| Blogginlägg

Tidig leverantörsinvolvering – ESI

Inom många grenar av den tillverkande industrin så blir produktlivs-cyklerna bara kortare och kortare. Detta har satt press på att snabba upp produktutvecklingsarbetet. Istället för att vi köper en färdig och genomtänkt produkt så ska vi kontraktera en produktutvecklings-partner. Kanske känns ruggigt om man mest arbetat med standardiserade hyllvaror, men det är hit man kommer om man vill arbeta med strategiskt inköp. Att involvera leverantören redan tidigt i produktutvecklingsarbetet är en av de mest delikata arbetsuppgifterna för en strategisk inköpare.

Redan på 1990-talet blev det i ropet att tala om tidig leverantörsinvolvering. Entusiasterna framhåller en rad fördelar, exempelvis:

  • sänkta kostnader för nya modeller
  • förbättrad kvalitet
  • snabbare utveckling
  • kortare tid till marknadslansering
  • bättre kommunkation
  • färre iterationer för omdesign

Kungen inom tidig leverantörsinvolvering är Shad Dowlatshahi som under 90-talet publicerade en rad artiklar på detta tema.1998 publicerade han en artikel som ger ett ramverk för att bygga upp den här typen av utvecklingsarbete. Grundmodellen ser ut på följande sätt:

Tidig leverantörsinvolvering

Det här ramverket har sedan utvecklats av en rad andra författare. Det har också blivit populärt att kombinera med modeller för processutveckling.

När något blir på modet så hörs sällan kritiken, men letar man så finns en hel del kritik. Denna består ofta i olika projekt som misslyckats. Exempelvis har man ofta problem med förtroende mellan parterna, vilket kan göra det svårt att tillämpa öppna böcker, mätsystem mm. Motstånd mot förändringar är också en barriär som identifierats.Några tips på problemlösningar vid tidig leverantörsinvolvering kan vara:

  • Skaffa gemensamma IS/IT-system
  • Samlokalisering av leverantörer
  • Tvärfunktionella team
  • Genomarbetad process för leverantörsval
  • Avtal för Risk/Möjlighets-delning
  • Joint venture
  • Sekretessavtal
  • Vinstdelning för anställda

Man bör också fråga sig i vilka situationer man bör involvera leverantörerna i utvecklinsarbetet. Holländarna Finn Wynstra och Ten Pierick har tagit fram en enkel analysmodell, som är en klassisk kvadrantanalys. De ställer parametrarna leverantörsansvar och utvecklingsrisk mot  varandra på följande sätt:

Wynstra-Pierick kvadrantanalys för ESI

Wynstra-Pierick kvadrantanalys för ESI

Material till det här inlägget
Powerpoint för ESI-ramverk
Powerpoint för Wynstras kvadrantanayls
Checklista för tidig leverantörsinvolvering

Närbild på en kvinna som tittar in i en tillverkningsrobot i en fabriksmiljö.

Cost walk – Vad är det, hur går det till och när används det?

| Blogginlägg

”Cost walk” har använts inom fordonsindustrin i många år och hämtar inspiration från Toyotas ”eight wastes”. Den är ett effektivt sätt att samarbeta med leverantören för att reducera de totala kostnaderna för båda parter. Som namnet antyder handlar det om att ta en promenad för att härleda och förbättra kostnader i produktion som vi redan…

Utsnitt av ett bord med papper där det syns grafer, ett förstoringsglas bland annat.

Resultatinriktade inköpare – dags för cost-cut!

| Blogginlägg

Det är tuffa tider i många branscher och i takt med det märker vi på EFFSO hur kraven på snabba kostnadsminskningar ökar. Ofta vänds blicken då mot inköp och vad som kan göras med kostnaden för inköpta varor och tjänster. Men flera av våra kunder vittnar om en utmaning i att ställa om från den…

En man i kostym står vid en tavla och pratar för en liten grupp människor som sitter vid ett bord.

Kategoristyrning för beslutsfattare

| Artikel

Vid implementering av kategoristyrning läggs det tid på att utbilda och träna kategoriteamets medlemmar men det som ofta missas är styr- och beslutsgrupper. De får sällan utbildning eller stöd i sina roller. För att kategoristyrning ska fungera fullt ut behöver de ha kunskap och förståelse, i kombination med förmåga, för att agera på ett sätt som driver arbetet framåt på ett bra sätt.