Styrkort + Instrumentbräda = Styrbräda
Styrkort är ett begrepp som uppfanns vid Harvard. Kortet syftar till att förmedla företagets verksamhetsstrategier, dvs. att medvetandegöra medarbetarna. Genom styrkortet identifierar man de nyckeltal som man vill styra organisationen mot. Kortet visar strategiska mätetal. I praktiken är det antingen en powerpointbild eller en visualisering på intranätet. Och vi finner nyckeltal som spend, besparingar eller antal leverantörer. Blickar man sig omkring i företagslandskapet ser man att styrkorten ofta har tydliga kopplingar till företagens affärsstrategier. T.ex. är industriföretagen ofta inriktade på kapitalrationalisering och givetvis dyker det upp sådana nyckeltal som lageromsättningshastighet och lagersaldo.
Instrumentbrädan har istället växt fram ur olika IS och IT-system. I realtid visualiseras mätetal som diagram, grafer och mätinstrument. Typiskt finner vi inköpare instrumentbrädor i våra affärssystem. Nyckeltalen är ofta operativa, t.ex. prisvarians, leveransprecision eller antal orderrader. Intressant är dock att systemtillverkarna själva är ganska svaga på att utveckla bra instrumentbrädor. De erbjuder ganska enkla grafiska gränssnitt. Istället finns det många tredjepartsprodukter som man koppla till affärssystemet för att på ett proffsigare sätt visualisera affärsdata på intranätet. Och många gånger måste instrumentbrädan kompletteras med manuellt inmatade data för att bilden ska bli fullständig.
MEN, styrkort och instrumentbräda har en del gemensamt. Båda vill omsätta strategier till motivation och mäta dess framåtskridande. Och vi kanske bör sudda ut gränserna mellan dem; de kanske rentav kan syntetiseras till en styrbräda.
Inom ledarskap säger man ofta att allt bör vara delbart med tre. Därför kan ett lämpligt antal nyckeltal för en styrbräda vara sex, dvs. tre strategiska och tre operativa nyckeltal. I varje kategori bör man dessutom försöka finna nyckeltal som illustrerar verkställighetsförmåga, dvs. förmågan att uppnå mål. Likadant bör man illustrera systemeffektiviteten dvs. hur resurserna utnyttjas.
Viktigt är även den grafiska visualiseringen. Att bara använda klassiska affärsdiagram skapar inte lika mycket intresse som att använda sig av vardagslivets sätt att illustrera mätning. Exempelvis kan man likna sin styrbräda med mätinstrument som finns i bilen, köket, båten eller huset. Det skapar betydligt mer intresse. Så här kan det se ut:
