Avtalsterminologi

Acceptfrist

Den tid som en anbudsgivare, såväl köpare som säljare, är bunden av sitt anbud. Om motparten accepterar anbudet inom acceptfristen har ett bindande avtal kommit till stånd.

 

Anbud

Läs offert.

 

Avsiktsförklaring

När två parter går in i slutförhandling om ett kontrakt kan de utfärda en avsiktsförklaring för att skapa arbetsro och ramar för de kommande förhandlingar. Avsiktsförklaringen förenas som regel med en mängd villkor för att parterna skall kunna dra sig ur om inte en överenskommelse nås. En avsiktsförklaring är långt ifrån ett slutligt kontrakt men betraktas av många som en milstolpe. Vissa avsiktsförklaringar är så långt komna att de betecknas som så kallade intentionsavtal. Avsiktsförklaring ska inte förväxlas med ett avtal för start av tidiga avtalsaktiviteter (ESA, Early Start Agreement), som kan ingås när avtalsförhandlingarna är slutförda och man inväntar godkännande från högre instans (bolagsstyrelse eller myndighet).

 

Avsägelseklausul

Kontraktsparagraf där någon part avsäger sig en laglig rättighet.

 

Avtal

Två eller flera parter enas om en överenskommelse som förpliktigar parterna att utföra olika skyldigheter mot varandra. Skyldigheterna kan vara tjänster, betalning, överlämnande av varor, nyttjande av egendom eller rättigheter mm. Avtalet kan ingås muntligt, genom korrespondens eller genom upprättande av ett gemensamt kontrakt.

 

Avtalsoption

En avtalsoption är en rättighet för köparen att utöka kontraktet i tid eller omfattning, utan att det finns någon skyldighet för köparen. Avtalsoptioner är vanligt förekommande när köparen vid avtalets ingående är osäker på vilken omfattning som ska köpas, avtalsoptionerna kan då vara ett knep att komma i mål med kontraktet. En avtalsoption är väsentligt förmånligare för köparen än en hantering via ändrings- och tilläggsarbeten. Det som är väsentligt när en option formuleras är förstås omfattning, men än så viktigt är även att definiera bivillkor. Exempel på bivillkor kan vara senaste tidpunkt för avrop av optionen, leveranstid för optionen eller påverkan på andra delar av grundleveransen. I vissa upphandlingar förekommer så kallade anbudsoptioner. En anbudsoption brukar dock vara av den karaktären att den endast kan beställas vid avtalets ingående.

 

Back-to-back kontrakt

Så kallat ‘transparent kontrakt’, vilket innebär att en köpare och en säljare (mellanpart) ingått ett så kallat huvudkontrakt, därefter ingår mellanparten ett kontrakt med en underleverantör och överför huvudkontraktets alla bestämmelser på underleverantören med avseende på underleverantörens arbetsomfattning. Detta är en mycket vanlig kontraktsform i byggbranschen och förekommer nästan alltid i konsortieavtal. Ofta kombineras back-to-back med så kallade if-and-when-betalningar, dvs leverantören får endast betalt när mellanparten får betalt av köparen. Finns även andra mer eller mindre sofistikerade transparenta avtalsförhållanden.

 

Barteravtal

En form av bytesavtal där köpare och säljare byter varor och tjänster med varandra. Vitsen med barteravtal är som regel att parterna skall utnyttja sina produktionsvolymer bättre och kanske lyckas avsätta produktionskapacitet som kanske är svårsåld. Exempelvis kan en radiokanal byta reklamtid på dåliga tider mot gratis telefoni nattetid. Momsskyldigheten i Sverige gör dock att parterna ändå måste utväxla fakturor.

 

Befintligt skick

Detta är en allmän friskrivning som en del säljare använder vid försäljning av begagnade varor eller varor som ska användas för annat än vad de är avsedda för. Friskrivningen är inte på något sätt vattentät, i köplagen 19 §  finns tre möjligheter för köparen att betrakta leveransen som felaktig, trots friskrivningen.

 

Befrielsegrunder

Läs fullgörelsehinder.

