Logistik för inköpare

Många köp omfattar någon form av logistiskt upplägg, därför har logistiken alltid varit en central kunskap för inköparna. Nedan förklaras begrepp inom logistiken som ligger nära inköpsområdet. Begreppen är alfabetiskt sorterade:

Beställningspunktsystem

Ett system som initierar beställning när lagernivån nått ner till en bestämd nivå. Tidsintervallen kommer alltså att variera, medan kvantiteten oftast är fast vid varje beställningstillfälle. Ofta genererar lagerstyrningssystemet med automatik beställningstidpunkterna.

Fast orderkvantitet

Ett beställningssystem där orderkvantiteten är fast, medan beställningsintervallet får variera. Systemet tillämpas mest då orderkvantiteten bestäms av en viss ekonomisk lastvolym, exempelvis en pall, en tunna eller en lastbil. Det tillämpas också inom ramen för täcktidsplanering.

Försörjningsavtal

Avtal där leverantören, utöver förpliktelsen att leverera varor, även förpliktigar sig att tillse att se till att rätt mängd finns tillgänglig vid varje behovstidpunkt, utan att kunden behöver styra över leveranserna. Det finns stor likheter med leverantörsstyrda lager, men ett försörjningsåtagande är ofta betydligt större än ren lagerstyrning.

Groffs algoritm

En heuristisk metod för bestämning av partistorlek vid varierande efterfrågan. Likheter finns med de dynamiska metoderna Silver-Meal och Wagner Within. 

Konsumentstyrd effektivitet

En försörjningsstrategi använd främst inom dagligvarubranschen. Syftet är att eliminera ineffektivitet och icke värdehöjande kostnader så att konsumenterna får mer värde för pengarna.

Kundorderpunkt

Den tidpunkt i en leveranskedja då kunden tecknar bindande avtal. För en konsumentprodukt (ex. livsmedel, hemelektronik) ligger kundorderpunkten mycket sent; produkten är helt färdig vid köp. En specialbyggd produkt (ex. en byggnad, ett flygplan) har en mycket tidig kundorderpunkt, eftersom ingen vill påbörja arbete förrän order finns. Man brukar tala om följande huvudkategorier:

  • Konstruera och tillverka mot order (ETO, Engineer and make to order)
  • Tillverka mot order (MTO, Make to order)
  • Slutmontera mot order (ATO, Assemble to order)
  • Tillverka mot lagerbehov (MTS, Make to stock)
  • Tillverka och sänd till lager (MSS, Make and send to stock)

Leverantörsstyrt lager

Metoden är ett populärt sätt att förbättra logistiken mellan köpare och säljare. Denna bygger på att leverantören antingen via inloggning på ett externt nät får tillgång till lagerdata eller får fysisk tillgång till lagret för inventering. Den allra bästa lösningen är att företagen kommunicerar data via EDI, men en sådan lösning är ofta dyr att bygga och underhålla. Parterna avtalar sedan om att leverantören ska hålla ett visst lägsta och högsta saldo, med viss avtalad varseltid för saldoändringar samt taktändringar. Om beställaren hanterar inplockning på lagret är det lämpligt att avtala om en minsta partistorlek. Parterna brukar också avtala om hur ofta leverantören ska läsa av lagersaldon, prognoser mm. Leverantörens inloggningsbild på ett externt nät kan exempelvis se ut på följande sätt:

Art.nr Min saldo Max saldo Aktuellt saldo Förbrukning  senast 30dgr Prognos tre månader
123-456 150 2000 1439 1200 3000
789-012 200 5000 3565 2500 4000

Det går att kombinera VMI med konsignation, dvs att avtala om att beställaren endast behöver betala varorna när dessa tas ur lager.

Logistikspecifikation

En avtalsspecifikation där parterna reglerar de mellanhavanden som har bäring på materiallogistiken. Exempelvis reglerar man detaljer kring emballage, skeppning, avisering, riskövergång eller lagerstyrning. I försörjningsavtal och leverantörsstyrda lager spelar logistikspecifikationen en central roll.

Paretoprincipen

”I varje serie av element svarar alltid ett litet antal element för en stor del av effekten”. I praktiken används principen för att klassa in sortiment eller leverantörer, då kallas den även 80/20 regeln, dvs 20% av leverantörerna motsvarar 80% av inköpsvolymen, eller omvänt.

Periodbeställningssystem

Ett beställningssystem där beställningsperiodiciteten är enhetlig, men orderkvantiteten tillåts variera utefter historisk eller prognostiserad efterfrågan. Täcktidsplanering är en form av periodbeställning.

