| Blogginlägg

Köprättens historia

De äldsta skriftliga lagar som finns bevarade är landskapslagarna, typ Skånelagen, Västgötalagen eller Gutalagen. Exempelvis kan man läsa i den avskrift av Gutalagen från 1200-talet som förvaras på KB:

Caupir thu uxa tha royn hann vm thria daga …lastir fylgia hanum tueir. ann en hann ai dragr. annar en hann briautr

 Översatt till modern svenska så står det:

Köper du oxe, pröva honom då i tre dagar. Två fel följa honom: det ena, om han ej drager, den andra, om han bryter hägnad.

Som ni ser så tar man redan här upp viktiga frågor såsom definition av fel i produkt, skyldigheten att kontrollera varan samt reklamationsfristen. Notera även denna tids enkla text, det behövdes inte mer, folk förstod precis vad som menades. Detta är kanske nåt att tänka på när man ser nutidens svulstiga avtalsluntor, där skribenterna har fått betalt per ord.

Björkörätten från 1687 är en samling av nationella lagar utfärdade av olika kungar. I denna kan man exempelvis läsa Karl Knutsson Bondes stadga från 1450:

Konung Karl Knutson Stadga Om Verdet på åtskillige Varur och Köpenskap i Riket såsom Boskap / Ore / Kor / Vädurar / Får / Lamb …

Bland annat försöker sig Bonde på att införa prisregleringar på olika köpeobjekt. Man kan alltså skönja att det börjar bli viktigt att reglera priset.

Det första verkligen samlade greppet om svenska lagstifning kom 1734 (ikraftträdande 1736). I denna lag finns en väl genom arbetad Handelsbalk ur vilken vissa delar lever ännu idag. Ta exempelvis 1734-års text:

Säljer man tvem ett; gälde skadan åter, och böte tijo daler; och then behålle godset, som först kiöpte.

Denna finns ännu idag i handelsbalkens del om tvesala. Vidare finns allt sådant som vi idag ser som självklarheter, exempelvis hävning (§2), reklamation (§3), skadestånd (§3), fel i produkt (§4). Man börjar också se de första tecknen på att man vill dela upp köp i största allmänhet från professionella köp. Hela kapitel 4 handlar om ”Gross och Krämar-handel”, som är en form av professionell handel.

I 1905-års köplag så finner vi det allra mesta som vi idag finner nästan självklart, men här finns också en del detaljregleringar som man sedermera tagit bort och istället lämnat åt avtalsparterna att avtala. Dagens köplag kallas 1990-års köplag .

Närbild på en man i kostym som pekar på en laptop, i bakrunden ser man en perosn i grön tröja som sitter med i mötet.

Fem skäl att välja förhandlat förfarande i offentlig upphandling

| Blogginlägg
3 minuter

Förhandlat förfarande skapar större flexibilitet, bättre avtal och i många fall lägre pris. Ändå används det förhållandevis sällan inom offentlig upphandling. Rickard Andersson, med lång erfarenhet av förfarandet, delar här fem konkreta skäl till varför det kan vara rätt väg framåt. Det är ofta möjligt att använda förhandlat förfarande vid offentlig upphandling enligt LOU. Vi…

En man och två kvinnor sitter och arbetar vid ett bord i ett grönt konferensrum.

Professionalisering av inköp

| Blogginlägg
3 minuter

Inköp är en profession; dagens krav på kunskaps- och kompetensmässigt djup och bredd gör det svårt att hantera alla utmaningar om man enbart har det som sidouppgift. Dessutom utvecklas den nödvändiga inköpskompetensen bäst i ett sammanhang som har fokus på just inköp. Alla kan köpa – eller? I många företag och organisationer råder en allmänt…

En man sitter vid ett skrivbord.

Ny som CPO: 100 dagar av snabba vinster eller början på en förändringsresa?

| Blogginlägg
9 minuter

100-dagarsinitiativ har närmast blivit standard när en ny inköpschef (CPO) kliver på jobbet. Tanken är lockande, visa snabbt vad du går för genom att leverera omedelbara resultat. Många sådana 100-dagarsinitiativ innehåller bra inslag: definiera värdeskapande tidigt, synka med ekonomichefen (CFO) och säkra några quick wins. Men visst finns det en baksida. Genom pressen att vilja…