 

Beställning

Då parterna väljer att ingå avtal genom korrespondens utgörs avtalet av ett anbud och en accept, accepten brukar då kallas beställning. I realiteten innebär detta som regel mer korrespondens; offertförfrågan, offert, beställning och beställningserkännande, men i många fall ännu mycket mer.

 

Defekt vid ankomst

Begrepp som används vid reklamationer och betyder att produkten inte fungerade vid mottagandet. Då produkten är felaktig vid ankomst brukar det inte föreligga samma diskussion om felaktigt handhavande eller förvaring som förekommer i andra fall. Vissa avtal reglerar en särskild reklamationsfrist då produkten var felaktig vid ankomst.

 

Definitioner

För ett kontrakts rätta tolkning brukar många kontrakt inledas med en lista över definitioner. Definitionerna brukar ofta spela en mycket central roll i kontraktet. En del kontrakt refererar till en etablerad definitionsnorm, så är fallet i exempelvis FIDIC eller TNC99.

 

Deklaratorisk, dispositiv

Lagregel som kan avtalas bort.

 

Depositionsavtal

En form av avtal som innebär att en säljare deponerar källkod, beräkningar eller annan dokumentation kring en produkt hos en tredje part, oftast handelskammaren. Om något av de fall som villkoras i avtalet inträffar lämnas dokumenten ut till köparen. Exempelvis kan ett sådant villkor vara säljarens konkurs. Depositionsavtal har som regel någon slags årsavgift för hanteringen. Svenska handelskammaren ger ut det så kallade ESCROW-avtalet. Många upphandlare fastställer en policy när deposition ska nyttjas, det vanliga är att nyttja deposition på programvara som ingår i företagets slutprodukt, medan hjälpmedel typ Word, Excel, bokföringsprogram, affärssystem, ritprogram etc nästan aldrig blir föremål för deposition.

 

Enhetstaxa, enhetspris

Ett enhetligt pris som inte låter sig påverkas av kalender, klocka, index eller marknadspris. Vanligt är det att använda enhetstaxa för tjänster som mäts i tid, exempelvis pris per timme eller pris per kilowattimme. Som regel brukar det bli dyrare för en köpare att avtala om enhetstaxa därför att säljaren måste lägga in extra säkerhetsmarginal i det fall tjänster beställs när priset är högre.

 

Enuntiation

Uppgifter som lämnas under en avtalsförhandling utan garanti för uppgiftens riktighet.

 

Exklusivitetsavtal, ensamrättsavtal

Avtal där någon eller alla parter i ett avtalsförhållande avtalar om att handla exklusivt med den andra parten med avseende på någon eller alla produkter. Exklusivitet är mycket vanligt när en beställare uppdrager till en säljare att utveckla eller utforma en produkt och sedan tillverka denna, exklusiviteten är då som regel ensidig, dvs säljaren får enbart sälja produkten till sin uppdragsgivare. I OEM-avtal är exklusivitet vanligt, eftersom köparen vill försäkra sig ensamrätt. En annan form av exklusivitet är anbudsprojekt i samarbete, ibland utformade som konsortialavtal eller joint-venture. I ett anbudssamarbete kan parterna förbinda sig om en ömsesidig exklusivitet, dvs om huvudparten vinner anbudstävlingen så kommer underentreprenören att få sin kontraktsandel. Fördelen med ett sådant samarbete är att köparen vet att säljaren inte offererar till konkurrenterna, detsamma för säljaren, dvs arbetsbördan för parterna blir på det sättet mindre. Tyvärr uppvägs detta av det faktum att parterna oftast försöker kapa åt sig så stora vinstandelar som möjligt, resultatet blir att parterna måste kontrollräkna sina motparters kalkyler, dvs dubbelt eller trippelt arbete, beroende på antal parter. Erfarenheterna av denna typ av exklusivitet är som regel dåliga, de flesta väljer därför att undvika exklusivitet i anbudsprojekt, det är endast då omfattningen är lätt att definiera såsom en specifik maskin eller utrustning som exklusivitet kan fungera bra. Är omfattningen en komplex entreprenad är modellen inte att rekommendera. Exklusivitetsavtal kan inskränkas av konkurrenslagstiftning. En person med ensamrätt kallas ofta ensamagent, generalagent eller generalrepresentant.

