I vintras belyste bloggen några av inköparens minnesramsor. En akronym som uteblev var AQSCI. Kanske berodde det på att den inte trängt in i språkbruket bland Sveriges inköpare. Internationellt är den däremot vida känd och använd. Var och varannan inköpare och inköpsorganisation verkar följa AQSCI. Så vad är det?
Ytterst utgör AQSCI de fem grundelementen som bildar ramverket för företagets inköpsstrategier. De ställer upp affärskrav för vad som ska köpas, hur och av vem. Kraven formas utifrån företagets affärsstrategier och övriga kommersiella behov. De är även rangordnade och bildar en slags behovshierarki. Därför kallas modellen ibland AQSCI-pyramiden.
De fem kravområdena är i korthet:
A. Leveranssäkring (Assurance) handlar om att ställa upp krav som säkerställer att varor och tjänster verkligen blir levererade. Det kan handla om krav på leverantörer eller vilka risker man är beredd att ta. Det vill säga faktorer som påverkar tillgången kort- eller långsiktigt. I regulatoriska branscher tar man även in vissa lagkrav här.
Q. Kvalitet (Quality) utgör riktmärken för kvaliteten på det som ska köpas in. Det kan både handla om produktkvalitet eller organisationell- och processuell kvalitet. Exempelvis ledningssystem, mätsystem etc.
S. Servicenivå definierar tillgänglighet i form av ledtider, lagernivåer, svarstider etc. Det vill säga olika former av mätetal för hur snabbt olika varor och tjänster kan levereras.
C. Kostnader (Cost) behandlar alla kostnadsmål och sådana kommersiella parametrar som är nära förknippade med kostnader. Det kan exempelvis vara betalningsvillkor, ansvarsbegränsningar etc.
I. Innovation sätter upp riktlinjer för utveckling av produkter, processer, leverantörer eller marknader. Det vill säga alla förbättringar som syftar till att sänka kostnader eller skapa andra konkurrensfördelar.
Finessen med den här modellen är att skapa en gemensam nämnare för en tvärfunktionell inköpsverksamhet. Det kan förvisso ta ett tag för en organisation att diskutera sig fram till vad vart och ett av de fem elementen innehåller för krav. Men väl framme menar man att man har en grundbult som intressenter, grindvakter och soldater ställer upp på. Kraven är dock levande. De kommer att ändras och förfinas.
I förlängningen kan AQSCI-kriterierna användas för en rad mer praktiska göromål. Några exempel som ibland nämns är:
Sammanfattningsvis är det en i grunden enkel modell, som kan skapa mycket värde i en tvärfunktionell inköpsorganisation. Den är väl värd att få lite större utrymme i det svenska inköpsväsendet!
Försörjningsstabilitet är en av de faktorer som bygger en organisations robusthet, dvs. förmåga att hantera störningar i omgivningen. Det handlar om att skapa stabila försörjningskedjor av varor och tjänster. Inköp spelar en viktig roll i det arbetet när det gäller att hantera valet mellan en och flera leverantörer, geografi och relationen med våra leverantörer.
Att skapa robusthet innebär att vi agerar på det som vår analys visar. Det är inte ett arbete som görs en gång – det är något som måste ske regelbundet som en naturlig del av verksamheten. Omvärlden förändras och det gör även vårt företag eller vår organisation. Det är det som robusthet handlar om – att hantera förändring. Bäst är om vi kan agera innan det händer något!
Risk- och sårbarhetsanalyser hjälper oss att skapa robusta, hållbara, effektiva, välfungerande organisationer och företag. När världen blir mer komplex blir förmågan att identifiera, värdera och åtgärda risker och sårbarhet alltmer viktigt. För vi vet att saker kommer att hända som är utanför vår kontroll. Det som är avgörande för vår framgång är vår förmåga att hantera dem. Och för att hantera riskerna måste vi veta vilka de är, vilka som påverkar oss mest och hur motståndskraftiga vi är.