Riskhantering


		Riskanalys och riskhantering Riskanalyser och riskhantering förekommer i en rad olika inköpssammanhang, exempelvis: • Del av en leverantörsmarknadsanalys • Prekvaliﬁcering av leverantörer • Inför avtalstecknande • Löpande leverantörsförvaltning • Del av leveransprojekt i samarbete med leverantören • Vid utveckling av produkten Riskanalysen innehåller de första stegen i en process som följs av riskhantering, i detalj kan dessa beskrivas på följande sätt:



			Inledningsvis identiﬁeras riskerna, en riskidentiﬁkation som ofta följer förut- bestämda checklistor. Identiﬁerade risker tilldelas en ansvarig som får utreda risken ytterliggare. I nästa steg uppskattas sannolikheten för att varje risk ska inträffa. Därefter bedöms konsekvenserna av riskerna genom en värdering. Efter själva riskanalysen följer steg av riskhantering Konsekvenserna Ytterst har alla konsekvenser en ekonomisk påverkan, men ur ett legalt perspektiv talas ofta om tre huvudkategorier; personskador, egendomsskador och förmögenhetsskador:



			Eller:



			Personskador och egendomsskador har i slutändan ekonomisk påverkan på precis samma sätt som förmögenhetsskadorna, men det är ändå viktigt att särskilja slagen åt av ﬂera skäl. Det främsta skälet är att personskador och egendomsskador är lättare att hantera med försäkringar än förmögenhets- skador. Vidare ﬁnns det ofta lagar som ställer krav på riskanalyser i de fall då det föreligger risk för personskador. Fall av personskador kan i vissa fall även leda till straff vilken är ännu en anledning att särbehandla dessa konskevenser. Egendomsskador är inte fullt lika hårt reglerade, men även här kan ﬁnnas styrande lagar, exempelvis försäkringsplikt. Förmögenhetsskadorna samlar upp alla andra riskkonsekvenser som kan föreligga, exempelvis konsekvens av förse- ning, utebliven försäljning eller valutaﬂuktuationer. Analysmetoder Det ﬁnns ett stort antal standardiserade metoder för riskanalys, varav några av de viktigaste är: • FRAP, Facilitated Risk Analysis Process • PRA, Project Risk (and Contingency) Analysis • PEST, Political, Economic, Social, and Technological analysis • SWOT-analys (oftast i kombination med PEST-analys) • PHA , Process Hazards Analysis • Ändringsanalys • FMEA, Failure Modes and Eﬀects Analysis • FMECA, Failure Mode, Eﬀects, and Criticality Analysis • Hazid, Hazard Identiﬁcation • Hazop, Hazard and operability study • What-If • QRA, Quantitative Risk Analysis Flera av dessa metoder, i synnerhet de tekniskt inriktade, tar inte sikte på de ekonomiska konsekvenserna utan riktar främst in sig på sådan risker som kan ha personskadekonsekvenser. Riskvärderingen Vid skattning och värdering av risker är de centrala begreppen sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten beskrivs oftast helt enkelt med en procentsats som motsvarar det antal gånger på hundra som risken kommer att inträﬀa. Konsekvensen kan beskrivas på olika sätt, antingen genom att åsätta den ett monetärt värde eller ett poängvärde som motsvarar konsekvensens kritika- litet. Slutligen värderas risken till produkten av sannolikhet multiplicerat med konsekvens. I många riskvärderingar presenteras sannolikheter och konsekvenser i olika typer av matriser, exempelvs:



			Statistisk riskvärdering Vissa typer av risker kan värderas utifrån historiska data. Statistisk analys kan ge inköparen förväntade medelvärden, spridningar och prognoser. Några använda modeller är: • Glidande medelvärden • Viktade glidande medelvärden • Exponentiell utjämningsmetodik • Regression Några vanliga användningsområden i inköparens värld kan vara: • Prognosticerade valutakurser samt spridning • Prognosticerad påverkan av indexklausuler samt spridning • Utvärdering av spotköp versus terminsköp • Värdering av förväntad felfrekvens eller kassationsfrekvens Leverantörsbedömning och leverantörklassifikation Det är nästan regel att en leverantörsbedömning innehåller en stor andel risk- bedömningar. Detta har på många företag lett till att leverantörsrisken används som metod att klassiﬁcera leverantörer. Exempelvis är det inom läkemedel och medicinteknik vanligt att klassiﬁcera leverantörer efter risk för personskador, vilket beror på den stränga myndighetskontrollen. I andra branscher kan det iställer vara affärsrisker eller risk för leveransavbrott etc som styr klassiﬁka- tionen. Riskreducering och riskeliminering De allra ﬂesta inköpare väljer att att reducera risker i större eller mindre grad. Graden av riskbenägenhet varierar dock mycket mellan olika branscher, företag, produktområden och individer. Inköparen talar ofta om att sälja risker, där sälja innebär att någon annan övertar risken mot betalning. Risken kan säljas till bank, försäkringsbolag, leverantör eller vilken annan person som helst. Att sälja en risk är förknippat med en kostnad där riskens mottagare utöver sin kalkylerade kostnad vill göra en vinst, det kan med andra ord blir dyrt att sälja alla sina risker. Inköparen måste göra ett noggrant val av vilka risker som ska säljas och villka som ska behållas. En grundregel för inköparen brukar vara att behålla risker som kan bemästras, vid ett eventuellt utfall, medan svårbe- mästrade risker bör säljas. Ett annat kriterium är om det överhuvudtaget är möjligt att sälja en risk. Ett krav för säljbarhet är att risken är tydligt deﬁ- nierbar. Exempelvis kan det vara svårt att sälja risker härrörande ur sociala eller kulturella faktorer. En annan svårighet med riskförsäljning är att det kan vara svårt för mottagaren att bedömma sannolikheter, vilket ger eﬀekten att priset kan bli alltför högt. Det ﬁnns ett antal standardiserade metoder för riskreducering, dessa kan delas in i två huvudgrupper; 1. riskreducering som bygger på att en annan part övertar risker (s.k. riskförsäljning) och 2. riskledning, dvs att genom olika system och kontroller följa upp verksamheten: • Försäkringar • Borgensförbindelser (bankgarantier, moderbolagsgarantier etc) • Terminskontrakt, hedgingavtal • Remburser (L/C) • Depositionsavtal • Avtalsbestämmelser (i leverantörsavtalet) • Omkonstruktion (för tekniska risker) • Säkerhetssystem (för tekniska risker) • Säkerhetsinstruktioner (för tekniska risker) • Leveransbevakning, leveransledning • Kvalitetssystem • Kvalitetskontroller, besiktningar • Informationssystem