 

Firmateckningsrätt

I avtalssammanhang innebär firmateckningsrätten en rätt att avge anbud och accept eller med andra ord att ingå avtal. I ett företag är det styrelsen som beslutar om vem som ytterst har firmateckningsrätten, i de flesta fall är detta VD. VD delegerar i sin tur ner firmateckningsrätten i mindre delar genom att sätta beloppsgränser. Exempelvis kan en divisionschef få rätt att teckna avtal upp till 25 MSEK, en inköpschef 10 MSEK och en inköpare 1 MSEK. Inköparens firmateckningsrätt brukar dessutom vara villkorad att vissa andra formella krav är uppfyllda. Exempelvis kan det finnas krav på inköpsanmodan eller samråd för att inköparen ska få rätt att nyttja sin firmateckningsrätt.

 

Fixavtal

Ett avtal där köparen förhandlat till sig att leveranstiden noggrant skall respekteras om den inte respekteras har köparen full rätt att häva avtalet utan kostnad även om förseningen skulle vara liten.

 

Friskrivningsklausul

Innebär att säljaren friskriver från någon form av fel eller risk. Vanlig friskrivning vid köp av begagnat gods är s.k. “befintligt skick” eller ännu starkare “av köparen vid köpet besiktigat och godkänt skick”. Vid köp av fastigheter är det vanligt att säljaren friskriver sig från dolda fel mm. Det måste dock påpekas att friskrivningsklausuler  ofta inskränks av lagstiftning, det finns många rättsfall där rätten bortsett från ordalydelsen “befintligt skick”. Om säljaren anar att ett objekt kan vara behäftat med ett visst fel så är det bästa att skriva exempelvis “säljaren har informerat köparen om att bromsarna är i dåligt skick och kan vara behäftade med fel, köparen har godkänt detta skick”. Med andra ord, än mer tydlig friskrivningen är, än svårare blir det att få den upphävd.

 

Fullgörelsehinder

Laga hinder, giltigt förfall: Både avtalslagen och de flesta standardavtal nämner omständigheter som utgör befrielsegrunder från att fullgöra avtalet inom utsatt tid. Som regel kan dessa befrielsegrunder endast ge rätt till tidsförlängning eller i extrema fall möjlighet till kontraktshävning (exempelvis efter 6 månader i NL92), sällan finns det formuleringar som ger ekonomisk kompensation, sådana brukar formuleras under rubrik “Hardship”. Force Majeure förekommer under skilda rubriker: ABT94, AB92: Kap 4§3 Hinder och förlängning ;  i nautiska sammanhang Perils of the Sea.

 

Fullmakt

Begrepp som innebär att en person är behörig att göra en viss rättshandling. En fullmakt kan vara skriftlig eller muntlig, men den kan också vara av typen ställningsfullmakt.

 

Förlikningsavtal

Tvister, stora som små, uppkommer inom ramen för många avtal. Merparten av dessa tvister löses genom förhandling parterna emellan. Resultatet av förhandlingen innebär ofta att en part ska utge pengar till den andra, men ibland kan de även innebära förändringar i leveransen. Överenskommelsen dokumenteras i ett förlikningsavtal. Genom att teckna ett förlikningsavtal stängs tvisten så att den inte kan framföras igen. Om en part bara lättvindindigt skulle släppa iväg en betalning, utan att det finns en förlikning, så löper denna part risk att tvisten kommer upp på nytt, med mer krav från motparten. Mindre förlikningar kan lösas genom ett förhandlingsprotokoll, för större förlikningar tecknas helst ett mer formellt avtal.

