Ingen har undkommit de senaste årens turbulens på energimarknaden. Spelplanen har förändrats och de strategier och tillvägagångssätt som gav ett bra resultat för några år sedan behöver ses över och anpassas till en ny verklighet. De lyckligt lottade som säkrade upp sitt elpris innan energikrisen har under 2022 och 2023 kunnat räkna hem stora besparingar jämfört med vad ett rörligt elpris hade gett för resultat. Det är dock långt ifrån alla som sitter i denna sits. Hur kan man hantera detta?
Marknaden idag är oerhört mycket mer volatil än vad den historiskt sett varit samtidigt som medelpriset har legat på högre nivåer än tidigare. Detta beror enligt experter på flera samverkande faktorer där Rysslands invasion av Ukraina naturligtvis påverkat. Priserna har idag minskat något sedan våren 2021 men expertkåren menar att flera faktorer pekar på att elmarknaden i framtiden sannolikt kommer att fortsätta vara mer volatil än tidigare. Detta minskar förutsägbarheten över kostnaderna och ökar riskerna för alla inblandade aktörer. Allt fler kunder efterfrågar fastprisavtal men då leverantörer inte är villiga att ta prisrisken gratis har också påslagen för dessa avtal ökat kraftigt. Många leverantörer har idag till och med slutat att erbjuda fastprisavtal för större konsumenter eftersom de påslagen som behövs gör priserna oattraktiva.
Hur ska man som kund agera på en marknad där priserna varierar kraftigt samtidigt som leverantörerna inte erbjuder fastprisavtal eller där priserna för dessa är höga?
Första steget för att se över sin elhandel är att definiera vad organisationen ser som en riskposition och hur kritiskt det är att hålla risken på en låg nivå. För en elintensiv underleverantör till bilindustrin med långa serier med små marginaler är det viktigare att kunna budgetera med stor träffsäkerhet för att på så sätt lämna kostnadsbaserade offerter än för exempelvis en restaurangkedja.
Innan vi avgör hur viktigt det är att minimera risken behöver vi dock sätta vad som anses vara en risk. Ett bra exempel på att detta inte är helt enkelt är hur Göteborgs respektive Helsingborgs Stad hanterade sin elhandel för ett antal år sedan. Båda kommunerna var tydliga i att de inte önskade att ta någon risk och spekulera med kommuninvånarnas skattepengar. Göteborgs Stad ansåg att det bästa sättet att uppnå detta är att upphandla ett fastprisavtal medan Helsingborg ansåg att ett rörligt pris är att låta marknaden sätta priset och därmed undvika spekulation. Det går att argumentera för och emot båda tillvägagångsätten men faktum kvarstår – samma målsättning ledde till diametralt olika metoder.
Innan beslut tas hur elhandeln ska hanteras behöver därför en riskpolicy tas fram och förankras inom organisationen. Policyn bör sätta grundförutsättningar för vad man önskar uppnå ur ett riskperspektiv. Finns en övergripande finanspolicy kan detta vara en bra utgångspunkt för arbetet.
Finns en tydlig bild över hur den upphandlande organisationen ser på risk är det lättare att föra en dialog med leverantörer och sätta sin kravbild utifrån detta. Denna kategori skiljer sig dock en hel del från många andra kategorier. Då påslagen från leverantörer sällan överstiger några procent av de totala kostnaderna för elektricitet görs sällan stora besparingar genom att konkurrensutsätta leverantörer såsom i många andra kategorier. Fokus bör i stället ligga på att se till att man som kund hittar ett upplägg med en transparant och kunnig leverantör och tillsammans utvecklar det gemensamma upplägget mot organisationens mål.
Vilken typ av avtal som ska efterfrågas beror på vilken risk som ses som acceptabel. Är organisationen villig att ta en risk har spot-priser historiskt visat sig ge lägst kostnader. I dagens marknad varierar dock priserna betydligt mer än tidigare vilket gör prognostisering avsevärt mycket svårare. Som tidigare nämnts är fastprisavtal inte ens ett möjligt val för många större organisationer längre, vilket minskar dess användbarhet.
Ett tredje alternativ är att anamma någon typ av portföljförvaltning med elhandlaren där priserna säkras kontinuerligt enligt en gemensamt satt strategi. Det kan i praktiken innebära att vi för år 2026 väljer att säkra upp 10% av volymen per kvartal framåt. På så sätt erhålls ett pris under 2026 som är medelvärdet av alla priser för alla positioner som tagits under 2,5 år.
