköpare som har fullt mandat och ledningens stöd eller så kan företaget undvara inköpare. Sen är frågan om vi är tillräckligt självkritiska för att på egen hand bedöma vilken kategori vi tillhör. Jag tror de flesta inköpare vill placera sig själva upp i högra hörnan.
Alla vi som arbetar med inköp har väl muttrat över att vi inte får gehör för inköp och inköpsutveckling, varken i verksamheten eller uppåt i organisationen. Åsikten är att inköp bara är något som ska fungera som ett stöd för verksamheten. Det är få organisationer som fullt ut har insett vad inköp kan bidra med…
Kompetens är en av nycklarna till en framgångsrik organisation som effektivt skapar relevanta resultat. Det är inte något statiskt, utan det bör ständigt utvecklas. Kravet på utveckling kommer både från den föränderliga situation i vilken organisationen verkar och från medarbetarnas förväntningar. Kompetensutveckling behöver vara en del av organisationens kultur, och bör ske kontinuerligt på flera olika sätt.
Att vara inköpare i dagens komplexa och föränderliga värld ställer stora krav på kompetens, inte minst när kraven på att åstadkomma resultat blir att starkare. En framgångsrik inköpsorganisation behöver byggas och utvecklas med kompetensen i fokus.