 

Förtida uppsägning

I en del avtal vill köparen ha rättighet att när som helst säga upp avtalet utan att det är villkorat till någon särskild händelse. I avtal där leverantörens åtagande är stort kan det visa sig svårt att driva igenom en sådan klausul, ofta leder diskussionen fram till en överenskommelse om någon slags kompensation för leverantören vid händelse av förtida uppsägning. De vanligaste ordalydelserna brukar referera till upparbetade verifierade kostnader plus ett procentuellt vinstpåslag. En annan variant är att parterna avtalar om en slags upparbetningskurva:

 

God tro

Se ond tro.

 

Hardship-klausul

En avtalsklausul som exempelvis stipulerar följande:

“Skulle händelser, som inte kunnat förutsägas av parterna, förändra den fundamentala balansen i kontraktet, och därmed skapa en överdriven börda på en av parterna för fullgörandet av dennas kontraktuella skyldigheter, kan den parten vidtaga följande:

Parten skall göra en begäran om jämkning inom en rimlig tid från den tidpunkt som händelsen kommer till kännedom samt dess ekonomiska konsekvenser. Begäran ska innehålla de grunder som den utgår ifrån.

Parterna skall sedan överlägga med varann med utgångspunkten att jämka kontraktet på ett skäligt sätt, med avsikten att ingen part skall lida överdriven skada.

Begäran om jämkning som sådan senarelägger inte genomförandet av kontraktet.”

Hardshipklausuler är mycket ovanliga, men de kan förekomma i avtal där leverantören måste ta extremt stora risker, exempelvis byggprojekt i krigshärjade områden.

 

Hävningsklausul

Det är vanligt att såväl köpare som säljare vill ha rätt att häva ett avtal vid speciella omständigheter, för vilket en hävningsklausul används. Den absolut vanligaste anledningen är att motparten är på obestånd. En köpare vill ofta ha hävningsrätt i det fall säljaren får svårigheter att fullgöra sitt åtagande. En annan anledning kan vara det fall leverantören misslyckas med att teckna kollektivavtal.

 

Indemnitetsklausul

Friskrivningsklausul

 

Indexklausul

Prisklausul som justerar ett avtal pris efter ett givet index exempelvis ett råvaruindex eller ett inflationsindex. Indexklausul är mycket vanligt i långtidsavtal som löper mer än ett år eller i avtal med stort innehåll av en marknadsnoterad råvara.

 

Indispositiv

Tvingande lagregel

 

In dubio contra stipulatorem

Se oklarhetsregeln.

 

Integrationsklausul

Kontraktstext som innebär att korrespondens och annan kommunikation före avtalsslutet ersätts av det slutliga kontraktet.

 

Intentionsavtal

Se term avsiktsförklaring.

 

Kaskadviten

Vid vissa typer av serieproduktioner kan det finnas flaskhalsar i produktionen som medför dominoeffekter i förseningarna. Vissa leverantörer vill då friskriva sig från det så kallade kaskadvitet som då uppstår. I vissa fall kan en sådan friskrivning vara befogad, men i de flesta fall inte.

 

Klausul för direkt skadelidande

I många köpeavtal är det vanligt att avtala om att leverantören ska hålla ett minimum av försäkringar. I en del avtal tilläggs att eventuella utbetalningar från försäkringsbolaget ska gå direkt till den skadelidande parten, dvs inte via den part som tecknat försäkringen. Denna typ av klausul är mycket vanlig inom sjöfrakt, men förekommer även i andra avtal, exempelvis entreprenadavtal. Exempel:

“Leverantören är skyldig att vidmakthålla en ansvars- och egendomsförsäkring…. Försäkringsbolaget skall utbetala ersättning direkt till den skadelidande parten…”

 

Kolliderande avtalsförhållanden

Parter ingår avtal genom korrespondens där avtalsvillkoren strider emot varandra.

 

Konsortieavtal

Tre eller fler parter ingår ett avtal om en större leverans. I konsortiet kan det finnas både fler beställare såväl som fler leverantörer, men endast en beställare respektive leverantör utses att föra parternas talan, men i det fall någon part kommer på obestånd så måste de andra ikläda sig hans skyldigheter.

