Jon Kihlmans artikel i Affärsvärlden om betalningsvillkor innehöll bland annat slutsatsen att för köparen fördelaktiga betalningsvillkor påverkar prislappen negativt. En närliggande frågeställning är den om konsignationslagers påverkan på priset.
Konsignationslager är ett kundförvarat lager som ägs av leverantören. Vid detta förfarande behöver kunden bara betala för varorna i den stund de tas ut från lagret. En variant på detta tema är s.k. ’omvänd konsignation’, eller kundägt leverantörslager, som är en motsats, dvs kunden äger en viss given mängd av leverantörens lager. Omvänd konsignation används till exempel i materialbemyndiganden.
Syftet med konsignationslager är förstås att minska kapitalbinding och kapitalkostnader. Man kan säga att konsignationslagret skjuter betalningar på framtiden, men på samma sätt som Kihlman beskrev problemet med betalningar så kommer konsignationskonstruktionen att få påverkan på priset. Förvisso kan parterna laborera med olika lagervärden i sina redovisningar och på detta sätt generera bokföringstekniska kostnadsfördelar, men frågan är om dessa skapar något verkligt mervärde.
Konsignationslager skapar ofta inlåsningseffekter, det blir svårt att byta leverantör, såvida inte avtalet medger en snabb avveckling av konsignationslagret. Därför är konsignation ibland påhejat av leverantörer som vill hålla kvar sin kund. Om de köpta produkterna är av sådan karaktär att vi kan och vill konkurrensutsätta med jämna mellanrum så bör vi absolut tänka oss för innan vi sväljer konsignationskonceptet.
Vem som tar inkuransrisken är en frågeställning som alltid uppkommer i samband med konsignation (eller omvänd konsignation). Parterna brukar avtala om vem som bär risken för inkurans och visst kan det kännas aptitligt att föra över denna risk på leverantören. Om produkten är så pass standardiserad att leverantören kan sälja den till andra kunder så bör det inte vara så svårt att få leverantören att ta inkuransrisken. Om produkten istället är kundanpassad så kommer kunden sannolikt att få bära inkuransrisken själv. Frågan kan hanteras även i avtal utan konsignation, exempelvis med en klausul om returrätt.