Detta är ett upplägg som finns tillgängligt för organisationer med lite större förbrukning. Upplägget ger en flexibilitet då det kan anpassas till den risk som vi som kund är villiga att ta, vilket kan sättas i tidigare nämnda riskpolicy. Dit vi ofta önskar komma med en portföljförvaltning är att vi utifrån en acceptabel riskposition ger leverantören verktyg för att säkra våra priser på en så attraktiv nivå som möjligt.
Det gäller dock att vara vaksam i förhandlingar med leverantörer kring portföljförvaltning. Den mer volatila marknaden har fått leverantörer att lägga över fler kostnader och risker på oss som kund. En bra start är att sätta sig in i hur följande risker och kostnader uppkommer och bör fördelas mellan kund och leverantör och ta med sig det in i en utvärdering av möjliga alternativ.
Vill du läsa mera om dessa risker har Energiföretagen en bra artikel som förklarar grunderna.
För att leverantören ska kunna utvärderas ordentligt utifrån vald strategi krävs transparens och samarbetsvilja. Detta är något som är viktigt att ta i beaktning redan när leverantörsvalet görs. Det finns heller inga genvägar till att skaffa sig attraktiva priser. Det är inte ovanligt att leverantören ges möjlighet att ta positioner och börja bygga på en portfölj 3–5 år innan leveransdatum. En lång framförhållning ger leverantören större möjligheter att agera när marknaden är gynnsam och sitta stilla i båten när priserna är höga.
På kort sikt bör fokus riktas mot det som inom kategoristyrning brukar benämnas demand management. Detta kan dels göras genom att minska sin förbrukning genom olika typer av energieffektiviseringar men det kan också innebära att man schemalägger vissa typer av energiintensiva processer under perioder på dygnet eller veckan när priser är mer fördelaktiga.
En annan potentiellt outnyttjad möjlighet för företag är att erbjuda marknaden balanstjänster och få ersättning för detta. Genom att erbjuda flexibilitet i sitt elanvändningsmönster, är det möjligt för elnätet att hantera variationer i efterfrågan mer effektivt. Företag kan till exempel justera produktionstidpunkter eller minska belastningen under hög efterfrågan mot kompensation. Detta genererar inte bara potentiella intäkter för företaget utan bidrar även till ett mer pålitligt och hållbart energisystem.
Sammanfattningsvis har de förändrade förutsättningarna på elmarknaden skapat nya utmaningar och möjligheter för en upphandlande organisation. Det har blivit allt vanligare att implementera någon typ av portföljförvaltning, vilket i sin tur sätter krav på att organisationen förstår vilka risker olika upplägg medför och i vilken utsträckning det är rimligt att mitigera dessa risker. En långsiktighet i såväl leverantörsrelation som handelsstrategi är också viktigt för att lyckas med sin elhandel över tid.
Behöver ni hjälp med detta har EFFSO en lång historia av att framgångsrikt driva projekt inom indirekta kategorier och en bevisad kompetens i att coacha och överföra kunskap. Tveka inte att höra av er för att hitta ett upplägg som passar er.
Skriven av:
Gustaf Sagent, managementkonsult på EFFSO
Försörjningsstabilitet är en av de faktorer som bygger en organisations robusthet, dvs. förmåga att hantera störningar i omgivningen. Det handlar om att skapa stabila försörjningskedjor av varor och tjänster. Inköp spelar en viktig roll i det arbetet när det gäller att hantera valet mellan en och flera leverantörer, geografi och relationen med våra leverantörer.
Att skapa robusthet innebär att vi agerar på det som vår analys visar. Det är inte ett arbete som görs en gång – det är något som måste ske regelbundet som en naturlig del av verksamheten. Omvärlden förändras och det gör även vårt företag eller vår organisation. Det är det som robusthet handlar om – att hantera förändring. Bäst är om vi kan agera innan det händer något!
Risk- och sårbarhetsanalyser hjälper oss att skapa robusta, hållbara, effektiva, välfungerande organisationer och företag. När världen blir mer komplex blir förmågan att identifiera, värdera och åtgärda risker och sårbarhet alltmer viktigt. För vi vet att saker kommer att hända som är utanför vår kontroll. Det som är avgörande för vår framgång är vår förmåga att hantera dem. Och för att hantera riskerna måste vi veta vilka de är, vilka som påverkar oss mest och hur motståndskraftiga vi är.