Det vanligaste är ett öppet konsortium (även kallat externt), där alla parter är namngivna, som regel är det en köpare och flera leverantörer som ska utföra olika delar av arbetet. Konsortieledaren samordnar arbetena, men alla parter kan ha kundkontakt. Leverantörernas ansvar gentemot kunden är solidariskt.

En annan form är ett slutet konsortium (även kallat internt eller tyst), i ett sådant nämns endast en köpare och en säljare, men internt har sedan parterna utformat konsortieavtal som inte är synliga för motparten. Här frontar endast konsortieledaren mot kund. Vissa konsortialavtal konstrueras genom att exempelvis de säljande parterna bildar ett gemensamtägt handelsbolag.

 

Konkludent handlande

En part kan genom sina handlingar bli bunden av ett avtal. Exempelvis ingås ett avtal då någon parkerar på en avgiftsbelagd P-plats, genom det enkla faktum att denna ställer upp sin bil där. Ett vanligt exempel är att en köpare tar emot gods, genom att ta emot gods kan detta tolkas som att ett avtal ingåtts, trots att det kanske inte finns något skriftligt avtal bakom. Det är därför mycket viktigt att kontrollera att allt gods som emottages verkligen är beställt innan fraktsedeln signeras.

 

Konsensualavtal

Sådana avtal som inte fordrar någon viss form eller uttryck för att bli bindande. Konsensualavtal kan vara muntliga eller skriftliga, avse löst gods eller tjänster.

 

Kontrahera

Sluta avtal. Kontrahent är en avtalsslutande part.

 

Kontrakt

Skriftligt avtal.

 

Kontraktsintresset

Termen används vid bestämning av skadestånd vid parts kontraktsbrott. Kontraktsintresset kan vara negativt eller positivt. Vid ersättning av negativt kontraktsintresse ersätts endast partens direkta förlust, dvs parten skall försättas i det läge som hade varit om avtalet inte hade ingåtts. Det positiva kontraktsintresset omfattar det negativa kontraktsintresset plus den vinst som skulle gjorts om avtalet fullföljts, dvs parten ska försättas i samma läge som hade gällt om avtalet fullgjorts.

 

Kontraktsprincipen

Grundläggande rättsprincip i anglosaxisk och fransk avtalsrätt, denna princip innebär att en anbudsgivare endast blir bunden av sitt anbud i det ögonblick då det accepteras av motparten. Detta innebär att anbud kan återtas så länge som de inte är antagna av motparten. I förlängningen innebär detta att i fall då parterna skall komma överens om komplexa avtal, så blir de tvungna att upprätta ett gemensamt kontrakt, där parterna är överens om allting, eftersom alla orena accepter skulle kunna uppfattas som avslag, vilket kan leda till oändlig korrespondens, därav namnet kontraktsprincipen. Det går att avtala bort kontraktsprincipen, vilket är vanligt då en större aktör är beroende av olika anbud i ett större projekt. I större sammanhang skrivs ett anbudsavtal som reglerar en mängd saker, bland annat avtalas rätten att återta anbud bort. I Sverige gäller löftesprincipen för avtal där båda avtalsparterna är svenska, såvida inget annat avtalas.

 

Kontraktstart, Avrop om kontraktstart (NTP)

I stora kontrakt är det vanligt att villkora kontraktets ikraftträdande, vanliga villkor kan vara beviljande av lån, bygg- eller miljötillstånd. En form av villkor är att avtala om att kontraktsarbetet startar då beställaren meddelar säljaren om kontraktstart (NTP). Om inget NTP ges ska då köparen inte ha någon skyldighet att betala säljaren. (NTP, Notice to Proceed, NTP).

 

Letter of Intent (LoI)

Se avsiktsförklaring.

 

Leveransböter

Prisavdrag som kan göras i det fall säljaren levererar godset för sent. Prisavdraget kan göras oavsett köparen led skada eller inte. Anglosaxisk lagstiftning medger inte bruket av leveransböter, därför väljer standardvillkor som exempelvis ECE188 att använda formuleringen ‘reduction of price’. Märk skillnaden mot leveransviten som beror av om köparen lidit skada.

