Jag försökte finna en allmän definition av begreppet ”löpande räkning”… på en kort stund hittade jag på nätet och i böcker minst ett dussin definitioner. Några exempel:
– Beije; Svenskt Affärslexikon:
”betecknar motsats till det vanliga anbudsförfarandet”
– Wikipedia:
”betalning för varor och utförda tjänster sker efter hand (löpande) efter gällande dagspris”
– TNC99:
”betalning efter självkostnadsredovisning med tillägg för enprenörsarvode”
– Nationalencyklopedin:
”betalning av ett uppdrag till de verkliga, upplupna kostnaderna”
Även om defintionerna varierar lite så kan vi nog sluta oss till att det handlar om en pris- och betalningsmodell som bygger på principen att leverantören ersätts för sina faktiska kostnader för uppdraget, däri inbegrippet att leverantörens finansiärer får avkastning på investerat kapital.
Nu är det tyvärr väldigt få sammanhang där det klart och tydligt går att urskilja samtliga kostnader som är förknippade med uppdraget. Leverantören kommer att ha en allmänna kostnader för administration, försäljning, ledning, lokaler etc. Dessa allmänna kostnader måste fördelas ut på något sätt och där kommer vi in på termen pålägg (overhead).
Jag har aldrig sett något avtal som är uppbyggt som ren kostnadsersättning, på det sätt som löpande räkning borde vara. De allra flesta löpande-räkning-kontrakten är uppbyggda av två delar; ett timpris för arbetad tid samt ett pålägg för inköpt material. Det vill säga att de är i själva verket en kombination av á-pris-kontrakt och påläggskontrakt (’cost-plus’).
Låt oss acceptera att löpande räkning motsvarar timpris och materialpålägg. Nu kommer vi till det som jag tycker många glömmer bort, nämligen vad som ingår i timpriset respektive materialpålägget. Jag har sett alltför många kontrakt där det bara står typ ”material ersätts med den faktiska materialkostnaden plus 10%”, men vad är det vi får för de 10%-en? Är det leverantörens vinst, arbetsledning, försäljning, lokaler eller vad? Liknande resonemang kan man föra kring timpriset. Många tvister rör just den här frågan. Det finns dock standardavtal som satt ut tydliga definitioner, ABT06 är ett sånt exempel.
Leverantörsrelationer inleds normalt sett med en förhoppning om ett oproblematiskt samarbete under hela avtalstiden. Ofta tänker man sig en längre relation med avtalsförlängningar och en positiv utveckling. Men så blir det inte alltid. Det finns tillfällen då man till och med behöver avsluta en leverantörsrelation i förtid dvs innan avtalstiden löpt till ända.
Vad är ett ramavtal? Ramavtal är ett samlingsbegrepp för köpeavtal som bildar ramverk för kommande köp av generisk natur. Ramverket i sig liknar vilket annat köpeavtal som helst, med allmänna och särskilda avtalsvillkor. Det som gör avtalet till ramavtal är de särskilda villkor som reglerar avrop av kommande köp. Det är dessa avropsorder som binder…
Den här artikeln syftar till att på ett enkelt sätt beskriva vilka element som bör finnas med i ett avtal som reglerar köp och försäljning av varor eller tjänster.