Inköpets historia

Konsten att bedriva handel har vi människor utvecklat ända sedan vi lämnade grottlivet. Inledningsvis var avtalsparterna relativt likbördiga, eftersom det rörde sig om byteshandel, men successivt har vi delat upp parterna i köpare och säljare. I takt med att samhällen bildats så har också behovet av att reglera handeln ökat. Ta exempelvis Gutalagen från 1200-talet, som säger:

Caupir thu uxa tha royn hann vm thria daga …lastir fylgia hanum tueir. ann en hann ai dragr. annar en hann briautr

eller som vi säger på modern svenska:

Köper du oxe, pröva honom då i tre dagar. Två fel följa honom: det ena, om han ej drager, den andra, om han bryter hägnad.

Vi ser här hur man tidigt börjar reglera viktiga frågeställningar som definition av fel i produkt, skyldigheten att kontrollera varan samt reklamationsfristen. Så har det fortsatt in i moderna dagar, dvs. det som parterna inte lyckats reglera själva har bestämts genom lagstiftning.

Från medeltiden fram till 1900-talet används en rad olika benämningar för köpare, exempelvis inköpare, uppköpare, handelsman eller prokurist. I början av 1800-talet ändras stavningen från ”kiöp” och ”inkiöpare” till de moderna stavningarna köp och inköpare. Det som redan under denna tid kännetecknar en inköpare är att han är en köpare av större volymer, inte bara för sitt eget personliga bruk.

Många hävdar att det professionella inköpet uppstod i industrialismens smältdegel under 1850-talet. De främsta drivkrafterna fanns inom stålindustrin, textilindustrin och järnvägen. Exempelvis kan man ta utbyggnaden av den svenska järnvägen som började 1853 och som under slutet av 1800-talet blev ett enormt logistikprojekt; räls skulle anskaffas och distribueras, järnvägsstationer byggas, järnvägsfordon tillverkas och underhållas. Allt detta ställde högre krav på anskaffning och logistik. Det var främst varor som köptes och de viktigaste frågeställningarna var köpspecifikationen och transportmedlen. Framför allt diskuterades hur kvalitet och kvantitet skulle definieras och mätas. Handeln byggde på lagstiftning från 1734.

Under epoken 1900 till 1945 formulerades många av dagens grundläggande inköpsteorier. I kölvattnet av Frederick Taylors läror om effektívisering krävdes effektiva metoder för försörjning av varor. Exempelvis formulerar Ford Whitman Harris den så kallade Wilsonformeln 1913. Paretos teorier tillkommer i början av 1900-talet, så även Wrights inlärningskurvor för att nämna några. Ronald Coase lanserar sina första teorier 1937. Dessa teorier har legat till grund för många köpa-tillverka-beslut. 1905 får Sverige en moderniserad köplagstiftning, som bl.a. tar upp skillnaden mellan engångsköp och repetitiva köp, vilket är första steget mot strategiskt inköp. Inspirerade av germansk rättstradition antar vi också en ny avtalslag 1915, vilken lever än idag. Under denna epok börjar produktfokuset att ändras från järnvägen till krigsmaterielindustrin och annan tillverkande industri. Sammantaget flyttar fokuset från köpspecifikationen mot logistikperspektivet och inköparen börjar bli mer analytisk. Under krigsåren ligger förstås ett starkt fokus på leveranssäkring, eftersom det rådde brist på allt. Det finns inte speciellt mycket svensk litteratur från denna epok, utan man läste företrädelsevis litteratur på det tyska språket, författare såsom Bucka, Klaas, Weber och Wittekopf, men även vissa anglosaxiska författare. En milstolpe är Helen Hyssells bok The Science of Purchasing från 1923.

Efterkrigstiden 1946 till 1969 inleds med ett lugn på inköpsfronten. Det var inte längre så svårt att anskaffa material. För den som hade pengar var det inte svårt att köpa, det svåra var att sälja. Hursomhelst fanns det ändå ett intresse och på initiativ av Svenska Civilekonomföreningen bildas i mars 1956 Svenska Inköpsledares Förening. En förening för svenska inköpschefer som publicerade olika kompendier. I fokus låg tillverkande industri, främst varv och bilindustri. I 1952 års upphandlingskungörelse börjar kravet på affärsmässighet i statliga affärer att skärpas. Fokuset börjar flytta över mot affärsmässighet, värdeanalyser och beslutsstöd. En milstolpe i svensk inköpslitteratur är En praktisk bok om inköp som skrivs 1955 av Öresundsvarvets inköpschef Hans Lindqvist (1919-1965). Hans bok kom i flera utgåvor och var en ledstjärna tills Peter Bailys bok översätts till svenska 1973.

Under den globala eran 1970 till 1999 krymper avstånden och inköparna kan enkelt göra affärer runt hela jorden. Samtidigt som möjligheterna ökar så ökar konkurrensen, marginalerna krymper och innovativa lösningar måste fram. Produktlivscyklerna krymper, vilket gör att tayloristiska skolor blir allt viktigare, tätt följt av slimmad logistik. Här någonstans föds också ett modernt inköpet, exempelvis genom Kraljics portföljanalyser 1983. Van Weeles och Monczkas första bibelutgåvor ser dagens ljus mot slutet av denna era. 1990 får vi en moderniserad köplag. 1973, 1986 och 1994 starkt moderniserade lagar för offentlig upphandling, med höga krav på affärsmässighet. Utöver varor så börjar inköparen handla med tjänster i större utsträckning än tidigare. I början av 1900-talet hade vertikal integration varit en central strategi för många företag, nu svänger pendeln tydligt över mot outsourcing. Tongivande i svensk litteratur blir Gadde, Håkansson, Axelsson och Gustafsson-Singh.

Från 2000 fram till idag har vi fått uppleva hur man alltmer integrerar leverans- och värdekedjorna. Fokus ligger på långvariga utvecklande affärsrelationer. Vi talar gärna om totalkostnader och värdeanalyser. Kategoristyrning och inköpsstrategier har blivit fundamenta. CSR-frågor har kommit i starkt fokus. Webben och andra elektroniska verktyg är inköparens vardag, såväl som informationsbärare som beslutsstöd. Nästan 40 år efter Peter Bailys bok kom Arjan van Weeles bok Inköp och Supply Chain Management ut på det svenska språket. En milstolpe som kommer att påverka många inköpare under de närmaste årtiondena.

Dela med dig:
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter
  • email
Skriv ut: Skriv ut:  
  • Ladda ner White paper

  • Verktyg för spendanalys

    Vill Du få kontroll över din inköpsvolym? Behöver Du ett verktyg för spendanalys?
    Spendency