 

Leveransomfattning

Det avsnitt i ett kontrakt som beskriver leveransens omfattning, dvs mängd, kvalitet, leveransgränser mm. Det är av högsta vikt att detta avsnitt är mycket välformulerat och väldefinierat. I vissa kontrakt hänvisas till ett huvudkontrakt, det är då av yttersta vikt att kontraktets omfattning är synnerligen väldefinierad. Det har visat sig att de flesta skiljedomar berör frågor kring leveransomfattning och i synnerhet leveransgränser. I leveransomfattningen skiljs på själva kontraktsarbetet, dvs de permanenta delarna å ena sidan, samt de temporära arbetena, dvs kringarbeten som behövs för att färdigställa kontraktsarbetet. I de temporära arbetena kan även ingå arbeten åt sidoentreprenörer.

 

Leveransvite

En form av reglerat skadestånd för det fall leverantören försenat leveransen så att köparen lidit skada. Enligt köplagen (27 §) har en köpare rätt till skadestånd då han lidit skada på grund av säljarens försening. Eftersom det kan vara svårt att fastställa exakt hur stor skada köparen lidit är det som regel enklare att fastställa en procentsats per tidsenhet av försening. För säljaren har det den ‘stora’ fördelen att det begränsar skadeståndet avsevärt, för köparen är fördelen att det förenklar en förhandlingslösning i stället för en segdragen domstolsprocess. På engelska används ofta förkortningen ‘LD’ (Liquidated damages).

 

Löftesprincipen

Grundläggande rättsprincip i bland annat svensk och tysk avtalsrätt. Denna princip innebär att en avtalspart förblir bunden av sitt anbud inom en given tid, den så kallade acceptfristen eller till dess anbudet avslås, exempelvis genom en oren accept. Detta innebär att det blir enklare att komma fram till ett avtal genom korrespondens, samtidigt finns det ingen risk i större anbudsprojekt att en underentreprenör drar sig ur. Det är mer för säljaren som det finns nackdelar, eftersom säljaren inte riktigt vet hur mycket jobb som kommer in och därmed inte kan dra sig ur ett jobb, detta får i gengäld konsekvensen att en aktör måste ge ett högre pris, eftersom denna garderar sig genom att kunna ‘outsourca’ vissa arbeten om beläggningen blir för hög. När det närmar sig kontraktsskrivning priset sänkas om beläggningen är låg. Resultatet av detta är att en köpare sällan vill utlova exklusivitet till en underentreprenör i ett anbudsskede, eftersom priser är mycket högre i ett anbudsskede. I bl.a. anglosaxisk rätt gäller istället den så kallade kontraktsprincipen.

 

Minimiregeln

Innebär att för otydliga avtalsvillkor så väljs för den förpliktigande parten den minst betungande tolkningen. Den här regeln är omtvistad i svensk rättspraxis.

 

Nyttjanderätt

Term som anger att innehavaren får bruka objektet som avses. Exempelvis vid uthyrning får köparen nyttjanderätt, men inte äganderätt. I entreprenader kan köparen få nyttjanderätt för delar som inte här helt färdigställda.

 

Offert

Leverantörens svar på en kunds förfrågan om pris. Offerten betraktas enligt avtalslagen som ett anbud.

 

Oklarhetsregeln

Regel för avtalstolkning som innebär att ett otydligt villkor i ett skriftligt avtal tolkas till nackdel för part som avfattat villkoret. Tillämpas ofta på avtalstexter som är oklara eller tvetydiga. Denna regel benämns ibland ‘Contra proferentum’, ‘In dubio contra stipulatorem’ eller ‘Interpretato contra stipulatorem’.

 

Ond tro (lat. Mala fide)

I det fall en part insett eller borde ha insett att en motpart inte var behörig eller på annat sätt inte hade rättighet att ingå ett avtal eller överlåta egendom anses denna part vara i ond tro. Överlåtelsen eller avtalet kan i viss utsträckning hävas om någon part varit i ond tro. Jämför god tro.

