Low-Cost Country Sourcing – LCCS

Att köpa i lågkostnadsländer är en inköpsstrategi som lätt kan förklaras. Det är bara att peka på framgångssagor som IKEA eller Electrolux och sen underbygga dessa med lite lönestatististik från ILO eller någon annan organisation. Exempelvis kan man göra följande stapeldiagram (EUR/h) baserat på statistik från ILO:

Lönekostnader i olika länder

Lönekostnader i olika länder

Trots att inköpsstrategin är så enkel och tydlig så hör man ofta rykten om företag som har problem eller i värsta fall misslyckats. Visst har man lyckats få ner priserna med 50%, men i kölvattnet har man fått långa ledtider, kvalitetsbristkostnader, dyra flygtransporter, leveransbevakning etc.

Vad är det som gör att IKEA lyckas så bra? Rent spontant inser man att IKEA har standardiserade produkter i enorma volymer, därmed blir engångskostnaderna försumbara. Produkternas tekniska komplexitet är ofta låg och produktlivscykeln lång. Vidare ligger ordertidpunkterna sent, vilket innebär att man ofta beställer mot plan eller prognos. IKEA blir alltså inte så känsligt för långa ledtider eller leveransförseningar. Sen ligger det förstås viss skicklighet bakom; IKEA väljer noggrant vilka produkter som passar för LCCS. Electrolux följer liknande mönster.

Vilka är det som gnäller över LCC-problem? Exempelvis har fordonsindustrin satsat relativt stort på LCCS, i många fall har det gått bra, men många har rapporterat in problem. Ofta har man tidiga ordertidpunkter, typ ’tillverka mot order’; man strävar också hårt mot dragande flöden och minimering av lagervolymer. Dessa faktorer påverkas negativt av långa ledtider och störningar. Kvalitet är en annan nyckelfråga och här gör man ofta gemensam sak med kemi och farma. Även om man mycket väl kan nå hög kvalité i LCC-länder så kräver det ofta mycket resurser. En annan kategori företag som har haft problem är småföretag. I småföretag kan startkostnatnaderna för LCCS-projekt bli övermäktiga. Man orkar helt enkelt inte fullfölja strategin.

Svensken Martin Lockström har gjort en stor studie där han intervjuat 200 centraleuropeiska företag om hur de ser på LCCS. Resultatet presenteras i boken Low-Cost Country Sourcing; vilken rekommenderas för den som ska lägga upp en LCCS-strategi. Exempelvis har han frågat vilka områden som påverkats positivt eller negativt; resultatet är följande:

Positiv och negativ påverkan vid LCC-sourcing

Positiv och negativ påverkan vid LCC-sourcing

Det här visar att problemområden är just ledtider, lager, transport och förseningar; just sådana områden som man brinner för inom fordonsindustrin.

Det finns förstås många fler författare som studerat och belyst det här ämnet, men bloggutrymmet räcker inte till för alla. En bra sammanställning har dock gjorts av holländaren Lieven Quintens och några till i tidskriften Journal of Purchasing and Supply Management (2006, nr 12). Här har de klassificerat olika faktorer i tre klasser: 1. Pådrivande faktorer, 2. Hjälpande faktorer och 3. Barriärer. I korthet ser sammanställningen ut på följande sätt:

Faktorer vid LCC-sourcing

Faktorer vid LCC-sourcing

Läs tabellen tydligare genom att klicka på bilden eller öppna bifogad fil.

LCCS är alltså inte så lätt som alla tror; det kräver resurser, tålamod och en hel del planering.

Bildmaterial

Att köpa in el, vad bör man tänka på?

Elinköp dvs. inköp av el skiljer sig på många sätt från andra inköpskategorier. En säregenhet är att marginalen till elleverantören står för en mycket liten del av den totala kostnaden. Denna påverkas av en mängd olika faktorer som en inköpare behöver vara medveten om för att förstå vilka hen kan påverka. Och varje faktor kan…

Kan man leda en inköpsverksamhet utan mål?

Frågan låter helt befängd. För självfallet behövs mål och mening, annars funnes ju ingen verksamhet. Men för att förfina frågan: Behöver man ha kvantitativa mål? T.ex. mål som att i år ska vi sänka inköpspriserna med  5 %, värdet på lagerbundet material med 100 miljoner och kvalitetsbristkostnaderna med 10 %. För det är ju ungefär…

Alla strategier på en sida

Häromveckan beskrev jag en metod för att korta ner kategoriplanen till ett kategorikort. Den metoden bygger på att glesa ut informationen, att fokusera på det viktiga, för att därefter förmedla och förädla kunskapen. Men i stället för att glesa ut kan man förtäta. Med ens förändras syftet. Nu blir syftet i stället att bygga en…