Kyouryoku Kai
Jag läste i Peter Hines bok ”Creating World Class Supplier, unlocking mutual competitive advantage” att en stor studie gjord i Japan visade att över 60% av företagen arbetade med långsiktiga affärsrelationer för att stärka sin konkurrenskraft. Kyouryoku Kai är en av japanernas nycklar till starka och långsiktiga affärsrelationer.
Det japanska ordet Kyouryoku Kai betyder leverantörsförening. Japanerna bygger upp en form av nätverk genom vilka leverantörerna skolas i ’best practice’, teknik, logistik etc. Peter Hines definierar Kyouryoku Kai på följande sätt:
”En grupp av företagets viktigaste leverantörer som ömsesidigt utbyter konkurrensfördelar genom att regelbundet mötas för att anpassas såväl strategiskt som operativt genom utveckling av medvetande samt med utbildnings- och implementations-program utformade för såväl radikala som stegvisa förändringar.”
Hines sammanfattar syftena med Kyouryoku Kai på följande sätt:
- förbättra förmåga och kunnande hos leverantörerna, speciellt avseende JIT, TQM, SPC, VA/VE, ledningsflexibiltet och kostnadsreduktioner
- skapa enhetlíga leveranssystem
- underlätta informationsflöde och strategiformulering till, från och inom leverntörsnätverket
- öka förtroendet mellan köpare och säljare, tillåtandes närmare affärsrelationer
- hålla kund och leverantör i kontakt med marknadsutvecklingen
- förbättra kundens anseende såsom någon värd att göra affärer med
- hjälpa små leverantörer som har brist på specialistkompetens
- öka tidslängden på affärsrelationer
- tillåta att fördelar från utveckling delas
- förmedla ett exempel till leverantörerna om hur deras underleverantörer kan utvecklas och koordineras
Undersökningar har visat att man kan urskilja två typer av Kyouryoku Kai; styrgrupper och arbetsgrupper.
I styrgruppstypen så utser varje leverantör en representant, ofta CEO eller annan executiv person. Personerna i denna styrgrup har ofta mandat att fatta viktiga beslut, vilket skapar stort genomslag. Gruppen träffas två till tre gånger per år.
I arbetsgruppstypen så inriktar man sig mer på att lösa specifika problem. Gruppen sätts samman med representant med specifika kunskaper eller kvalifikationer.
I Sverige verkar inte den här typen av leverantörsförening fått så stort fotfäste. Rykten gör gällande att den i viss mån existerar i den svenska fordonsindustrin, men i begränsad utbredning. När vi svenskar talar om leverantörsföreningar så syftar vi ofta på branschföreningar som är något helt annat. Ska svenska inköpare ta sig upp i världsklass så måste vi nog starta mer Kyouryoku Kai!!!