 

Optionsavtal

Ett avtal där beställaren utöver en viss grundkvantitet har rätt att till ett visst pris beställa ytterligare en viss kvantitet. Märk skillnaden mot avropsavtal där mängder inte brukar vara lika tydligt stipulerade. Optionsavtal används mer där beställaren har mer exakta behov, men ändå viss beslutsvånda om hur mycket som skall beställas. Avropsavtalen använd mer för mängdvaror.

 

Orderbekräftelse

Dokument som bekräftar beställarens order. I princip är den inte nödvändig om ett avtal redan kommit till stånd, men det är ändå praxis att en säljaren lämnar en sådan bekräftelse för att bekräfta exempelvis vissa detaljer om tid och plats för leveransen.

 

Parafera

Ordet har lite olika betydelser, men den vanligaste innebörden är att varje sida i ett kontrakt signeras med en liten signatur (initialer), vilket innebär att den signerande parten tagit del av sidans innehåll. I större organisationer där olika discipliner utarbetar olika bilagor i ett kontrakt brukar det vara så att varje disciplin paraferar sin del, sedan undertecknar firmatecknaren hela kontraktet. I en del sammanhang används istället ordet ‘paginera’, som har samma innebörd. I större avtal där många olika personer paraferat olika delar lägger ofta inköparen med en paraferingslista där det framgår vem som paraferat vilken del.

 

Parol evidence rule

Regel i amerikansk avtalstolkning som innebär att innehållet i ett avtal inte får motbevisas av vad som före eller under avtalsslutande sagts muntligen. Denna regel gäller ingalunda enligt svensk rätt, såvida inte parterna avtalar om detta.

 

Partiariskt avtal

Ett avtal där betalningen för utfört arbete eller annan prestation är bestämt till andel i vinst.

 

Portalparagraf,  portalbestämmelse

En inledande och vägledande bestämmelse i ett kontrakt som visar hur kontraktet skall tolkas. Bestämmelsen brukar rubriceras ‘Bakgrund’ på engelska ‘Whereas’, ‘Recitals’ eller ‘Preamble’. Exempelvis kan portalbestämmelsen innhehålla en beskrivning av sammanhanget, syftet med produkterna eller vad som föregått avtalet.

 

Preskriptionstid

I många avtal avtalar parterna om en preskriptionstid för fordringar. Om ingen preskriptionstid avtalats kan denna enligt svensk lag vara så lång som tio år. Vanligt är att avtala om en preskriptionstid på ett till två år. I en del fall avtalar parterna om att vid leveranstidens slut göra en slutlig reglering, därefter kan inga fler krav framställas.

 

Presumtion

Genom att ett visst faktum föreligger så anses det bevisa ett annat faktum, om inte motsatsen kan motbevisas av motparten. Exempelvis kan avtalas om att en leverantör tar ansvar för fel genom en s.k. garantiutfästelse. Genom presumtion anses då fel som uppkommit inom garantitiden vara ursprungliga tills leverantören kunnat bevisa motsatsen.

 

Prompt leverans

Innebär att leverans skall ske omgående eller inom visskortare tid. I allmänhet brukar prompt leverans innebära tre veckors leveranstid, men det kan variera beroende på sedvänja.

 

Ramavtal

Det är vanligt att avtalsförhandlingar med en leverantör görs etappvis, där flera avtal skrivs med avseende på olika aspekter. Exempelvis kan det börja med ett sekretessavtal, därefter skrivs ett kvalitetsavtal, vidare kanske leverans- och prisavtal och till sist kanske ett serviceavtal. Avtalen knyts sedan ihop i ett ramavtal som reglerar i vilken ordning avtalen skall gälla, vad som händer om något av avtalen sägs upp, förtydligande av eventuella oklarheter och motsägelser eller annat som kan vara av vikt för avtalens tolkning och hantering.

 

Ratihabition

Godkännande av rättshandling, exempelvis ett köp för att rättshandlingen ska bli giltig. Exempelvis kan en person godkänna ett köp som en annan person utan fullmakt har gjort. Ratihabition kan antingen ske skriftligt eller stillatigande och konkludent handlande.

