Att ta sig bortom punktuppställningarna
Powerpoint är ett ämne som vi inköpare ständigt återvänder till – kanske för att kommunikation och influens står så högt på vår agenda. Trots det – varför är det så svårt att få ihop en riktigt bra presentation?
Man kan börja med att studera andras presentationer, då inser man fel, som man säkert gör själv. Det allra vanligaste bristen är att presentatören använder powerpoint som ordbehandlare, med resultatet att åhörarna får ett överflöd av information. Det belystes här på bloggen för ett par år sedan med den uppmanande tesen: Mindre är mer. I förlängningen av det flödesskrivande beteendet används slajdsen ibland som manus och presentatören högläser det som åhörarna redan hunnit läsa. Åhörarna finner presentatören tämligen ointressant.
Men hur gör man?
Aristoteles beskrev faktiskt redan för 2400 år sedan hur man gör en powerpointpresentation. Han kallade det poetik. dvs. berättarteknik. Han menade att berättelsen skulle ha tre akter: början, mitt och slut, vilka skulle struktureras på ett visst sätt. Och här kommer poängen, man måste först tänka igenom och skriva sitt manus, innan man väljer de visuella påverkansmedlen.
Cliff Atkinson har tagit fasta på Aristoteles lära i sin bok bortom punktuppställningarna. Här har han utvecklat en powerpointmetodik där presentationen delas in i tre akter. Den första akten etablerar berättelsen i form av miljö, konflikt, personer etc. I den andra akten utvecklas berättelsen i form av personernas aktioner och reaktioner. Och i akt tre avslutas berättelsen med ett budskap. Det här kanske låter enkelt. Men just att tänka igenom berättelsen innan man ritar sin powerpoint kommer att göra den mer fokuserad.
På bokens hemsida finns en rad verktyg som man kan använda för att utveckla sin egen powerpointberättelse i aristotelisk anda. Till exempel finns en bra berättelsemall.
Atkinsons bok är genialisk. Klassisk teori och praktik införlivas i ett modernt media. Köpen därför boken Beyond Bullet Points på någon av följande länkar:
