| Blogginlägg

Affärsunikt kontrakt eller standardavtal

Det finns många skolor kring utformning av skriftliga avtal. En dimension som ofta diskuteras är huruvida man ska skapa ett affärsunikt, enhetligt och väl genomarbetat kontrakt eller välja den enkla vägen med ett standardavtal. Det är tveklöst så att genomarbetade kontrakt är bäst ur ett tolkningsperspektiv, dvs det blir enklare att förstå parternas avsikter. Standardavtalens styrka ligger i att tiden för avtalsskrivning blir betydligt snabbare. Vilken väg ska man välja?

I en organisation hade man en regel att avtal över en miljon skulle utformas som genomarbetade kontrakt, avtal därunder fick hanteras med standardavtal. Detta kanske är en bra början, men är verkligheten så enkel att man bara kan klassificera svårighetsgrad och risker efter avtalets monetära värde. Arjan van Weele har i sin bok Purchasing and Supply Management klassificerat upphandlingsteam efter produktkomplexitet och  kommersiell påverkan. Denna klassificering skulle kunna utgöra en modell för att avgöra hur avtalet ska utformas:

En utbredd hybridlösning bygger på ett affärsunikt kontrakt som byggs upp runt ett standardavtal. I kontraktet regleras tillägg och avsteg till standardavtalet. Detta fungerar med varierande resultat. Det som ofta ses är att företagsspecifika kontraktsmallar bygger på terminologi med en viss innebörd när dessa sen kombineras med ett standardavtal hämtat utifrån så dyker andra termer och innebörder upp. Detta resulterar lätt till att det skapas oklarheter och motsägelser, vilket försvårar senare tolkning. Dessutom är många branschavtal av undermålig kvalitet (läs exempelvis NL 09).

En vanlig modell bygger på att identifiera ett mindre antal, för avtalen, gemensamma nämnare. På detta sätt skapas några ganska korta, men relativt allmängiltiga standardavtal. Standardavtalen får en terminologi som harmoniserar med företagets övriga kontraktsmallar. Standardavtalen brukar bli på en eller två A4-sidor, exempelvis kan följande punkter finnas med:

  • Betalningsvillkor
  • Dröjsmålsräntor
  • Reklamationsfrister avseende fel
  • Allmänna skadeståndsbestämmelser
  • Tvistelösning

Runt detta ganska korta och företagsspecifika standardavtal byggs sedan kontrakt som fångar de mer komplexa frågeställningarna som rör den unika affären.

Länkar om standardavtal:

 

Powerpoint: Affärsunikt kontrakt eller standardavtal

Närbild på en man i kostym som pekar på en laptop, i bakrunden ser man en perosn i grön tröja som sitter med i mötet.

Fem skäl att välja förhandlat förfarande i offentlig upphandling

| Blogginlägg
3 minuter

Förhandlat förfarande skapar större flexibilitet, bättre avtal och i många fall lägre pris. Ändå används det förhållandevis sällan inom offentlig upphandling. Rickard Andersson, med lång erfarenhet av förfarandet, delar här fem konkreta skäl till varför det kan vara rätt väg framåt. Det är ofta möjligt att använda förhandlat förfarande vid offentlig upphandling enligt LOU. Vi…

En man och två kvinnor sitter och arbetar vid ett bord i ett grönt konferensrum.

Professionalisering av inköp

| Blogginlägg
3 minuter

Inköp är en profession; dagens krav på kunskaps- och kompetensmässigt djup och bredd gör det svårt att hantera alla utmaningar om man enbart har det som sidouppgift. Dessutom utvecklas den nödvändiga inköpskompetensen bäst i ett sammanhang som har fokus på just inköp. Alla kan köpa – eller? I många företag och organisationer råder en allmänt…

En man sitter vid ett skrivbord.

Ny som CPO: 100 dagar av snabba vinster eller början på en förändringsresa?

| Blogginlägg
9 minuter

100-dagarsinitiativ har närmast blivit standard när en ny inköpschef (CPO) kliver på jobbet. Tanken är lockande, visa snabbt vad du går för genom att leverera omedelbara resultat. Många sådana 100-dagarsinitiativ innehåller bra inslag: definiera värdeskapande tidigt, synka med ekonomichefen (CFO) och säkra några quick wins. Men visst finns det en baksida. Genom pressen att vilja…