| Blogginlägg

Vem fattar bästa inköpsbesluten – gruppen eller individen?

I dessa tider av kategoristyrt inköp kan man bli vimmelkantig av alla olika inköpsteam. Det ska vara tvärfunktionellt på både bredden och höjden. Inköpsbesluten ska fattas i grupp, genom så kallade konsensusbeslut. Ett tänk som passar i Sverige, där vi vill vara så demokratiska och ska vara alla till lags. Men är det säkert att det alltid leder till de bästa inköpsbesluten?

Fler individer tänker bättre än en. Deras samlade erfarenhet och kunskap är större än den enskilde individens. De har också fler ögon och öron som kan ägna tid åt att samla fakta och studera beslutsunderlag för att vrida och vända på det – lyfta på varenda sten. Genom en öppen och kritisk diskussion kan de slutligen komma fram till vad som faktiskt skulle vara det bästa beslutet.

I realiteten är det många som kommer till gruppen med sin egen agenda som ska trumfas igenom. Den kritiska diskussionen blir en kohandel, en förhandling och ett kompromissande, där den starke vinner. Hastigheten på det gemensamma tänkandet sätts av den som tänker långsamt. Risk finns att hela situationen förstör det kreativa tänkandet och försätter gruppen i långbänk, där diskussionen snarare handlar om hur man fattar beslut än beslutet i sig. Eller så uppehåller man sig vid cykelställsfrågorna, som alla ju förstår sig på. I vissa grupper blir sammanhållningen det viktiga och det övertrumfar all kritisk diskussion. Beslutet blir ad hoc.

Är det bättre att låta en ensamvarg fatta inköpsbesluten över huvudet på alla andra? Det går ju snabbt och kräver inga resurser. Har individen bara hyfsat med erfarenhet kan det ju inte bli så fel. Nja, det kanske kan gå, men en sak är säker – oavsett hur bra beslutet blir så kommer det att röna svidande kritik. Förankringen i de breda lagren är obefintlig, och alla kommer att kunna hitta något att racka ner på. Bättre kommer det förstås att gå om beslutsfattaren konsulterar de olika intressenterna, och förankrar. Försöker sätta sig in i deras situation helt enkelt.

Det goda valet står i slutändan mellan att välja den individuella beslutsfattaren som trivs i flocken eller flocken som trivs med att nå bra beslut. Ett val som kan komma att bli olika från beslut till beslut och från individ till flock.

Närbild på en hand som håller i en penna och pekar på en matris på en vit whiteboard tavla.

Hypotesdrivet arbetssätt – resultat med effektivitet

| Artikel

Förändringsarbete behöver inte betyda tidsödande och långdragna utredningar per automatik. Det går att arbeta effektivt utan att ge avkall på ett faktabaserat förhållningssätt. Ett hypotesdrivet arbetssätt hjälper oss att lägga tid på rätt saker genom att stegvis smalna av omfattningen med hjälp av prioritering. På ett effektivt sätt ger det oss underlag för beslut och aktiviteter som skapar relevanta resultat.

EFFSO Tools artikel

Förutsägbar irrationalitet – hur det påverkar inköpen

| Blogginlägg

Vi inköpare vill vara hundra procent rationella. Inköpsbesluten fattas på så logiska och förnuftiga grunder som det bara är möjligt. Vissa inköpare går till och med så långt att de i sina upphandlingar kommunicerar sina rationaler, dvs hur anbud ska utvärderas och hur avtal ska tilldelas. Irrationalitet är därför inte något som man skulle behöva…