De årliga prisjusteringarna
Av någon anledning så sammanfaller många avtalsår med kalenderår. Detta innebär att det kring årsskiftet ansamlar sig en mängd avtal som löper ut, ska förhandlas om eller ska prisjusteras genom indexjustering. Det gäller dock långt ifrån alla avtal. Exempelvis har lokalhyresavtal ofta sitt terminsslut i september, vilket är en kvarleva av bondesamhällets arrendeavtal som löpte ut efter skörden.
Det blir i varje fall en mängd avtal som behöver ses över. I fjol tipsades om ett par knep vid omförhandling men i år får det i stället handla om den betydligt tråkigare processen som kallas indexjustering. Justering genom index kan förefalla en enkel uppgift, men den som blivit inblandat i en sådan upptäcker snabbt att det finns fallgropar, några exempel:
Ren felräkning beror ofta på att man multiplicerar viktningstalen både med gammalt och nytt index. Exempelvis kan vi ha en indexmodell av typen 70% arbetskraft och 30% material, som ser ut på följande sätt:
Pny = Po · (0,3 · (ITPIny/ITPIo) + 0,7 · (AKIny/AKIo))
i Excel är det lätt hänt att man i stället petar in följande felaktiga rad:
Pny = Po · (0,3 · ITPIny + 0,7 · AKIny)/(0,3·ITPIo + 0,7 · AKIo))
vars resultat i vissa fall kan ligga nära det rätta, men som faktiskt är fel.
Att läsa av rätt index är förstås A och O. Det finns ofta ett stort antal varianter på samma index. Om vi exempelvis tar de index som SCB ger ut så delas de först in i olika SPIN (ex. 2002 eller 2007) och därefter en mängd undergrupper. I undergrupperna är det verkligen viktigt att kontrollera att man exempelvis tar den avtalade 25.1 och inte bara den överliggande 25. Många index finns också i preliminär och definitiv version, vilket också är viktigt att välja rätt. Har parterna inte avtalat om vilken version så gäller det att ta samma för avläsningsmånad och basmånad.
Välj rätt indexmånad. Här är det förstås avtalstexten som styr, men vid avtalstecknande försöker man alltid försöka få en överensstämmelse mellan basmånad och avläsningsmånad. Denna överensstämmelse minimerar risken för säsongsvariationer. Om avtalet inte är konstruerat på det sättet bör man försöka nå en överenskommelse med leverantören om detta, det kan gagna båda parter.
Indexet har upphört är ett inte helt ovanligt fenomen. Det är ganska dyrt att ta fram index och därför är det vanligt att utgivaren ibland tar bort ett index. En annan variant är att man förändrar indexet så att det får en annan sammansättning och därmed nytt namn. I detta fall gäller det att ta reda på hur det gamla indexet var konstruerat och därefter försöka enas med avtalsmotparten om val av ett nytt index som motsvarar detta. SCB och andra indexutgivare ger ofta ganska bra rådgivning i sådana här sammanhang.
Avrunda med rätt antal decimaler. Av gammal tradition så avrundar man alltid belopp till jämna ören, cent eller annat lägsta mynt. Detta har inte någon större betydelse om enhetspriset är högt, men är det lågt kan avrundningsfelet kosta pengar som följer med till nästa år. Ta exempelvis en vara som kostar 1 krona per styck, där vi köper 10 miljoner stycken om året. Ska priset höjas 1,6% så avrundas det nya priset till 1,02 kronor per styck, avrundningsfelet kommer att kosta 40.000 kronor per år. Det är inget som hindrar att det nya priset definieras som 1,016 kronor.
Att arbeta med index kräver en hel del kunnande och vana vid noggrann sifferexercis. Det kan därför vara lämpligt att utse en särskild medarbetare som alltid hanterar indexeringsarbetet. Tyvärr hör inte detta arbete till det mest eftertraktade och därför bör en sådan syssla uppvägas av andra betydligt mer aptitliga arbetsuppgifter.
I bifogad fil finns ett exempel på en fungerande indexuppräkning.