Produktstrukturlista, recept

För att kunna planera och optimera anskaffningen av produkter beskrivs sammansättningen av en slutprodukt i sina respektive underprodukter, exempelvis genom en trädstruktur. Andra presentationsformer är Gozintograf, tabulerad form eller matris, exempel:

-Slutprodukt 1

–Halvfabrikat 11

—Komponent 111

—Komponent 112

—Komponent 113

–Halvfabrikat 12

—Halvfabrikat 121

—-Komponent 1211

—-Komponent 1212

Silver Meal-metoden

Genom att jämföra inköpskostnaderna för olika beställningsintervall itererar metoden sig fram till en lägsta genomsnittskostnad. Metoden fastställer varierande beställningskvantiteter med varierande beställningsintervall. Resultatet genererar lägre kostnader än med Wilsonformeln, formeln tar också bättre hänsyn till varierande efterfrågan samt kvantitetsrabatter.

Supply Chain Management

Medan ‘supply management’ endast hanterar försörjningen av varor tar ‘supply chain management’ ett större grepp och inkluderar all inköp, logistik, beredning och tillverkning.

Säkerhetslager, buffertlager

De allra flesta materialplanerare ställs inför problemet att efterfrågan varierar, vilket innebär att lagret riskerar att ta slut mellan beställningstidpunkten och påfyllnadstidpunkten. Problematiken varierar i storlek beroende på ledtider, artikelns kritikalitet och typen av beställningssystem. Oavsett problemets storlek kommer materialplaneraren till slutsatsen att ett säkerhetslager behövs. Det finns flera metoder för bedömning av säkerhetslagrets storlek, varvid den vanligaste metoden bygger på att materialplaneraren gör en statistisk analys av spridningen i efterfrågan. Denna spridning definieras med begreppet standardavvikelse. Därefter bestämmer sig materialplaneraren för vilken servicenivå som är önskvärd. Servicenivån definieras som en procentsats som motsvarar sannolikheten att inte få brist under en påfyllnadscykel. Ur servicenivån kan säkerhetsfaktorn beräknas. Säkerhetslagrets storlek ges av summan av säkerhetsfaktorn gånger standardavvikelsen:

Säkerhetslager

Säkerhetsfaktorn (k) kan beräknas med funktionen Normsinv i MS Excel eller OpenOffice. Exempelvis: önskad servicenivå 95% => k = @normsinv(0,95) = 1,64.

Resultatet av modellen innebär i den ena ytterligheten med noll i säkerhetslager en risk att antingen i 50% av fallen få lagerbrist alternativt att ha en efterfrågan som aldrig varierar. Den andra ytterligheten, dvs att aldrig få brist innebär en säkerhetsfaktor på ca åtta, är spridningen i efterfrågan stor kan säkerhetslagret bli enormt stort. 

Wagner Within-metoden

Dynamisk metod som används för att beräkna såväl beställningsintervall som beställningskvantiteter när båda dessa tillåts variera. Metoden tar hänsyn till lagerkostnader, ordersärkostnader, varierande efterfrågan och kvantitetsrabatter. Resultatet blir vida överlägset resultatet från Silver-Meal eller Wilsonformeln, baksidan är att metoden är så beräkningstung att den endast kan utföras på dator.

Wilsonformeln, kvadratrotsformeln, Ekonomisk orderkvantitet

Vid egen lagerhållning av en produkt är det av stor vinning för köparen att räkna ut den ekonomiskt mest fördelaktiga mängden att beställa vid varje beställningstillfälle. För denna beräkning finns en klassisk formel, även kallad Wilsonformeln, EOQ-formeln, kvadratrotsformeln eller Camps’ formel, som numera är inbyggd i de flesta materialplaneringssystem:

EOK = √ ((2 · AKO · ÅF) / (IP · LK))

EOK = Ekonomisk orderkvantitet (enheter/ordertillfälle)

AKO = Anskaffningskostnad per order, sk ordersärkostnad (SEK)

ÅF = Årlig förbrukning (enheter/år)

IP = Inköpspris (SEK/enhet)

LK = Lagerräntan i procent av inköpspriset (%)

√ = Kvadratroten ur

Resultatet blir en fast beställningskvantitet, därefter får beställningsintervallet variera. Beställningsintervallet ges av förbrukningen dividerat med EOK.

Metoden tar dåligt hänsyn till kvantitetsrabatter och är oflexibel, den vinner dock terräng på grund av sin enkelhet att beräkna.

En typisk intern anskaffningskostnad ligger i tillverkande industri mellan 500 och 2000 kronor per order. Lager och hanteringskostnad brukar enligt tumregler ligga på 15-20% + aktuell internränta, dvs för de flesta tillverkande företag ligger LK på c:a 20-30% av inköpspriset, men ett grossistföretag ligger som regel lägre än detta. Det är omtvistat huruvida själva lagerlokalkostnaden ska räknas med i lagerräntan, därför används båda räknemetoderna.

Läs mer om beställning


Läs mer om logistik


Dela med dig:
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter
  • email
Skriv ut: Skriv ut:  
  • Ladda ner White paper

  • Verktyg för spendanalys

    Vill Du få kontroll över din inköpsvolym? Behöver Du ett verktyg för spendanalys?
    Spendency