 

Reklamationsfrist

Tid inom vilket ett fel måste reklameras för att kunna göras gällande. De flesta avtal brukar reglera flera reklamationsfrister, de vanligaste är tidsfristen från det att varan eller tjänsten levererades, den andra tidsfristen brukar vara tiden från det att felet upptäcktes. Det kan även finnas extra tidsfrister från det att ett fel korrigerats.

 

Restitution

Återgivande, återställande, återbetalning eller återinsättande av rättigheter. Vanligt är tullrestitution eller momsrestitution, dvs återbetalning av tull och moms.

 

‘Severability’ klausul

Kontraktsparagraf som stipulerar att i det fall någon paragraf skulle visa sig ogiltig så skall detta inte ogiltigförklara hela avtalet. Kallas ibland ‘Strikt tolkning’ eller ‘Bestämmelses ogiltighet’.

 

Strikt ansvar

Ansvar utan egen skuld.

 

Synallagmatiskt avtal

Avtal som är ömsesidigt förpliktigande.

 

Transparent kontrakt

Läs back-to-back-kontrakt

 

Tredjemansavtal

Ett avtal mellan två parter som ger en tredje part rätt (med eventuell samtidig förpliktelse) att nyttja ett avtal. Exempel kan ett större företag teckna ett generiskt leveransavtal med en leverantör. I detta avtal kan andra parter, exempelvis dotterbolag eller franchisetagare, få rätt att avropa leveranser enligt de priser som anges i ramavtalet.

 

Tyst accept

Ett avtal kan ingås genom att den ena parten förhåller sig tyst. I det vanligaste fallet har en säljare ställt ut ett anbud, köparen orderbekräftar men med något tillägg (dvs oren accept), därefter förhåller sig säljaren tyst och på så sätt har avtal ingåtts. Tyst accept regleras i avtalslagen (AvtL 6 § 2 st.).

 

Uppsägning 

Vissa långtidsavtal måste sägas upp för att sluta gälla. Oftast avtalar parterna om en minsta uppsägningstid, med vilka tidsmellanrum uppsägning får ske samt händelser som får ‘trigga’ en uppsägning.

 

Usans

Sedvänja

 

Valutaklausul

Leverantörer vill ofta försäkra sig om att inte göra förlust i det fall valutakursen svänger mycket. Därför är det vanligt att det i offerter står att priset är giltigt vid en viss valutakurs, om kursen svänger mer än X% så skall priset justeras motsvarande. Det kan upplevas besvärande för en köpare med valutaklausuler, men som regel blir ett valutareglerat pris billigare en ett fast pris oavsett växelkurser. Om beställaren vet att han kommer att köpa en viss volym under året är det bättre att valutasäkra köpen. På motsvarande sätt valutasäkrar sig många grossister i detaljhandeln.

 

Vidimera

Bestyrka riktigheten i något, bevittna.

 

Zug um Zug (ty.)

Ett avtal fullgörs ‘Zug um Zug’ innebär att parternas prestationers byts mot varandra samtidigt. Exempelvis varor lämnas mot pengar.

 

Återkallande av anbud

Då ett anbud inte har en angiven giltighetstid kan det återkallas. I anglosaxisk rätt är det helt tillåtet att återkalla ett anbud, detta försvårar affärer. I svensk rätt kan ett anbud som inte hunnit fram återkallas, exempelvis kan anbud som gått i brev återkallas med fax eller e-post.

 

Äganderätt

Ibland är det viktigt att reglera hur äganderätten till en vara eller ett arbete skall övergå, speciellt i fall då det befaras att den ena parten riskerar att komma på obestånd. Vanligt är att låta äganderätten övergå vid betalning, överlämnande av godset, färdigställande av arbetet eller vid övertagande.

Läs mer om avtal


Läs mer om terminologi


Dela med dig:
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter
  • email
Skriv ut: Skriv ut:  
  • Ladda ner White paper

  • Verktyg för spendanalys

    Vill Du få kontroll över din inköpsvolym? Behöver Du ett verktyg för spendanalys?
    Spendency